Olika syn på medverkan i Syrien-terrorism i Sverige och Storbritannien. Varför?

7
728
ISIS i Raqqa

Detta är den andra av två artiklarna från Patrik Paulovs bok “Syriens tystade röster” som publicerats i vänsterorienterade Morning Star i Storbritannien. Här länken till den första artikeln Sveriges terrorlänkar med Syrien.

Artikeln har översatts av Rolf Nilsson. Artiklarna är resultat av utmärkt och undersökande journalistik inom ett viktigt område. Borde få plats högt i “Uppdrag granskning”. Den påvisar också svenskt hyckleri i Syrienpolitik och gentemot svenskar som stridit med Isis och andra terroristgrupper. Patrik Paulov är en av våra främsta experter på Syrien. Tidigare har jag här publicerat bland annat ”Caesarlagen är tortyr mot oss civila syrier”


Medverkan till terror.

https://www.morningstaronline.co.uk/article/f/complicity-terror

I den andra av två artiklar undersöker PATRIK PAULOV hur två rättsfall belyser Sveriges och Storbritanniens roll för att stödja extremistgrupper i Syrien

ISIS dödar

HÖSTEN 2015 fick en rättegång i den svenska staden Göteborg stor uppmärksamhet.

Två män från Göteborg åtalades för terrorbrott, vilka begicks i Syrien två år före rättegången. Den 14 december dömdes de av tingsrätten till livstids fängelse.

Ett av de viktigaste bevisen var ett filmklipp från 2013. Det visar hur de två männen, närvarande i ett industriområde norr om staden Aleppo, deltog i att tortera och skära halsen av två syriska civila.

I filmen sa mördarna att “det är så vi behandlar de otrogna.”

Avsikten med avrättningen ansågs av åklagaren och domstolen vara att ingjuta en känsla av rädsla hos människor och att allvarligt skada Syrien.

I svenska tidningen Aftonbladet, den 14 december 2015, beskrevs domen som “den första svenska rättegången mot personer som misstänks ha deltagit i Isis-terrorism i Syrien.”

Detta är en felaktig beskrivning. I åklagarmaterialet nämns att dessa män hade kopplats ihop med en beväpnad grupp vid namn Jaish al-Muhajireen wal-Ansar (tidigare kallad Kataib al-Muhajireen), på engelska Army of the Migrants and its Sympathizers.

Vita hjälmarna och dess allierade i terroristorganisation Jabhat Fatah al-Sham f.d.al-Nusra)

Al-Qaidas syriska gren, Jabhat al-Nusra, nämns också i materialet.

Under sin existens var Jaish al-Muhajireen wal-Ansar (JMA) en välkänd sunnimuslimsk extremistorganisation i linje med al-Qaida och Isis.

Den leddes av tjetjenska extremister och sades endast bestå av icke-syrier. I september 2015 gick gruppen samman med Jabhat al-Nusra.

Det finns två detaljer av stor vikt, vilka aldrig uppmärksammades i rättegången i Göteborg. Det första var det faktum att JMA och svenska Mujahedeen Fi Ash Sham var tydligt sammankopplade.

Den senare var den grupp, som producerade videon i november 2012 (nämns i den första delen av denna serie).

Svenska Dagbladets Per Gudmundson har publicerat skärmdumpar från Facebook, vilka visar samarbetet mellan grupperna.

Den andra detaljen var att JMA, bara ett halvt år innan de två männens rättegång, kämpade sida vid sida med svensk-stödda syriska oppositionsgrupper.

Våren 2015 genomförde Jabhat al-Nusra en offensiv i Idlib-provinsen i nordvästra Syrien, tillsammans med olika mer eller mindre extremistiska grupper.

Det rapporterades i media att al-Qaida jihadister deltog, liksom grupper beväpnade av USA.

Bland dessa grupper fanns JMA, enligt The Long War Journal, en amerikansk nyhetssajt, som noggrant övervakar terrorgrupper.

