Räcker det med dumheter nu, Fridolin?

6
484
Gustav Fridolin och Håkan Sundberg. Bild TT, Björn Lindahl.

Aftonbladet publicerar idag en artikel av förre Mp-tjänstemannen Håkan Sundberg. Är han ett oskyldigt offer för osaklig russofobi och Rysslands demonisering? För förtal. Kan mycket väl vara så. Inga belägg för den försåtliga kritiken mot Sundberg, som verkligen skadats av detta, har mig veterligen presenterats. Han kopplar detta till en rapport av “den neo-konservativa tankesmedjan Atlantic Council som den 4/12 publicerade en rapport med titeln ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O. I den pekas tre riksdagspartier, miljö-och fredsrörelsen samt ett antal privatpersoner ut för att vara mottagliga för ryska påverkansoperationer”.

Rapporten är ett direkt hot mot den svenska yttrandefriheten då den kan ses som en utländsk påverkansoperation för att försöka påverka den svenska Nato-opinionen.”

Jag tillhör de få som namnges i denna grunda rapport. Mäktigaste Nato-siten Atlantic Council uppmärksammar mig och min blogg. Smickrande? Jag återkommer med ett avsnitt om detta efter Håkan Sundbergs artikel.

Nu över till Håkan Sundbergs artikel! Jag återger i ett urval av stor del av artikeln, som bör läsas i en helhet. Aftonbladet: Nu räcker det med dumheter, Fridolin

 


Nu räcker det med dumheter, Fridolin.

(Utdrag ur artikel i Aftonbladet).
Tidigare MP-tjänstemannen: Varken jag eller min advokat har fått se utredningen du säger finns.

DEBATT. I slutet av februari 2017 blev jag utsatt för ett regelrätt karaktärsmord när fyra anonyma ledande miljöpartister gick till Aftonbladet med lögner om att jag 2015 skulle ha fått sparken från Miljöpartiet för att ha haft ”olovliga kontakter med främmande makt” (läs Ryssland). Inte ett ord var sant.

Men Aftonbladet publicerade eftersom de ledande miljöpartisterna var namnkunniga politiker och tjänstemän i partiets toppskick. Redan här borde MP givetvis ha dragit i nödbromsen och utrett saken.

Två år tidigare hade jag avslutat en relation med MP-politikern Pernilla Stålhammar. Jag valde i juni 2015 att lämna min tjänst och med mig fick jag ett avtal med ett väl tilltaget avgångsvederlag.

Utpekandet i kvällspressen fick stora konsekvenser för mig då jag arbetade inom en förtroendebransch.

För att inte riskera att min nya arbetsgivare skulle kletas ner av den här smutsiga MP-historien såg jag ingen annan utväg än att lämna min nya karriär för att på egen hand försöka få upprättelse.

Med hänsyn till mina barn och min familj ville jag undvika att träda fram i offentligheten utan försökte först lösa problemen diskret.

Historien tog sedan en helomvändning under hösten 2017, då Pernilla Stålhammar kom med en massa absurda påståenden i Facebook. Det framgick även att det var hon som var källan till påståendet att jag skulle vara en säkerhetsrisk.

MP sparkade Stålhammar från samtliga riksdagsuppdrag. Detta efter att Säpo granskat hennes uppgifter och funnit dem grundlösa.

Här borde historien egentligen ha tagit slut. Trots upprepade påstötningar om ett möte till dåvarande partisekreterare Amanda Lind möttes jag bara av tystnad.

Frågan aktualiserades efter att den neo-konservativa tankesmedjan Atlantic Council den 4/12 publicerade en rapport med titeln ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O. I den pekas tre riksdagspartier, miljö-och fredsrörelsen samt ett antal privatpersoner ut för att vara mottagliga för ryska påverkansoperationer.

Rapporten är ett direkt hot mot den svenska yttrandefriheten då den kan ses som en utländsk påverkansoperation för att försöka påverka den svenska Nato-opinionen.

Det centrala i kritiken mot MP var påståenden att jag skulle ha avskedats för att ha varit en säkerhetsrisk. Då allt var lögn konfronterade jag den svenske rapportförfattaren på telefon. Till min stora förvåning erkände han att hans källa var Pernilla Stålhammar.

Efter den segdragna regeringsbildningen gjorde Stålhammar comeback i riksdagen.

