Natur, klimat, partipolitik och ekonomisk tillväxt

1
775
Bild: Shutterstock på licens.

 

Erik Plathe skrev artikeln Natur, klimat, partipolitik och ekonomisk tillväxt 14 september, vilken publicerades på Pål Steigans blogg. Catarina Östlund översatte den. Jag bifogar länkar till några andra artiklar på Globalpolitics.se som har har liknande budskap och analys. Hoppas kunna återkomma till liknande analys av hur svenska partier ställer sig.


Natur, klimat, partipolitik och ekonomisk tillväxt

Det borde vara helt klart och tydligt att ett ekonomiskt system som kräver ständig ekonomisk tillväxt, förr eller senare måste stöta på de materiella gränser som beror på att jorden är begränsad. Fler och fler inser detta, och att grundorsaken till den långa listan av hotfulla miljöproblem inte kan reduceras till dålig politik och passiva politiker, utan ligger i det ekonomiska system som har spridit sig över hela världen – den kapitalistiska ekonomin som kräver en evig ekonomisk tillväxt.

Norska Naturskyddsföreningen skriver t.ex. i sitt principprogram:

“Omsorg om miljön och rättvis fördelning av resurser måste innebära mer än att ha ekonomisk tillväxt och ökad frihandel som mål.”

Vi hittar liknande tongångar i Besteforeldrernaes klimaaksjon (Far-och morföräldrarnas klimataktion). De kräver

“en politik och samhällsutveckling som har en konsumtion som inte överstiger jordens acceptabla gräns. Obegränsad tillväxt av konsumtionen på en begränsad planet är inte möjlig. Den rika delen av världen måste minska konsumtionen avsevärt. Politiska lösningar för att stoppa den materiella tillväxten i Norge måste införas. Naturen förhandlar inte.”


Över 200 medicinska facktidskrifter runt om i världen – inklusive Journal of the Norwegian Medical Association – publicerade nyligen en gemensam ledare som uppmanar till omedelbara åtgärder för att begränsa den globala temperaturhöjningen, återställa biologisk mångfald och skydda folkhälsan.
här. (Ledaren kan läsas där i sin helhet på engelska. Referenserna inom parentes i citaten nedan finns i den engelska texten.)

De skriver att ”vi är eniga om att endast grundläggande, rättvisa och jämlikhetsförändringar i samhället kan vända vår nuvarande kurs.” De är också medvetna om att klimatproblemet bara är ett av problemen, och inte ens det allvarligaste:

“Det är illavarslande att naturkatastroferna inte anses vara lika allvarliga som klimatförändringarna i krisen, och att inte ett enda av de globala målen för att återställa den biologiska mångfalden uppnåddes 2020. Detta är en alltomfattande miljökris.”

Rika länder har ett större ansvar än de fattiga, skriver de vidare:

“Jämlikhet måste vara kärnan i det globala svaret. En rättvis fördelning av de globala insatserna innebär att alla åtaganden för att minska utsläppen måste ta hänsyn till hur stor andel varje land har av de kumulativa, historiska utsläppen, de nuvarande utsläppen och ländernas förmåga att vidta åtgärder. Före år 2030 måste de rika länderna minska utsläppen snabbare och mer än de mål de nu har satt (20, 21), och de måste nå nollutsläpp år 2050. Motsvarande mål och omedelbara åtgärder behövs för att motverka förlusten av biologisk mångfald och den omfattande förstörelsen av naturen.

För att uppnå dessa mål måste regeringen i grunden förändra hur samhället och ekonomin är organiserad och hur vi lever. Den rådande strategin att uppmuntra marknaden att ersätta smutsig teknik med ren är inte tillräcklig. Myndigheterna måste ingripa för att omvandla transportsystemen, städerna, produktion och distribution av livsmedel, finansmarknaderna, hälsosystemen och mycket mer. Detta måste samordnas globalt för att säkerställa att racet för att införa renare teknik inte sker på bekostnad av ännu fler miljöskador och utnyttjande av människor.”

