Den här artikeln har skrivits av förre schweiziske säkerhetsofficeren Jacques Baud som har tjänstgjort som rådgivare och till Nato, bl.a. i Ukraina efter 2014, där han bland annat bidragit till att återuppbygga armén i landet. Han är en geopolitisk expert, vars publikationer omfattar många artiklar och böcker, bland annat Poutine: Maître du jeu? Gouverner avec les fake news och L’Affaire Navalny. Artikeln har publicerats
här 1 augusti.
Den dolda sanningen om kriget i Ukraina
De kulturella och historiska element som bestämmer relationerna mellan Ryssland och Ukraina är viktiga. De två länderna har en lång, rik, mångsidig och händelserik historia tillsammans.
Detta skulle vara väsentligt om den kris som vi upplever i dag hade sina rötter i historien. Den är emellertid en produkt av nutiden. Det krig som vi ser i dag kommer inte från våra far- eller morföräldrar, våra farföräldrar eller ens våra föräldrar. Det kommer från oss. Vi har skapat denna kris. Vi skapade varje del och varje mekanism. Vi har bara utnyttjat befintlig dynamik och utnyttjat Ukraina för att uppfylla en gammal dröm: att försöka sänka Ryssland. Chrystia Freelands, Antony Blinkens, Victoria Nulands och Olaf Scholz farfars farfar hade den drömmen; vi förverkligade den.
Hur vi förstår kriser avgör hur vi löser dem. Att fuska med fakta leder till katastrof. Detta är vad som händer i Ukraina. I detta fall är antalet frågor så enormt att vi inte kommer att kunna diskutera dem här. Låt mig bara fokusera på några av dem.
Gav James Baker löften om att begränsa Natos expansion österut till Michail Gorbatjov 1990?
År 2021 förklarade Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, att ”det fanns aldrig något löfte om att Nato inte skulle expandera österut efter Berlinmurens fall”. Detta påstående är fortfarande utbrett bland självutnämnda Rysslandsexperter, som förklarar att det inte fanns några löften eftersom det inte fanns något fördrag eller skriftligt avtal. Detta argument är lite förenklat och falskt.
Det är sant att det inte finns några fördrag eller beslut av Nordatlantiska rådet (NAC) som förkroppsligar sådana löften. Men det betyder inte att de inte har formulerats, eller att de formulerades av lättsinnighet!
I dag har vi en känsla av att Sovjetunionen, efter att ha ”förlorat det kalla kriget”, inte hade något att säga till om i den europeiska säkerhetsutvecklingen. Detta är inte sant.
Som vinnare av andra världskriget hade Sovjetunionen de jure en vetorätt mot Tysklands återförening. Med andra ord var västländerna tvungna att få dess samtycke, i utbyte mot vilket Gorbatjov krävde ett åtagande att inte utvidga Nato. Man får inte glömma att Sovjetunionen 1990 fortfarande existerade och att det ännu inte var fråga om att avveckla det, vilket folkomröstningen i mars 1991 skulle visa. Sovjetunionen befann sig därför inte i en svag ställning och kunde förhindra återföreningen.
Detta bekräftades av Hans-Dietrich Genscher, Tysklands utrikesminister, i Tutzing (Bayern) den 31 januari 1990, vilket rapporterades i ett telegram från USA:s ambassad i Bonn:
Genscher varnade dock för att varje försök att utvidga [Natos] militära räckvidd till den tyska demokratiska republikens (DDR:s) territorium skulle blockera den tyska återföreningen.
Tysklands återförening fick två stora konsekvenser för Sovjetunionen: tillbakadragandet av sovjetiska styrkor i Tyskland (GSFG), den mäktigaste och modernaste kontingenten utanför dess territorium, och försvinnandet av en betydande del av dess skyddande ”glacis” (ett neutralt område som skiljer konfliktområden åt, ö.a.). Med andra ord skulle varje åtgärd ske på bekostnad av dess säkerhet. Detta är anledningen till att Genscher förklarade:
…Förändringarna i Östeuropa och den tyska återförenings-processen skulle inte ”undergräva Sovjets säkerhetsintressen”. Därför bör Nato utesluta en ”utvidgning av sitt territorium österut, dvs. att närma sig de sovjetiska gränserna”.
I detta skede var Warszawapakten fortfarande i kraft och Natos doktrin var oförändrad. Därför uttryckte Michail Gorbatjov mycket snart sin legitima oro för Sovjetunionens nationella säkerhet. Det var detta som fick James Baker, den amerikanske utrikesministern, att omedelbart inleda diskussioner med honom. För att lugna Gorbatjovs oro förklarade Baker den 9 februari 1990 följande:
Inte bara för Sovjetunionen, utan även för andra europeiska länder, är det viktigt att få garantier för att om USA upprätthåller sin närvaro i Tyskland inom ramen för Nato, kommer inte en tum av Natos nuvarande militära jurisdiktion att sprida sig österut.