I en artikel, som publicerades den 28 maj 2015, rapporterade The Long War Journal att JMA spelade en nyckelroll för att erövra städer som Jisr al-Shughur och Idlib, och att organisationen använde samma taktik med självmordsbombningar som al-Qaida.

Vid den tiden var Khaled Khoja den Syriska oppositionskoalitionens president och Syriens legitima representant, enligt mer än 100 länder.

I Idlib-offensiven deltog oppositionskoalitionens Free Syrian Army tillsammans med extrema jihadister.

Khoja sa i ett tal den 28 april, att de krigare som hade befriat städerna Jisr al-Shughur och Idlib var “våra hjältar”.

Detta samband mellan de två svenskar som dömdes för terrorism och oppositionen, som Sverige hade stött med miljoner euro, var något som åklagaren såväl som media och ledande politiker valde att inte prata om.

En liknande terroristrättegång ägde rum i London 2015. Försvaret hanterade dock fallet annorlunda. Den anklagade i Old Bailey Court of Justice var också en svensk medborgare, Bherlin Gildo. Han greps av den brittiska polisen på Heathrow i september 2014. Det är ingen hemlighet att Gildo hade deltagit i vidriga brott i Syrien. Det finns många foton som visar hur Gildo poserar med vapen och bredvid döda kroppar.

Gildo fångas också på en bild med logotypen för Kataib al-Muhajireen, senare döpt till Jaish al-Muhajireen wal-Ansar (JMA).

Följaktligen tillhörde han samma grupp som de två männen från Göteborg.

Rättegången i London tog en annan vändning än den i Göteborg. Medan åklagaren betonade de allvarliga brotten som Gildo hade varit inblandad i, såg försvaret på Storbritanniens roll i det syriska upproret. Försvaret betonade att Storbritannien hade gett vapen och annat stöd till väpnade grupper, som kämpade på samma sida som Gildo, JMA och andra extremister.

Rättvisan skulle därför ”förolämpas” om rättegången fick fortsätta.

Rättegången avbröts den 1 juni 2015, då åklagaren beslutade att lägga ned åtalet och släppa Gildo, efter åtta månader i fängelse.

Seumas Milne kommenterade rättegången i The Guardian, den 3 juni: ”I måndags kollapsade rättegången i London mot en svensk man, Bherlin Gildo, anklagad för terrorism i Syrien efter att det stod klart att brittisk underrättelsetjänst hade beväpnat samma rebellgrupper som den tilltalade anklagades för att ha stött.

”Åklagaren lade ned fallet, uppenbarligen för att undvika att skämma ut underrättelsetjänsterna. […] Det är uppenbart att det absurda att skicka någon i fängelse, för att ha gjort vad ministrar och deras säkerhetsansvariga hade för sig själva, blev för mycket. ”

Det finns ännu en viktig detalj i detta fall. Under rättegången mot Gildo avslöjades att han personligen hade kontaktat underrättelsetjänsten (Säpo) under våren 2013, för att få hjälp att lämna Syrien via Turkiet. Enligt The Daily Mail fick Gildo den 1 juni 2015 hjälp av Säpo.

Är detta rätt? Hjälper säkerhetstjänsten svenska terrorister att återvända hem utan några rättsliga åtgärder mot dem?

Jag har begärt ut offentliga handlingar från det svenska utrikesdepartementet om detta ärende och jag har läst sammanlagt 18 sidor. Dessa sidor gäller perioden från Gildos gripande den 27 september 2014, tills att han deporterades från Storbritannien den 16 september 2015. Det är uppenbart att UD ansåg att Gildo-fallet var ett konsulärt ärende. Ministeriet såg till att han fick en advokat och Gildo fick besök av den svenska ambassaden i London. Det förekom ingen diskussion om det grova brott som han anklagades för. När det bekräftades att britterna hade satt honom på ett plan ut ur landet stängdes ärendet.

När jag frågade svenska UD om huruvida Säpo var inblandad i Gildos resa från Syrien, var svaret att de inte har någon information om detta på UD. Justitieministeriet gav samma svar.