År 2019 presenterade FN: s naturpanel IPBES * (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) liknande slutsatser i sin grundligt dokumenterade rapport Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services (se även min recension på steigan.no).

Bild från Pixabay.

Rapporten dokumenterade att naturen förstörs i en takt och omfattning som är större än någonsin tidigare. Biologiska arter försvinner i en takt som är 1000 gånger snabbare än normalt och en miljon arter riskerar att utrotas. De främsta orsakerna till miljöhot är i prioritetsordning: omvandling och användning av land och hav, direkt exploatering av biologiska organismer, klimatförändringar, föroreningar och invasion av främmande arter. Nästan allt detta kan spåras tillbaka till den kapitalistiska ekonomin, som placerar allt större delar av land och hav under kapitalets tillväxtkrav och bryter ner de naturliga processerna som upprätthåller ekosystem.

IPBES drog därför slutsatsen att en ”transformativ förändring” är nödvändig för att återställa förstörd natur och skydda naturen. Denna omvandling måste innebära ”en grundläggande och omfattande omorganisation av hela systemet av tekniska, ekonomiska och sociala faktorer, inklusive paradigm, mål och värderingar”. De var tydliga med att ”på grund av dess natur kommer en sådan” transformativ förändring ”att möta motstånd från de krafter som har ett eget intresse av att behålla status quo”, men förhoppningsvis, tillade de, att ”ett sådant motstånd kan övervinnas för det stora flertalets bästa».

FN:s miljöprogram (UNEP) betonar också att miljöpolitiken ofta inte lönar sig för privata företag, som kan lämpa över utgifterna och nackdelarna på samhället samtidigt som de själva går med vinst (Making Peace with Nature, UNEP 2021).

Men ingen av organisationerna är i närheten av någon realistisk bedömning av vad som krävs för att övervinna motståndet för en nödvändig ”transformativ förändring”. Det första steget måste vara att identifiera motståndarna. Finanskvartetten BlackRock, State Street, Fidelity och Vanguard – välkända för vana läsare av steigan.no – har faktiskt kontroll över de stora koncernerna inom alla viktiga affärsområden. (Dokumenterat många gånger på steigan.no.)
Redaktör Romelsjö: Även behandlat på Globalpolitics.se

Tillsammans förvaltar de ett kapital på 24 tusen miljarder US -dollar (enligt Wikipedia), och med den ekonomiska och politiska makt som denna kontroll och detta enorma kapital innebär.
Redaktör Romelsjö: Nästan 1/3 av BNP i världen.
Detta kapital kräver avkastning, och det kräver i sin tur ekonomisk tillväxt. Att säkra ekonomisk tillväxt är det första budet för alla världens regeringar, men nu stöter det på motstånd, och det gör ont. Centralbankerna i väst har spenderat ofattbara belopp på att försöka stimulera den krisande ekonomin (se till exempel Tollef Hovig, 11.11.2020). IPBES, å andra sidan, avslutade med:

“En viktig del av en mer hållbar framtidspolitik innebär att styra bort från det rådande snäva paradigmet för ekonomisk tillväxt och utveckla ett globalt finansiellt och ekonomiskt system för att bygga en global, hållbar ekonomi. “

Inte mycket att hämta i den norska partifloran

”De andra partierna glömmer att det är kapitalismen själv som förstör jordklotet”, skriver Bjørnar Moxnes på Rødts webbplats och hänvisar till rapporten från IPBES. ”Rapporten konstaterade att med fortsatt ekonomisk tillväxt är vi på väg mot en fullständig ekologisk kollaps. Så det är kapitalismen som system som förstör världen. ” Detta är klartext. Kapitalismen som system kollapsar utan ekonomisk tillväxt. Men vad säger de andra partierna?