Löften gavs alltså helt enkelt för att västvärlden inte hade något alternativ, för att få Sovjetunionens godkännande; och utan löften skulle Tyskland inte ha återförenats. Gorbatjov accepterade Tysklands återförening endast därför att han hade fått försäkringar från president George H.W. Bush och James Baker, från förbundskansler Helmut Kohl och hans utrikesminister Hans-Dietrich Genscher, från Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher, hennes efterträdare John Major och deras utrikesminister Douglas Hurd, från president François Mitterrand, men också från CIA:s chef Robert Gates och Manfred Wörner, Natos dåvarande generalsekreterare.
Den 17 maj 1990 förklarade Manfred Wörner, Natos generalsekreterare, i ett tal i Bryssel:
Det faktum att vi är beredda att inte placera ut en Nato-armé utanför det tyska territoriet ger Sovjetunionen en solid säkerhetsgaranti.
I februari 2022 avslöjade Joshua Shifrinson, en amerikansk politisk analytiker, i den tyska tidskriften Der Spiegel, ett avklassificerat SECRET-dokument från den 6 mars 1991, som skrevs efter ett möte mellan de politiska cheferna för utrikesministerierna i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. I dokumentet återges den tyske företrädaren Jürgen Chrobogs ord:
Vi klargjorde under 2+4-förhandlingarna att vi inte skulle utvidga Nato bortom Elbe. Därför kan vi inte erbjuda Polen och de andra länderna medlemskap i Nato.
Representanterna för de andra länderna accepterade också idén att inte erbjuda Nato-medlemskap till de andra östeuropeiska länderna.
Så, skriftligt protokoll eller ej, det blev en ”överenskommelse”, helt enkelt för att en ”överenskommelse” var oundviklig. I internationell rätt är ett ”löfte” en giltig ensidig handling som måste respekteras (”promissio est servanda”). De som förnekar detta i dag är helt enkelt personer som inte känner till värdet av ett givet löfte.
Har Vladimir Putin åsidosatt Budapestmemorandumet (1994)?
I februari 2022, vid säkerhetsforumet i München, hänvisade Volodymyr Zelensky till Budapestmemorandumet från 1994 och hotade med att bli en kärnvapenmakt igen. Det är dock osannolikt att Ukraina kommer att bli en kärnvapenmakt igen, och kärnvapenmakterna kommer inte heller att tillåta det. Zelensky och Putin vet detta. Faktum är att Zelensky inte använder detta memorandum för att få kärnvapen, utan för att få tillbaka Krim, eftersom ukrainarna ser Rysslands annektering av Krim som ett brott mot detta fördrag. I grund och botten försöker Zelensky hålla västländerna som gisslan. För att förstå detta måste vi gå tillbaka till händelser och fakta som opportunistiskt ”glömts bort” av våra historiker.
Den 20 januari 1991, före Ukrainas självständighet, uppmanades krimborna att i en folkomröstning välja mellan två alternativ: att stanna kvar i Ukraina eller att återgå till situationen före 1954 och administreras av Moskva. Frågan som ställdes på röstsedeln var följande:
Är du för att återställa den autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim som en del i Sovjetunionen och en medlem av unionsfördraget?
Detta var den första folkomröstningen om autonomi i Sovjetunionen, och 93,6 % av krimborna gick med på att knytas till Moskva. Den autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim (ASSR Krim), som avskaffades 1945, återupprättades således den 12 februari 1991 av Ukrainska SSR:s högsta sovjet. Den 17 mars 1991 anordnade Moskva en folkomröstning om bibehållande av Sovjetunionen, som skulle accepteras av Ukraina, vilket indirekt bekräftade krimbornas beslut. I detta skede stod Krim under Moskvas och inte Kievs kontroll, medan Ukraina ännu inte var självständigt. När Ukraina organiserade sin egen folkomröstning om självständighet förblev krimbornas deltagande svagt, eftersom de inte längre kände sig berörda.
Ukraina blev självständigt sex månader efter Krim, och efter att det senare hade proklamerat sin suveränitet den 4 september. Den 26 februari 1992 utropade Krimparlamentet ”Republiken Krim” med den ukrainska regeringens samtycke, som gav den status som självstyrande republik. Den 5 maj 1992 förklarade Krim sin självständighet och antog en konstitution. Staden Sevastopol, som under det kommunistiska systemet styrdes direkt av Moskva, befann sig i en liknande situation, eftersom den 1991 integrerades av Ukraina utanför all laglighet. De följande åren präglades av en dragkamp mellan Simferopol och Kiev, som ville behålla Krim under sin kontroll.