Jag skickade en begäran till Rikspolisstyrelsen och till Säpo, om att få ta del av alla offentliga dokument om Gildo.

Ett par månader senare kom ett diariefört brev från Säpo: ”Du har begärt att få ta del av den information om Bherlin Gildo som kan finnas hos säkerhetstjänsten […] Konfidentialitet gäller som huvudregel för information om huruvida människor finns, eller inte finns, inom säkerhetstjänstens underrättelseverksamhet […] Säkerhetstjänstens uppfattning är, att information om huruvida en viss namngiven person finns eller inte finns med i säkerhetstjänstens dokument inte kan meddelas, eftersom det inte står klart att denna information kan avslöjas utan att syftet med de beslutade eller förväntade åtgärderna motverkas eller att framtida verksamhet skadas. Din begäran avslås därför. ”

Detta svar begravde varje chans att via officiella källor få veta vad som hände när Gildo lämnade Syrien.

Vi vet dock att han, efter att ha deporterats från Storbritannien, flyttade tillbaka till Sverige. Han har bytt namn och lever som en fri man, som de flesta andra svenskar som kämpade med terrorgrupper i Syrien.

 

Patrik Paulov är frilansskribent baserad i Göteborg, Sverige. Han är författare till boken Syriens tysta röster.

Relaterat
”Hög tid att granska Sveriges Syrienbistånd”
Media lovordar ännu en film om Syrien som är terroristpropaganda – filmen “Till min dotter”.
Patrik Paulov: Tio punkter om kriget i Syrien.
Starka bevis för att USA stödjer ISIS och al-Qaida sedan åratal?
Tidigare ÖB i Israel medger att Israel stödjer terrorister i Syrien.
Newsweek, Wall Street Journal: Israel stödjer terroristerna i Syrien.
Vem startade kriget i Syrien? Ett perspektiv efter 10 år.
Vilka hjälpte kurderna? Jo Syriens arabarmé, trots kurdernas samarbete med angriparen USA.
USA vill skapa en kvasi-stat för att ta hand om oljan i Syrien tillsammans med kurderna.
Vad tycker egentligen president Assad i Syrien om överenskommelsen i Moskva, om kurderna och framtiden?
Biden-regeringen och det “kurdiska kortet” i Syrien
Tar FN USA:s parti för att förstöra Syrien? Med hjälp av terrorist-tolerante norrmannen Egeland?

Har Turkiet rätt att angripa kurder i Syrien? USA rätt att vara i Irak, Syrien och Afghanistan?
USA vill skapa en kvasi-stat för att ta hand om oljan i Syrien tillsammans med kurderna 14 november 2014.
USA hjälper ännu terroristerna i ISIS och bekämpar ryska styrkor i Syrien
Vapen för 4 miljarder sänds av USA från Tyskland till rebeller och ökat krig i Syrien!
Nato-länder har exporterat vapen till terroristerna i Syrien. Vilka umgås Hultqvist & Co med?.
Syrien Silkway 170914Flygplan som kan frakta vapen från “Väst” till Syrien
Vapen för 4 miljarder sänds av USA från Tyskland till rebeller och ökat krig i Syrien!

Föregående artikelMånga fler världsledare besöker Kina än USA
Nästa artikelMotsättningarna inom det imperialistiska lägret är absoluta – enheten bara tillfällig och relativ