Vi är ”det enda partiet som är villiga att göra det som behövs för att stoppa klimat- och naturkrisen”, skryter Miljöpartiet de gröna/MDG. ”MDG tar Naturpanelen och vetenskapen på allvar”, skriver de. Men vad menar de att de ska göra åt det? De skriver ingenting om de systemiska orsakerna till förstörelsen av miljön, vem som är ansvarig för förstörelsen eller vem miljörörelsen måste slåss mot. Perspektivet inom politikområdet Natur och djur är inskränkt till att för att kräva ”en grundläggande förändring i norsk naturvård”.

Socialistisk Venstre/ SV har en mer omfattande och materialistisk analys:

”Samtidigt som kampen mot de av människan skapade klimatförändringarna ska vinnas måste människor också sätta stopp för den dramatiska förlusten av biologisk mångfald som pågår. (…)

Världen idag står inför den sjätte vågen av utrotning av växter och djur. (…) Huvudorsaken till utrotningen är människors enorma nedbrytning av naturen och slöseri med mark.”

Den sista meningen är idealistisk rappakalja. Är ”människorna” ansvariga för ”den enorma nedbrytningen av naturen”? Är en afrikansk fattig bonde lika ansvarig som Jens Ulltveit -Moe – en bonde enligt egen usago – som odlar sockerrör på 440 km2 i Brasilien (Nationen, 25.05.2021) eller BHP, världens största gruvbolag med över 90 anläggningar i 10 länder? BHP är bland de storföretag som tänker tjäna pengar på det gröna skiftet: ”Koppar för förnybar energi, nickel för elbilar, pottaska för hållbart jordbruk, järnmalm och metallurgiskt kol för stålproduktion.”

Också när det gäller frågan om handling slutar SV med rena rama idealismen: ”Miljöförstörelse hotar att förstöra världen. Norge kan vara en motkraft. Vi har alla förutsättningar att bli ett globalt föregångsland.” Enligt SV: s uppfattning har vi ”en historisk skyldighet” och ”ett särskilt ansvar att vara en föregångare inom miljöpolitiken”. Dessutom har vi ”både de resurser och den kunskap som behövs”.

Det här är utopier. Vi har en uppblåst oljesektor som måste avvecklas på rekordtid om vi ska vara ett ”globalt föregångsland”. Norge är djupt integrerat i den amerikanskt dominerade dollarekonomin med en enorm oljefond där målet bara är att tjäna så mycket pengar som möjligt, just precis den jakt efter vinst som är den grundläggande orsaken till att naturen förstörs. Efter 30 år med EES är vi grundligt integrerade i EU -systemet, och Nato -medlemskapet knyter ännu fler band med USA och de största länderna i Västeuropa. För att bli SV: s ”föregångsland inom miljöpolitik” måste vi bryta med dessa band och de enorma kapitalistiska krafterna i väst. Det kommer att kräva mer än ett beslut i Stortinget.

Om vi ska bygga vidare på Naturskyddsföreningens partiguide nu strax före valet är Venstre (socialliberalt öa) det enda av de andra partierna som har något med miljöpolitik att göra. Men det de har att erbjuda är bara så otroligt dåligt. ”Hur löser vi klimatkrisen”, frågar de på sin webbplats. Ja, ”för att lösa klimatkrisen måste vi ta hand om naturen och minska utsläppen.” Det är inget fel med ambitionsnivån. Det är så enkelt! Vi är faktiskt på god väg: ”Venstre har sett till att utsläppen går ner, och att de nu ligger under utsläppsnivån för 1990. Detta visar att det är möjligt och att vår politik fungerar.”

Den fantastiska nedgång som Venstre vill ta äran åt sig för är hela 3,9% lägre år 2020 än 1990, mycket mindre än i många andra länder. I Sverige, till exempel, sjönk utsläppen 2020 med 6,8% jämfört med 2019.

Men verkligheten är att Norges utsläpp av ren koldioxid (exklusive andra växthusgaser) har ökat med nästan 30% sedan 1990, enligt en rapport som publicerats av Norwegian Climate Foundation. Dessutom är det inte de årliga utsläppen utan de totala, ackumulerade utsläppen som räknas. Så det Venstre skryter om är att de ackumulerade utsläppen fortfarande ökar, men 3,9% långsammare än 1990. Så fungerar Venstres klimatpolitik.