Genom att underteckna Budapestmemorandumet 1994 överlämnade Ukraina de kärnvapen från före detta Sovjetunionen som fanns kvar på dess territorium, i utbyte mot ”sin säkerhet, sitt oberoende och sin territoriella integritet”. I detta skede ansåg Krim att det de jure inte längre var en del av Ukraina och därför inte berördes av detta fördrag. Regeringen i Kiev å sin sida kände sig stärkt av memorandumet.
Därför avskaffade Kiev den 17 mars 1995 med våld Krimförfattningen. Den skickade sina specialstyrkor för att störta Jurij Mechkov, Krims president, och annekterade de facto Republiken Krim, vilket utlöste folkliga demonstrationer för Krims anslutning till Ryssland. En händelse som knappt rapporterades av västerländska medier.
Krim styrdes sedan på ett auktoritärt sätt genom presidentdekret från Kiev. Denna situation ledde till att Krimparlamentet i oktober 1995 formulerade en ny konstitution, vilken återinförde den autonoma republiken Krim. Den nya konstitutionen ratificerades av Krimparlamentet den 21 oktober 1998 och bekräftades av det ukrainska parlamentet den 23 december 1998. Dessa händelser och den ryskspråkiga minoritetens oro ledde till ett vänskapsfördrag mellan Ukraina och Ryssland den 31 maj 1997. I fördraget inkluderade Ukraina principen om gränsernas okränkbarhet i utbyte – och detta är mycket viktigt – mot en garanti för ”skyddet av de nationella minoriteternas etniska, kulturella, språkliga och religiösa ursprung på deras territorium.”
Den 23 februari 2014 steg de nya styrespersonerna i Kiev inte bara fram från en statskupp, som definitivt inte hade någon konstitutionell grund och där de inte var valda, utan genom att upphäva Kivalov-Kolesnitjenko-lagen om officiella språk från 2012 respekterade de inte längre denna garanti i 1997 års fördrag. Krimborna gick därför ut på gatorna för att kräva det ”återvändande” till Ryssland som de hade fått 30 år tidigare.
Den 4 mars frågade en journalist Vladimir Putin, under hans presskonferens, om situationen i Ukraina: ”Hur ser du på Krims framtid? Tänker ni er möjligheten att det ansluter sig till Ryssland?” Han svarade:
Nej, vi överväger inte det. I allmänhet anser jag att endast invånarna i ett visst land som är fria att bestämma och på ett säkert sätt kan och bör bestämma sin framtid. Om denna rättighet har beviljats albanerna i Kosovo, om detta har möjliggjorts i många delar av världen, så är det ingen som utesluter nationernas rätt till självbestämmande, som, såvitt jag vet, fastställs i flera FN-dokument. Vi kommer dock inte på något sätt att provocera fram ett sådant beslut och kommer inte att ge näring åt sådana känslor.
Redaktören: Globalpolitics.se har publicerat flera artiklar om Kosovo-frågan, bl.a. Vad är skillnaden mellan Kosovo och Donbass?
Den 6 mars beslutade Krimparlamentet att hålla en folkomröstning för att välja mellan att stanna kvar i Ukraina eller begära anslutning till Moskva. Det var efter denna omröstning som myndigheterna på Krim bad Moskva om en anslutning till Ryssland.
I och med denna folkomröstning hade Krim bara återfått den status som det juridiskt sett hade fått strax före Ukrainas självständighet. Detta förklarar varför det förnyade sin begäran om att knytas till Moskva, liksom i januari 1991.
Dessutom hade avtalet om styrkestatus (SOFA) mellan Ukraina och Ryssland om stationering av trupper på Krim och i Sevastopol förnyats 2010 och skulle gälla till 2042. Ryssland hade därför ingen särskild anledning att göra anspråk på detta territorium. Krim-befolkningen, som med rätta kände sig förrådd av regeringen i Kiev, tog tillfället i akt att hävda sina rättigheter.
Den 19 februari 2022 satte Anka Feldhusen, Tysklands ambassadör i Kiev, käppar i hjulet genom att i TV-kanalen Ukraina 24 förklara att Budapestmemorandumet inte var juridiskt bindande. Detta är för övrigt också den amerikanska ståndpunkten, vilket framgår av uttalandet på den amerikanska ambassadens webbplats i Minsk.
Hela västvärldens berättelse om ”annekteringen” av Krim bygger på en omskrivning av historien och på att man döljer folkomröstningen från 1991, som existerade och var helt giltig. Budapestmemorandumet från 1994 citeras fortfarande flitigt sedan februari 2022, men västvärldens berättelse ignorerar helt enkelt vänskapsfördraget från 1997, som är orsaken till missnöjet bland de rysktalande ukrainska medborgarna.