7 KOMMENTARER

  1. Hyckleriet har inga gränser, länderna som bombade Syrien och med vapen och pengar gav stöd till islamistiska al-Qaida grupper i Syrien, går all-in för att hjälpa afghaner att fly från sitt land för att inte hamna i händerna på talibanerna. På nyheterna talar vår utrikesminister om hur barbariska talibanerna är på sitt segertåg genom Afghanistan. Kan faktiskt inte se någon skillnad förutom klädedräkten mellan talibaner i Afghanistan och al-Qaida i Syrien. Samma metoder och samma mål att införa en islamisk stat med sharialagar. Kvinnor i Syrien som inte bär heltäckande kläder misshandlades och även när de spelade musik vilket Patrick Cockburn har beskrivit i sin bok “Jihadisternas återkomst”. Max Blumenthal som själv var i Syrien och intervjuade personer som varit i Idlib, berättar att det var massmord på judar som vägrade konvertera till islam och de som för att rädda sitt liv konverterade tvingades gräva upp sina släktgravar och begrava på nytt sina förfäder enligt islamisk tradition. Avrättningar sker i Idlib på öppen gata ständigt.
    Inte ens då FSA (Fria syriska armen) hade skurit brösten av en kurdisk kvinnlig soldat och hoppade på henne, videon fanns på youtube enligt artikel om händelsen i Expressen, hörde jag någon politiker i Sverige förfasa sig över de grova brott mot mänskliga rättigheter som dessa grupper i Syrien utsatte människor för.
    År 2017 dömdes en man i Sverige för grovt folkrättsbrott, livstids fängelse och utvisning från Sverige. Sju soldater i syriska armen blev grovt misshandlade och avrättade under synnerligen grymma former på öppen gata i Idlib, allt fanns på film. Hans försvar var att han utfört dödsdomar som en domstol beslutat om. Tingsrätten kom fram till att det var möjligt att en icke statlig aktör kan upprätta egna domstolar för att upprätthålla lag och ordning., men i det här fallet ansåg man att det gått för kort tid mellan tillfångatagandet och avrättningarna och därför uteslutit att det skulle föregåtts av en rättvis rättegång med en legitim domstol. Frågan blir skulle svensk domstol då om det fanns vissa formella kriterier även kunna godta en islamisk domstol med sharialagar.
    Den svenske medborgaren Bherlin Gildo som Patrik Paulov berättar om i artikeln som begått fruktansvärd brott i Syrien, går fri efter det stod klart att brittisk underrättelsetjänst beväpnat samma grupper som den tilltalade anklagades för att ha stött. Åklagaren lade ned fallet efter 8 månader uppenbarligen för att undvika att skämma ut underrättelsetjänsterna. Under rättegången avslöjades att han kontaktat SÄPO under våren 2013 för att få hjälp att lämna Syrien via Turkiet, enligt Daily Mail fick Gildo den 1 juni 2015 hjälp av SÄPO.
    Så de personer som stridit med al-Qaida grupper i Syrien som fått stöd av Sverige och England går som fria personer på våra gator i dag.
    På riksdagsbiblioteket finns ett exemplar av Patrik Paulovs bok “Syriens tystade röster”, när jag ringde dit för något år sedan fick jag svaret att endast en person hade lånat boken, men de kunde inte tala om ifall det var någon i Riksdagen eller en utomstående person som lånat boken. Så lite intresse finns hos våra riksdagsmän för att få veta vad som har skett och sker i Syrien, och om de grupper de stödjer ekonomiskt.

    • Det du säger om Syrien är riktigt men hur det blir med talibanerna vet vi ännu inte. Talibanerna för trettio år sedan var ungdomar som hjärntvättats i islamistskolor på den pakistanska sidan. Dagens talibaner är afghaner som möjligen lärt sig av de erfarenheter de varit med om. Vi får nog vänta ett tag på facit. Dels var inte ens de tidigare talibanerna terrorister i den mening som de extremister som kom från hundratalet länder för att mörda och slakta i Syrien.

      Att de som samarbetat med ockupationsmakten ligger illa till är ett faktum men det var inte annorlunda med dem i Europa som stöttat Hitlertysklands ockupation, inte ens i gemytliga Norge. Ockupation är ockupation och USA har i många ockuperade länder farit våldsammare fram än vad Hitler gjorde på många ställen, jämför Afghanistan med Norge eller Frankrike.