När språkröret Gustav Fridolin intervjuades i Aftonbladet den 31 januari menade han att en utredning inte alls var nödvändigt eftersom partiet redan gjort en utredning.

Det var nyheter för mig, då varken jag eller min advokat har fått ta del av någon utredning – än mindre fått yttra oss.

Men nu finns det alltså något parterna kan diskutera. Jag tar det för givet att jag och min advokat nu blir kallad till ett möte med MP så att vi nu en gång för alla kan lägga de här dumheterna bakom oss.” (Slut på utdraget ur artikeln).

 


Om Pernilla Stålhammar.

Sveriges TV skriver 24/1 under rubriken “Kontroversiell MP-ledamot tillbaka i riksdagen”, och anför uppgifter som bekräftar Håkan Sundbergs uppgifter. Jag anför nedan i ett utdrag, större del av artikeln.
Kontroversiell MP-ledamot tillbaka i riksdagen.

I december 2017 tvingades MP-ledamoten Pernilla Stålhammar lämna sina uppdrag i riksdagens utskott efter att ha riktat grova anklagelser mot partivänner i sociala medier. Nu är hon tillbaka i riksdagen.

Pernilla Stålhammar beskrev i sociala medier partikollegor som säkerhetshot och skrev att hon betraktade det hela som ”en nationell säkerhetsfråga”.

Stålhammar anklagade också ledande miljöpartister för att ha tvingat henne att ljuga och hotat att krossa henne. I bakgrunden fanns ett kraschat förhållande med en kollega som lämnade partiet 2015.

Skadat förtroende
Det hela slutade med att Stålhammar tvingades lämna sin post som MP:s utrikespolitiska talesperson i riksdagen och plats i utrikesnämnden.

Efter att regeringsbildningen nu är klar återkommer Pernilla Stålhammar till riksdagen, som ersättare för finansmarknadsminister Per Bolund.

Är det ett problem att hon kommer tillbaka? `Absolut inte, hon är nominerad av Stockholms stad och har säkert kompetenser att tillföra`, säger Jonas Eriksson, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.

Det är ännu inte bestämt vilka uppgifter Pernilla Stålhammar kommer att få. Tills vidare är hon placerad i socialutskottet.

SVT Nyheter har sökt Pernilla Stålhammar för kommentar.”

SVT Nyheter har sökt Pernilla Stålhammar för kommentar. (Slut på utdrag ur artikeln)

Relaterat

Enligt rapporten ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O ““Onlinepublikationer fungerar på liknande sätt till dem som finns till vänster och bland konspirationsteoretiker. De mest framträdande är vänsterbloggen Jinge.se och online-tidningen Newsvoice, två av Sveriges vanligaste siter för ryska berättelser. Båda bygger broar mellan dem längst ut till höger och dem längst ur till vänster. Anders Romelsjö, redaktör för Jinge.se, är vice ordförande för en liten och föga känd organisation kallad Svenska Läkare för Mänskliga Rättigheter (Swedish Doctors for Human Rights), vars medlemmar ofta förekommer i ryska statsmedia som uppgivna experter på kemisk krigföring. De förklarar Ryssland fri från skuld och skriver ned de Vita hjälmarna i Syrien.” Jag avstår att här diskutera artikel som Du kan läsa, förutom att jag påpekar att en medlem i gruppen intervjuats i många media, bl.a. Russia Today, DN och El Pais.

Andra artiklar har publicerats här i denna fråga

Svenska svar till Integrity Initiative och Atlantic Council (Swedish responses to Integrity Initiative and Atlantic Council)

I nästan artikel namnges svenskar som är inblandade i faktiskt osaklig information om Ryssland. Sverige deltar i Storbritanniens hemliga program för att svartmåla Ryssland. Vilka svenskar?
En av dem är Martin Kragh på Utrikespolitiska Institutet. Hur pass trovärdig är denne, som även publicerat en mycket kritiserad rapport.
Desinformation av rysk desinformation av Martin Kragh, samordnare i Integrity Initiative