Är den ukrainska regeringen legitim?
Ryssarna anser fortfarande att regimskiftet som skedde 2014 är illegitimt, eftersom det inte skedde genom en konstitutionell process och utan stöd från en stor del av den ukrainska befolkningen.
Läs gärna Ukraina februari 2014: Statskupp eller inte?
Maidanrevolutionen kan delas upp i flera sekvenser, med olika aktörer. I dag försöker de som drivs av hat mot Ryssland att slå samman dessa olika sekvenser till en enda ”demokratisk impuls”: Ett sätt att bekräfta de brott som begåtts av Ukraina och dess nynazistiska fanatiker.
Till en början samlades befolkningen i Kiev på gatorna, besviken över regeringens beslut att skjuta upp undertecknandet av fördraget med EU. Regimskifte låg inte i luften. Detta var ett enkelt uttryck för missnöje.
I motsats till vad västvärlden hävdar var Ukraina då djupt splittrat i frågan om ett närmande till Europa. En undersökning som genomfördes i november 2013 av Kyiv International Institute of Sociology (KIIS) visar att det var delat nästan exakt ”50/50” mellan dem som förespråkade ett avtal med Europeiska unionen och dem som förespråkade en tullunion med Ryssland. I södra och östra Ukraina var industrin starkt knuten till Ryssland, och arbetstagarna fruktade att ett avtal som utesluter Ryssland skulle ta död på deras jobb. Det är vad som till slut skulle hända. I själva verket var målet redan i detta skede att försöka isolera Ryssland.
I Washington Post noterade Henry Kissinger, Richard Nixons nationella säkerhetsrådgivare, att Europeiska unionen ”bidrog till att förvandla en förhandling till en kris”.
Det som hände senare involverade ultranationalistiska och nynazistiska grupper som kom från den västra delen av landet. Våld utbröt och regeringen drog sig tillbaka, efter att ha undertecknat ett avtal med upprorsmakarna om nyval. Men detta glömdes snabbt bort.
Det var inget mindre än en statskupp, ledd av Förenta staterna med stöd av Europeiska unionen, och genomförd utan någon rättslig grund, mot en regering vars val hade kvalificerats av OSSE som ”öppet och ärligt” och som hade ”erbjudit en imponerande demonstration av demokrati”. I december 2014 sade George Friedman, ordförande för den amerikanska geopolitiska underrättelseplattformen STRATFOR, i en intervju:
Ryssland definierar den händelse som ägde rum i början av året [i februari 2014] som en kupp organiserad av USA. Och faktum är att det var den mest uppenbara [kuppen] i historien.
Till skillnad från europeiska observatörer var Atlantic Council, trots att det är starkt för Nato, snabbt ute för att konstatera att Maidan-revolutionen hade kapats av vissa oligarker och ultranationalister. Rådet noterade att de reformer som Ukraina lovat inte hade genomförts och att västmedia höll fast vid en okritisk ”svartvit” berättelse.
Ett telefonsamtal mellan Victoria Nuland, dåvarande biträdande utrikesminister för Europa och Eurasien, och Geoffrey Pyatt, USA:s ambassadör i Kiev, som avslöjats av BBC, visar att amerikanerna själva valde ut medlemmarna i den framtida ukrainska regeringen, i strid med ukrainarna och européerna. Detta samtal, blev känt tack vare Nulands berömda ”F*** the EU!”
Statskuppen stöddes inte enhälligt av det ukrainska folket, varken i sak eller form. Den var ett verk av en minoritet ultranationalister från västra Ukraina (Galicien), som inte representerade hela det ukrainska folket. Deras första lagstiftningshandling, den 23 februari 2014, var att upphäva Kivalov-Kolesnichenko-lagen från 2012, vilken fastställde det ryska språket som ett officiellt språk vid sidan av ukrainska. Det var detta som fick den rysktalande befolkningen att starta massiva protester i den södra delen av landet, mot myndigheter som de inte hade valt.
I juli 2019 konstaterade International Crisis Group (som finansieras av flera europeiska länder och Open Society Foundation):
Konflikten i östra Ukraina började som en folkrörelse. […]
Protesterna organiserades av lokala medborgare som hävdade att de representerade den rysktalande majoriteten i regionen. De var oroade både över de politiska och ekonomiska konsekvenserna av den nya regeringen i Kiev och över den regeringens senare övergivna åtgärder för att förhindra officiell användning av det ryska språket i hela landet [”Rebels without a Cause: Russia’s Proxies in Eastern Ukraine”, International Crisis Group, Europe Report N° 254, 16 juli 2019, s. 2].