Politikerna sviker helt

Vi är inte alls på rätt väg. Det är först när CO2 -halten i atmosfären stabiliseras, eller snarare går ner, som vi är på rätt väg. Världen är på väg mot en miljökatastrof, och det är inte många år kvar tills Parismålet om en maximal temperaturökning på 1,5 grader har kollapsat. Efter 30 års predikan, efter alla ambitiösa mål som de knappt försöker uppnå och globala klimatmöten med icke-bindande beslut har världens politiker ännu inte lyckats vidta några effektiva åtgärder.

Våra politiska ledare i de traditionella partierna sviker helt. De är kortsiktiga och provinsiella. De kan inte göra grundliga, långsiktiga och globala analyser. De kommer med löften och sätter upp mål som de inte kan uppfylla, men kommer istället med nya löften och ännu mer ambitiösa mål. De struntar i konsekventa rapporter från tusentals forskare och tystnar noggranna sammanfattningar och analyser från seriösa och tunga organisationer.

Framför allt gör de inga försök att mobilisera människor för att stoppa de stora kapitalgrupper som inte alls är betjänta av en grundläggande ”transformativ förändring” som angriper kravet på ekonomisk tillväxt. Tvärtom vill de att folk ska vara lugna och ge politikerna en ny blanko fullmakt vart fjärde år. De har varken förmågan eller viljan att hantera kapitalets krafter, men de erkänner det aldrig och försöker istället ge intryck av att problemen bäst löses genom att stödja dem som långt ifrån är intresserade av någon ”transformativ förändring”.

De har ännu inte tagit till sig mängden av kritiska och väldokumenterade rapporter. Att IPBES -rapporten baserades på mer än 15 000 vetenskapliga artiklar och offentliga rapporter spelar ingen roll för dem.
Att ett antal andra rapporter från olika stora och seriösa miljöorganisationer kommer fram till liknande slutsatser spelar ingen roll för dem heller. De förtjänar inget stöd alls. De etablerade medierna är lojala och ställer aldrig politiker eller partier till svars. Så här kommer de undan med prat och tomma löften.

De ledande kapitalkrafterna är mer optimistiska

Vi hittar en helt annan insikt och analys hos de mest framsynta kapitalkrafterna. De har insett att fortsatt fossilbaserad kapitalism kommer att leda till en klimatkatastrof som så småningom kommer att undergräva all ekonomisk tillväxt. De har också insett att de största kapitalgrupperna från och med nu behöver mycket starkare politisk kontroll för att säkra sina intressen.

Genom en myriad av organisationer och institutioner gör de sig redo att använda det gröna skiftet för att skapa ny tillväxt och komma ut ur den omfattande ekonomiska, sociala och ekologiska krisen som deras egna omättliga tillväxtkrav har fört världen in i. (Det är för långt att gå in på här, men se till exempel The Climate Finance Leadership Initiative som ett exempel- slumpmässigt taget ur mängden- på det.)

Genom World Economic Forum (WEF) har de utvecklat sin plan för att använda Covid-19-epidemin för att omvandla den kapitalistiska ekonomin till en ”intressentkapitalism” där kapitalistiska krafter får mer direkt politisk makt. Detta har förklarats av Klaus Schwab (chef för WEF) och Thierry Malleret i den viktiga boken Covid-19: The Great Reset (pdf). (Se min recension på steigan.no). Under 2010 presenterade WEF den gigantiska rapporten om Global Redesign Initiative (GRI), som jag karakteriserade enligt följande (steigan.no, 30.05.2016):

”Ett initiativ för att omvandla hela det globala system som institutionaliserar samarbete mellan länder för att hantera internationellt samarbete och konfliktlösning: internationell lag, säkerhet, nedrustning, krig och fred, internationell ekonomi och handel, miljö och klimat, fattigdom och utjämning, mänskliga rättigheter och en antal andra viktiga frågor. (…)

Genom GRI kommer World Economic Forum (WEF) att ersätta detta mer än 350 år gamla arrangemang [fastställd i freden i Westfalen 1648] med ett nytt system där transnationella företag ska vara jämställda, eller helst stå över representanter för nationalstater i internationella avtal och institutioner. De vill ”omdefiniera det internationella systemet så att det bildar ett bredare och mångfacetterat system för globalt samarbete där mellanstatliga rättsliga ramar och institutioner är infogade som en kärna, men som inte är den enda och inte alltid den viktigaste komponenten”.