      Talibanernas grannar har uppmanat till lugn och ordning. Om lugn kan upprättas börjar investeringarna från dem att strömma till. Förutsättningarna för ekonomisk utveckling är på längre sikt goda om en inre fred kan etableras. I den afghanska kulturen ingår bl.a. praxis att ställa upp bakom den starkare sidan. Man krigar inte till sista man utan sparar hellre livhanken och upptäcker om några år kanske att man mycket väl kan samarbeta, bättre vid liv än död.

      • Jag läste en artikel av Paul Robinson professor vid University of Ottawa, som skriver om rysk och sovjetisk historia, militärhistoria och militär etik.
        Han skriver att det är en stor skillnad mellan när USA nu lämnar Afghanistan efter 20 år och då Sovjet lämnade Afghanistan efter 10 år i februari 1989. När de sista sovjetiska trupperna korsat över Friendship Bridge som förbinder Afghanistan och Sovjet Uzbekistan, inledde mujahedin en stor offensiv, övertygad om att besegra regeringsstyrkorna på kort tid. Offensiven kollapsade totalt. Den afghanska armen stod upp och inte ett enda stort befolkningscentra föll i händerna på deras motståndare. Först två år senare då Boris Jeltsin avbröt finansieringen till afghanerna som PDPA-regeringen slutligen föll. Kontrasten kan inte vara tydligare, då sovjet lämnade kämpade trupperna de hade tränat och utrustat hårt och framgångsrikt. I dag har de trupper som USA med allierade tränat och utrustat till en kostnad av hundratals miljarder dollar spridit sig till de fyra vindarna med endast den minsta ansträngningens motstånd.
        Jag vet inte så mycket om talibanerna, men Saudiarabien stöder väl också dem och har proxy krigare i Afghanistan. Ögonvittnen säger att det pågår våldtäkter, övergrepp och massavrättningar i talibanernas spår. I alla fall så är det märkligt att våra politiker tiger när det gäller övergreppen som Syrien utsätts för av extremister, när de är så snabba med att fördöma talibanernas framfart.
        De flesta afghaner jag träffat som handläggare har varit väldigt tysta vad gäller den politiska situationen i sitt land, de kan vara rädda att tala inför tolkarna, då jag oftast haft tolk.
        Jag har träffat en kvinna utan tolk i början på 1990-talet som sa att hennes bästa år i livet var när Sovjet var i Afghanistan. Hon blev en av de utvalda kvinnorna som fick åka till Moskva och få en juristutbildning. Hon fick resedokument i Sverige som är högsta statusen för en flykting att få, de flesta får främlingspass och uppehållstillstånd av humanitära skäl.
        Hon hade flytt till Sverige för att hjälpa sina döttrar som var utvalda av höga talibanledare till deras fruar, att slippa tvångsäktenskap. Det hände något på flykten så döttrarna blev kvar i Afghanistan. Innan hon flydde så hade hon varit tvungen att flytta flickorna från plats till plats på nätterna för att de inte skulle bli hittade. En dag var hon försvunnen och jag hörde rykten om att hon återvänt för att hjälpa sina döttrar.

        • Tack, vi får vara beredda på att alla uppgifter inte stämmer. Det ligger i USA:s och allierades intresse att smutskasta talibanerna.

        • Framlidne författaren och journalisten André Vltchek hade flernationell bakgrund, tjeckisk, rysk, kinesisk och innehade amerikanskt pass. När han reste runt i Afghanistan för bara några år sedan fick han det bästa bemötandet om han för dem han mötte presenterade sig som ryss. Den ryska insatsen var seriös i de flesta hänseenden. Klok var den inte med hänsyn till det krig som USA och dess allierade lyckades mobilsera. Sedan kan man fråga sig hur det hade gått om ryssar och afghaner hade fått samarbeta ostört. I grunden handlade det om de stora motsättningarna mellan stad och landsbygd där stora befolkningscentra hade velat modernisera. Skall man modernisera med utländsk hjälp ? Kanske inte om det är så att utlandet behöver egen trupp som stöd.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here