Västvärldens försök att legitimera denna högerextrema kupp i Kiev ledde till att oppositionen gömdes undan i den södra delen av landet. För att presentera denna revolution som demokratisk maskerades den verkliga ”västliga handen” skickligt av den imaginära ”ryska handen”. På så sätt skapades myten om ett ryskt militärt ingripande. Påståendena om en rysk militär närvaro var definitivt falska, en händelse chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) erkände 2015, att det inte fanns några ryska enheter i Donbass.
Till råga på allt fick Ukraina ingen legitimitet genom sitt sätt att hantera upproret. Under 2014-2015, med dåliga råd av Natos militär, förde Ukraina ett krig som bara kunde leda till dess nederlag: man betraktade befolkningen i Donbass och på Krim som fientliga utländska styrkor och gjorde inga försök att vinna autonomisternas ”hjärtan och sinnen”. I stället har dess strategi varit att straffa folket ännu mer. Banktjänster stoppades, ekonomiska förbindelser med de autonoma regionerna bröts helt enkelt, och Krim fick inte längre något dricksvatten.
Detta är anledningen till att det finns så många civila offer i Donbass, och till att den ryska befolkningen fortfarande i dag står i majoritet bakom sin regering. Konfliktens 14 000 offer tenderar att tillskrivas de ”ryska inkräktarna” och de så kallade ”separatisterna”. Enligt FN är dock mer än 80 procent av de civila offren resultatet av ukrainska beskjutningar. Som vi kan se massakrerar den ukrainska regeringen sitt eget folk med hjälp, finansiering och råd från Natos militär, länderna i Europeiska unionen, som försvarar sina värderingar.
I maj 2014 fick det våldsamma förtrycket av protesterna befolkningen i vissa områden i de ukrainska regionerna Donetsk och Lugansk att hålla folkomröstningar om självbestämmande i Folkrepubliken Donetsk (som godkändes av 89 procent) och i Folkrepubliken Lugansk (som godkändes av 96 procent). Även om västerländska medier fortsätter att kalla dem folkomröstningar om ”självständighet” är det folkomröstningar om ”självbestämmande” eller ”autonomi” (самостоятельность). Fram till februari 2022 talade våra medier konsekvent om ”separatister” och ”separatistiska republiker”. I verkligheten, som det står i Minsk-avtalet, sökte dessa självutnämnda republiker inte ”självständighet”, utan en ”autonomi” inom Ukraina, med möjlighet att använda sitt eget språk och sina egna seder och bruk.
Är Nato en försvarsallians?
Natos syfte är att föra in de europeiska allierade under USA:s kärnvapenparaply. Nato utformades som en försvarsallians, även om nyligen avklassificerade amerikanska dokument visar att Sovjet uppenbarligen inte hade för avsikt att angripa västvärlden.
För ryssarna är frågan om huruvida Nato är offensivt eller defensivt ovidkommande. För att förstå Putins ståndpunkt måste vi beakta två saker som västliga kommentatorer vanligtvis förbiser: Natos utvidgning österut och USA:s gradvisa övergivande av den internationella säkerhetssystemets normativa ramverk.
Så länge USA inte placerade ut missiler i närheten av dess gränser brydde sig Ryssland inte så mycket om Natos utvidgning. Ryssland självt övervägde att ansöka om medlemskap. Men problem uppstod 2001, när George W. Bush beslutade att ensidigt dra sig ur ABM-fördraget och placera ut antiballistiska missiler i Östeuropa. Syftet med ABM-fördraget var att begränsa användningen av försvarsmissiler, med tanken att bibehålla avskräckningseffekten av ömsesidig förstörelse genom att tillåta att beslutsfattande organ skyddas av en ballistisk sköld (för att bevara förhandlingskapaciteten). Det begränsade således utplaceringen av antiballistiska missiler till vissa specifika zoner (särskilt runt Washington DC och Moskva) och förbjöd den utanför nationella territorier.
Sedan dess har USA successivt dragit sig ur alla de vapenkontrollavtal som upprättades under det kalla kriget: ABM-fördraget (2002), Open Skies-fördraget (2018) och INF-fördraget (Intermediate-range Nuclear Forces) (2019).
År 2019 motiverade Donald Trump sitt tillbakadragande från INF-fördraget med påstådda överträdelser från rysk sida. Men, som Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) konstaterar, har amerikanerna aldrig lagt fram bevis för dessa överträdelser. I själva verket försökte USA helt enkelt komma ur avtalet för att kunna installera sina AEGIS-missilsystem i Polen och Rumänien. Enligt den amerikanska administrationen är dessa system officiellt avsedda att hejda iranska ballistiska missiler. Men det finns två problem som tydligt ifrågasätter amerikanernas goda vilja:
- Det första är att det inte finns några tecken på att iranierna utvecklar sådana missiler, vilket Michael Ellemann från Lockheed-Martin förklarade inför ett utskott i den amerikanska senaten.
