Ukrainas bördiga mark säljs ut trots folkligt motstånd

4
417
Bild från Pål Steigans artikel och Shutterstock.

Ukrainas bördiga mark säljs ut trots folkligt motstånd.

Den här artikeln har tidigare publicerats av Pål Steigan, och publiceras här översatt av en dam från Ångermanland. Den har legat en tid. Inte för att den inte är mycket viktig – utan för att den inte bedömts som akut.

Frågan har uppmärksammats även av etablerad press Aftonbladet.

Ingress: Artikeln vittnar enligt min mening om ett land i visst förfall, trots stora lån från IMF och delvis på grund av de krav som ställs om privatiseringar som ställts som lånevillkor. Och trots stora stöd av svenska skattemedel efter den fascistinfluerade statskuppen.

Enligt Världsbankens databas hade Ukraina lägst BNP per capita i Europa år 2017. Växande nationalism, militarisering av samhället och stigande nivå av extremhögervåld är också karaktäristiska för det samtida Ukraina. Ukraine has become the poorest country in Europe – IMF data

Ukrainas socialminister noterade att mellan 2014 och 2017 ökade fattigdomen i Ukraina från 8 procent till 55 procent.
Enligt en FN-källa är 60 % fattiga i Ukraina. källan
BNP nästan halverades under de två första åren efter statskuppen och är betydligt lägre än före statskuppen och det finns ett stort missnöje med regeringen bland befolkningen i Ukraina. Inflationen har blivit ett stort problem. Medan den officiella inflationstakten har varit cirka 10 procent sedan juni förra året, anger ukrainska forsknings- och medieföretag att den är mycket högre. Vesti-UA rapporterade att priserna på 87 procent av konsumtionsdagligvarorna har ökat.

Situationen beskrivs mer ingående i denna artikel.


Ukrainas bördiga mark säljs ut trots folkligt motstånd

Ukraina har en lika stor bördig areal som Frankrike och Tyskland tillsammans. Det så kallade svarta jordbältet, tjernozem, i Ukraina är är en av de rikaste jordbruksresurserna i världen.Svartjord är en nästan helt svart jord med upp till en meter djup humus. Svartjord är bland världens mest fruktbara jordmåner, och en stor del av världens veteodling sker i sådan jord.

Ukrainas 32 miljoner hektar mark är lika mycket som en tredjedel av all odlingsbar mark i EU.

Nu läggs den ut till försäljning – trots att 80 procent av ukrainarna är emot det. Sedan 2001 har det rått ett moratorium för försäljning av jordbruksmark i Ukraina – i praktiken ett förbud.

Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har inneburit hårda påtryckningar för en privatisering. EBRD är den största utländska investeraren i Ukraina och har därför en stora möjligheter att sätta det krisdrabbade landet under press. I augusti 2019 beviljade Världsbanken ett lån på 200 miljoner dollar till Ukraina för att underlätta privatiseringen av ukrainsk mark.

I ett möte med Världsbankschefen David Malpass försäkrade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj honom att han skulle arbeta så snabbt som möjligt för att lyfta moratoriet på markförsäljning. här.

Bland de som har drivit på för en privatisering finns ingen mindre än Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som i augusti 2018 meddelade en dom som säger att moratoriet var ett brott mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (!).

President Zelenskyj har beordrat Kiev-regeringen att stifta en lag som tillåter fri försäljning av ukrainsk mark från och med den 1 oktober 2020. Det finns ett utkast till denna lag och i detta finns inga säkerhetsmekanismer mot att mark förvärvas av stora utländska konsortier via ukrainska bulvaner.

Frederic Mousseau och Elena Teare har tagit upp denna utveckling i artikeln Ukraina, Land of Quid Pro Quos i Common Dreams, och Bjørn Nistad skriver om den i Kaleidoskop.

En undersökning som genomfördes i Ukraina i oktober 2019 visar att 73 procent av de som svarade motsätter sig upphävandet av moratoriet och 81 procent motsätter sig försäljning av mark till utlänningar.

Trots moratoriet kontrolleras redan mycket av Ukrainas mark av oligarker och utländska företag. En undersökning 2018 visade att 10 utländska och ukrainska storföretag kontrollerar 2,8 miljoner hektar mark. Bland de utländska företag som investerar i detta finns agrobusinessjättar som Cargill, Bayer och DuPont. Bayer, som har köpt upp Monsanto, har dessutom väckt talan om monopol mot Ukraina, för att få större tillgång till landets jordbrukssektor.

2013 undertecknade Kina ett avtal om att hyra så mycket som 5 procent av Ukrainas jordbruksmark. Det finns anledning att tro att kinesiska företag kommer att finnas bland de som nu ställer sig i kö.

Det är en del av Zelenskyjs plan för den ukrainska ekonomin att sörja för en snabb privatisering av mark. Världsbankslånet beviljades på det villkoret.

Motståndare till privatiseringslagen utsätts för påtryckningar och hot, skriver Bjørn Nistad:

“Dagen efter beslutet om privatisering av mark gick en kvinnlig ledamot upp i talarstolen i parlamentet och berättade att hennes make hade arresterats efter att hon röstat mot privatiseringsbeslutet, något hon själv tveklöst menade var ett försök till utpressning från presidenten och regeringens sida. ‘Sluta med påtryckningarna mot mig och min familj.’ “

Både ukrainska oligarker och multinationella företag kommer att stå i kö för att utnyttja den stora rikedom som den ukrainska svartjorden representerar, och Volodymyr Zelenskyj fungerar som deras välvilliga dörröppnare.

Relaterat

Putin varnar Poroshenko för att inte följa Minsk-avtalet. Av Björn Ditlev Nistad.
Som observatör vid valet i Donbass, Ukraina. “Varför får vi inte bli en del av Ryssland?” Av Björn Ditlev Nistad.
Sköt Ukraina ned flygplanet MH17 i östra Ukraina? Ny information Av Björn Ditlev Nistad.
Dags att erkänna statskuppen i Kiev, UKRAINA, efter fem år!
Ukrainare i Ryssland får inte rösta. Demokratisyn?
Ukraina inrätter ny helgdag för nazistledare och mottar hundratals miljoner av svenska skattepengar
Krav för de-eskalering av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina
Ekonomisk situation i Ukraina efter USA-stödd statskupp.

4 COMMENTS

  1. Jaha?
    Låt Ukraina hålla på. Ukraina får faktiskt själva stå för sina beslut.
    Känns inte som det berör mig särskilt mycket.
    Tänk om jag skulle bry mig om allt över hela världen. Så jobbigt det skulle bli då!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here