Det är sådana motkrafter som IPBES har varnat för.

*IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon internationell konvention eller överenskommelse.
Idag är 137 nationer medlemmar i IPBES, som är akronym för Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

Relaterat
Rädda klimatet och mänskligheten – nödvändigt att avskaffa kapitalismen?
Greta Thunberg säger att EU:s återhämtningsplan misslyckas med att tackla klimatkrisen.
En majoritet av brittiska unga anser att kapitalismen är orsaken till klimatförändringar och rasism.
Kapitalismens låtsaslösningar på klimatkrisen.
Vilka grupper bryr sig mest om klimatförändringar?
Varför stödjer Rockefellerfamiljen klimat- och miljöinitiativ?
Ulf Karlström: Varför stödjer Rockefellerfamiljen klimat- och miljöinitiativ?
Ulf Karlström: Mellan klimatförnekare och klimatalarmister. Vad kan man tycka om Klimatet, Globaliseringen och Kapitalet?
USA:s hyckleri om klimatpåverkan och överträdelser av mänskliga rättigheter – Jeffrey Sachs.
Hur USA:s militarism och klimatet är djupt sammankopplade.
5 orsaker till klimatförändringar: Från fossila bränslen till kapitalism.
Mellan klimatförnekare och klimatalarmister. Vad kan man tycka om Klimatet, Globaliseringen och Kapitalet?
“Nu handlar det inte bara om klimatet. Detta är rå klasskamp.” Är det verkligen så?
Varför säger världsledande företag att de vill stödja FN:s klimatarbete?
Behövs socialism för att rädda klimatet??
Endast demokratisk socialism kan rädda klimatet! Kapitalismen har misslyckats.
Bill Gates: “Kapitalismen kan inte rädda klimatet” – Är han socialist?
Nu tvingas vi inse klimatförändringen – och behovet av samhällsplikt.
“Får jag en kopp sol, tack”? Forskare har omvandlat solenergi till flytande bränsle.
Vad är egentligen “New Green Deal”? Reform eller revolution?
Bra klimatavtal eller ett avtal som inte är ett avtal
Ett klimatavtal för de rika till skada för de fattiga
Kan man verkligen hindra klimatkatastrofen?
Hur bör socialister diskutera och formulera klimatfrågan?
NY FN-rapport om klimatet

Sveriges regering: Agenda 2030 och globala målen.
Sveriges regering: En samlad politik för klimatet

Föregående artikelFria kritiska ryska media – finns de?
Nästa artikelCIA -engagemang i en misslyckad specialoperation i Vitryssland
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. Utbildningen av studenterna har aldrig varit prioritet hos er socialister utan mest bara jämlikhet. Dvs ni efterfrågar inte en välutbildad meritokrati utan snarare underminerar dess möjlighet att uppstå. Det som ni socialister ställt er bakom passivt eller aktivt har lurats på er av dom ni tror att ni bekämpar. Att medvetet sabotera skolutbildningens kvalitet och göra den flummig har sitt ursprung i en aristokratisk elits dominansagenda där massorna inte ska utbildas. Det är troligen orsaken till att nya industriföretag inte har uppkommit här sen långt tillbaka.
    Men det är också orsaken till den bristfälliga kvaliteten på politiker (inklusive miljöpolitiker) och journalister och därför orsak till att medierna nästan bara är en propagandaapparat. Och att trots all kritik som kommer via internet finns det en stor majoritet av inkompetenta karriärister som företräder oss.
    Frukta nivelleringen istf att försvara den!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here