- Det andra är att dessa system använder Mk41-uppskjutning, som kan användas för att avfyra antingen antiballistiska missiler eller kärnvapenmissiler. Anläggningen i Radzikowo i Polen ligger 800 km från den ryska gränsen och 1 300 km från Moskva.
Bush- och Trumpadministrationerna sade att de system som satts upp i Europa var rent defensiva. Även om det teoretiskt sett är sant är det dock tekniskt och strategiskt falskt. För det tvivel som gjorde det möjligt att installera dem är samma tvivel som ryssarna legitimt skulle kunna ha i händelse av en konflikt. Denna närvaro i omedelbar närhet av Rysslands nationella territorium kan faktiskt leda till en kärnvapenkonflikt. I händelse av en konflikt skulle det nämligen inte vara möjligt att veta exakt vilken typ av missiler som är laddade i systemen – ska ryssarna därför vänta på explosioner innan de reagerar? I själva verket känner vi till svaret: Eftersom det inte finns någon tid för tidig varning skulle ryssarna praktiskt taget inte ha någon tid att avgöra vilken typ av missil som avfyras, och de skulle därför tvingas att reagera i förebyggande syfte med en kärnvapenattack.
Vladimir Putin ser inte bara detta som en risk för Rysslands säkerhet, utan han konstaterar också att Förenta staterna i allt högre grad åsidosätter internationell rätt för att föra en unilateral politik. Därför säger Vladimir Putin att europeiska länder kan dras in i en kärnvapenkonflikt utan att vilja det. Detta var innehållet i hans tal i München 2007, och han kom med samma argument i början av 2022, när Emmanuel Macron åkte till Moskva i februari.
Finland och Sverige i Nato – en bra idé?
Framtiden får utvisa om Sveriges och Finlands beslut att ansöka om medlemskap i Nato var en klok idé. De överskattade förmodligen värdet av det kärnvapenskydd som Nato erbjuder. Faktum är att det är mycket osannolikt att USA kommer att offra sin nationella mark genom att slå till mot rysk mark för Sveriges eller Finlands skull. Det är mer troligt att om USA använder kärnvapen kommer det i första hand att ske på europeisk mark och endast som en sista utväg på ryskt territorium, för att skydda sitt eget territorium från motattacker med kärnvapen.
Dessutom har dessa två länder, som uppfyllde de kriterier för neutralitet som Ryssland skulle vilja ha för sina direkta grannar, medvetet placerat sig i siktet för Rysslands kärnvapen. För Ryssland kommer det största hotet från den centraleuropeiska krigsskådeplatsen. Med andra ord, i händelse av en hypotetisk konflikt i Europa skulle de ryska styrkorna främst vara engagerade i Centraleuropa och kunna använda sina kärnvapenarméer för att ”flankera” sina operationer genom att slå till mot de nordiska länderna, utan någon som helst risk för ett amerikanskt kärnvapensvar.
Var det omöjligt att lämna Warszawapakten?
Warszawapakten skapades strax efter det att Tyskland gått med i Nato, av exakt samma skäl som vi har beskrivit ovan. Dess största militära insats var invasionen av Tjeckoslovakien i augusti 1968 (med deltagande av alla paktens nationer utom Albanien och Rumänien). Denna händelse ledde till att Albanien drog sig ur pakten mindre än en månad senare, och att Rumänien slutade att aktivt delta i Warszawapaktens militära ledning efter 1969. Därför är det inte korrekt att hävda att ingen var fri att lämna fördraget.
För närvarande äger den tionde Moskvakonferensen för internationell säkerhet rum.
Där målade Rysslands president Vladimir Putin i ett ett tal upp den stora bilden av den internationella dynamik, som driver kriget i Ukraina och på andra håll.
Han sa bland mycket annat: ”USA och dess vasaller blandar sig grovt i suveräna staters inre angelägenheter genom att iscensätta provokationer, organisera statskupper eller anstifta inbördeskrig.
Genom hot, utpressning och påtryckningar försöker de tvinga oberoende stater att underkasta sig sin vilja och följa regler som är främmande för dem.
Detta görs med bara ett mål i sikte, som är att bevara deras dominans, den månghundraåriga modellen som gör det möjligt för dem att trampa på allt i världen. Men en modell av detta slag kan bara behållas med våld.
De behöver konflikter för att behålla sin hegemoni. Det är av denna anledning som de har bestämt det ukrainska folket att användas som kanonmat.
Den unipolära världens era håller på att bli ett minne blott. Oavsett hur starkt mottagarna av den nuvarande globalistiska modellen håller fast vid det välbekanta tillståndet, är det dömt”.