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

6 KOMMENTARER

  1. Jag gjorde följande kommentar på Aftonbladets Facebookssida: “I den viktiga artikeln skriver den utpekade f.d. Mp-tjänstemannen Håkan Sundberg bland annat ““Den neo-konservativa tankesmedjan Atlantic Council som den 4/12 publicerade en rapport med titeln ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O. I den pekas tre riksdagspartier, miljö-och fredsrörelsen samt ett antal privatpersoner ut för att vara mottagliga för ryska påverkansoperationer”. Bland de utpekade finns Håkan Sundberg – men även jag. ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O. skriver Enligt rapporten ”The Kremlin’s Trojan Horses 3.O ““Onlinepublikationer fungerar på liknande sätt till dem som finns till vänster och bland konspirationsteoretiker. De mest framträdande är vänsterbloggen Jinge.se och online-tidningen Newsvoice, två av Sveriges vanligaste siter för ryska berättelser. Båda bygger broar mellan dem längst ut till höger och dem längst ur till vänster. Anders Romelsjö, redaktör för Jinge.se, är vice ordförande för en liten och föga känd organisation kallad Svenska Läkare för Mänskliga Rättigheter (Swedish Doctors for Human Rights), vars medlemmar ofta förekommer i ryska statsmedia som uppgivna experter på kemisk krigföring. De förklarar Ryssland fri från skuld och skriver ned de Vita hjälmarna i Syrien.” Jag avstår att här diskutera artikel som Du kan läsa, förutom att jag påpekar att en annan medlem i gruppen verkligen intervjuats i många media, bl.a. Russia Today, DN och El Pais.(https://www.globalpolitics.se/racker-det-med-dumheter-nu-fridolin/) * Jag är verkligen ingen springpojke för Ryssland utan en faktainriktad bloggare som har nytta av min bakgrund som forskare och professor (emeritus) och som prioriterar förbättrad demokrati, stöd till yttrandefrihet, stöd till FN-stadga och kamp mot olagliga sanktioner och krig runtom i världen.

  2. Jag vet minst två svenska toppolitiker som har intima och mycket otillbörliga kontakter med USA! Bägge har visat skrämmande mottaglighet för amerikanska påverkansoperationer.
    Inga namn, men båda slutar på ström.

  3. Den där kvinnan är inte mentalt OK. Herregud varför får inte hon sparken av Miljöpartiet?
    Tjänstemannen borde anmäla kvinnan för förtal liksom förtal av Atlantic Council som är en främmande makt.

  4. Obalanserat mycket Kreml-slickande är kanske illa, men det märkligaste är väl att Nato-slickandet inte också anses vara en “nationell säkerhetsfråga”, trost att det innebär att vi blir måltavlor för kärnvapen helt i onödan. Neutralitet och Alliansfrihet är givetvis den mest logiska vägen för Sverige och vilket annat land som helst.

    Det är visserligen illa om folk skulle vara “mottagliga för ryska påverkansoperationer”. Hur vet man om man är mottaglig för det? Rår man för det i så fall? Men vilka borde listas som mottagliga för Natos påverkansoperationer? Görs detta? Jag bara frågar. OM INTE, VARFÖR INTE DÅ?

    I en tid när medierna ägs av olika monopolkapitalistiska intressen, med fingrarna djupt ner i det militärindustriella Nato-komplexet, och de krigshetsar och ljuger dygnet runt, så kan den som undersöker saker, tänker själv och säger sitt hjärtas mening, felaktigt anses ha ställt sig på den s.k. “fiendens” sida och bli kallad för förrädare, av de som svalt lögnerna, inget konstigt alls, men vem är egentligen Sveriges fiende?

    I min mening är de verkliga förrädarna de som inte undersöker någonting och bara tror blint på “sanningsministeriet”. De sväljer Nato-propagandan och det militärindustriella komplexets hets som sker genom gravt Nato-färgade medier. De vet ägarförhållandena och deras kopplingar, men tuggar och sväljer ändå. Det är det värsta förräderiet. De spottar på Sverige, sig själva, på sina barn och sina barnbarn.

  5. Miljöpartiet är fullt av obalanserade sagoberättare. När sagorna kolliderar med varandra förstår de inte ens det, utan bara babblar på. Notera att det är omöjligt att bli av med mp, hur man än röstar. De säljer sig till det block som delar ut mest av väljarnas pengar på symbolpolitik. De anför numera vänstern, och zing! försvinner äldreboenden, pensioner, grundtrygghet, och man får en väldig massa varmluft om koldioxid för alla pengarna.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here