Parallellt med konferensen äger Army-2022 International Military-Technical Forum, en internationell vapenförsäljningsmässa, rum.
Bredvid ryska vapen, alla strider testade i verkliga krig, visade utställningen några vapenbitar som besökaren inte borde köpa.
Här är en amerikansk M-777 haubits i mycket orörda förhållanden. Den köptes med största sannolikhet för lite pengar från någon ukrainsk patriot.
https://www.moonofalabama.org/2022/08/a-multipolar-expo-shows-unipolar-wreckage.html#more
Den ryske försvarsministerns välkomsttal vid invigningen av den tionde Moskvakonferensen om internationell säkerhet.
https://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12433677@egNews
Öppnandet av den tionde Moskvakonferensen om internationell säkerhet ägde rum på Avangard Center for Military and Patriotic Education of Youth inom ramen för ARMY 2022 IMTF. Ryska federationens försvarsminister, arméns general Sergei Shoigu, talade till deltagarna i evenemanget:
Damer och herrar!
Det är ett nöje att välkomna dig till den tionde Moskvakonferensen om internationell säkerhet.
Denna konferens kommer i en tid av radikala förändringar i global och regional säkerhet. USA:s och dess allierades ovillkorliga dominans är ett minne blott. Den 24 februari 2022 markerade starten för den särskilda militära operationen i Ukraina slutet på den unipolära världen.
Multipolaritet har blivit verklighet. Den här världens poler är tydligt definierade. Den största skillnaden mellan dem är att vissa respekterar suveräna staters intressen och tar hänsyn till länders och folks kulturella och historiska särdrag, medan andra bortser från dem. Det har varit många diskussioner om detta ämne under tidigare sessioner av Moskvakonferensen.
I Europa är säkerhetsläget värre än på toppen av det kalla kriget. Alliansens militära verksamhet har blivit så aggressiv och antirysk som möjligt. Betydande amerikanska styrkor har omplacerats till kontinenten, och antalet koalitionstrupper i Öst- och Centraleuropa har ökat mångfaldigt.
Det är viktigt att notera att utplaceringen av ytterligare NATO Joint Force-formationer på blockets ”östliga flank” redan hade påbörjats innan den särskilda militära operationen i Ukraina startade.
Nato har tappat sina masker. Blockets aggressiva karaktär döljdes inte längre av formuleringen av koalitionens rent defensiva inriktning. Idag stadgar alliansens strategiska planeringsdokument anspråk på global dominans. Alliansens intressen inkluderar Afrika, Mellanöstern och Stillahavsområdet.
Enligt västvärldens uppfattning borde det etablerade systemet för internationella relationer ersättas av en så kallad regelbaserad världsordning. Logiken här är enkel och ultimatumatisk. Antingen förlorar alliansens ”demokratiska partner”-kandidat suveränitet och hamnar förmodligen på ”rätt sida av historien”. Eller så förpassas den till kategorin så kallade auktoritära regimer, mot vilka alla slags åtgärder, upp till och med tvångstryck, kan användas.
Med tanke på att konferensen deltar av chefer för försvarsorgan och säkerhetsexperter från olika regioner i världen, skulle jag vilja lyfta fram några aspekter av den särskilda militära operationen i Ukraina.
I Ukraina konfronteras den ryska militären av kombinerade västerländska styrkor som styr landets ledning i ett hybridkrig mot Ryssland.
Tillförseln av vapen och militär utrustning till Ukraina intensifieras och utbildning av den ukrainska armén genomförs. Enorma finansiella resurser överförs för att upprätthålla den nationalistiska regimens livskraft.
Ukrainas väpnade styrkors agerande planeras och samordnas av utländska militära rådgivare. Spaningsdata tillhandahålls från alla tillgängliga Nato-källor. Användningen av vapen övervakas av västerländska specialister.
Natos ansträngningar syftar till att förlänga Kievregimens vånda. Vi vet dock med säkerhet att ingen inom Nato tvivlar på att målen för den ryska ledningens särskilda militära operation kommer att uppnås, och att planerna på att strategiskt och ekonomiskt försvaga Ryssland misslyckas. Dollarn har inte nått taket på 200 rubel, som den amerikanska presidenten förutspått har den ryska ekonomin stått stadigt.
Den speciella militära operationen har skingrat myten om ”supervapen” som tillhandahålls Ukraina av väst, som är kapabla att i grunden förändra situationen vid fronten. Till en början pratade man om leveranser av Javelin pansarvärnsanläggningar, någon sorts ”unika” drönare. På senare tid har västerlänningarna främjat rollen som supervapen med HIMARS raketsystem för flera raketer och långdistanshaubitsar. Men dessa vapen stannar också i strid. De fick ingen betydande inverkan. De ryska vapnen å sin sida har visat sina bästa egenskaper i strid.
Vi tittar närmare på trofévapen från väst. Funktionerna och deras specifika egenskaper beaktas för att förbättra hur stridsoperationer genomförs och effektiviteten hos rysk beväpning.
Tillförseln av Nato-vapen till Kiev innebär att västländer är ansvariga för sin omänskliga användning och för civila dödsfall i Donbass och i de befriade områdena. De ukrainska väpnade styrkornas operationer planeras i Washington och London. Inte bara koordinaterna för målen som ska attackeras tillhandahålls av västerländsk underrättelsetjänst, utan inmatningen av dessa data till vapensystem sker under full kontroll av västerländska specialister.
Kievs roll i västvärldens stridsstrategi har reducerats till att tillhandahålla arbetskraft, vilket ses som förbrukbart. Detta förklarar den enorma förlusten av personal i Ukrainas väpnade styrkor och territoriella försvarsformationer.
Hittills har de verkliga siffrorna av döda soldater och mobiliserade så kallade territoriella försvarsstyrkor dolts av Kievs ledning.
Med tiden kommer dock denna information att bli offentlig. Vittnesmålen från krigsfångar från AFU tillåter oss att bilda oss en realistisk bild av vad som händer på andra sidan fronten. Den avvisande inställningen till förlusten av utländska soldater förstärker tesen att Nato har rent själviska intressen i Ukraina. Det är uppenbart att Storbritanniens koloniala erfarenhet som huvudsponsor för Kievregimen har kommit till stor nytta för London i hanteringen av det nuvarande ledarskapet i Kiev.
Mot denna bakgrund sprids spekulationer i media om den påstådda användningen av ryska taktiska kärnvapen i den särskilda militära operationen eller beredskapen att använda kemiska vapen. Alla dessa informationssnack är lögner.
Ur militär synvinkel finns det inget behov av att använda kärnvapen i Ukraina för att uppnå sina mål. Huvudsyftet med ryska kärnvapen är att avskräcka en kärnvapenattack. Dess användning är begränsad till extraordinära omständigheter enligt definitionen i de ryska riktlinjerna, som är öppna för allmänheten.
Anklagelserna om eventuell användning av kemiska vapen i Ukraina är också absurda. Låt mig påminna er om att, till skillnad från USA, förstördes sådana vapen helt i vårt land redan 2017 som en del av våra internationella åtaganden. Under tiden har förgiftningsprovokationer blivit kännetecknet för västerländska så kallade civilsamhällesorganisationer som White Helmets i Syrien.
Informationsprovocationerna syftar till att avleda uppmärksamheten från de fakta som upptäckts i Ukraina att amerikanska experter har utfört förbjuden militär och biologisk forskning.
För närvarande har en betydande mängd data ackumulerats och görs regelbundet tillgänglig för allmänheten. Arbetet kommer att fortsätta i denna riktning.
USA:s militärbiologiska aktiviteter i Ukraina är inte exceptionella. Pentagonkontrollerade laboratorier har etablerats och verkar i många postsovjetiska, asiatiska, afrikanska och latinamerikanska länder. Lokala myndigheter har i allmänhet ingen kontroll över forskning som utförs i deras lokaler och som utgör ett dödligt hot mot lokalbefolkningen. Konsekvenserna av epidemier tror jag kändes av alla under perioden av kampen mot spridningen av coronaviruset.
Jag skulle vilja fokusera separat på de humanitära aspekterna av den särskilda militära operationen. Efterlevnaden av Genèvekonventionerna om krigsregler har alltid varit och förblir i fokus för befälhavare på alla nivåer. Sedan operationens början har order utfärdats som fastställer de procedurer som soldater ska följa vid hanteringen av civila och fiendens krigsfångar.
I de territorier som är befriade från nationalister är trupperna aktivt involverade i leverans av humanitärt bistånd, återställande av infrastruktur och upprätthållande av lag och ordning. Så var fallet i Syrien, i Nagorno-Karabach, och det är också fallet i Donbass.
I humanitära frågor har det skett ett fruktbart samarbete med FN och Internationella Röda Korsets kommitté. Vi är tacksamma för det konstruktiva, avpolitiserade samarbetet mellan ledare och personal i dessa organisationer som interagerar med oss. I synnerhet under FN:s överinseende och med Turkiets aktiva roll löstes det svåra problemet med spannmålsexport från Ukrainas hamnar vid Svarta havet. Röda Korsets specialister utför ett viktigt medlingsuppdrag i förhållande till tillfångatagna soldater.
Nato har nyligen inlett en ny fas av alliansutvidgningen, där Sverige och Finland går med i militärblocket. Påståendet att orsaken till detta var den ryska specialoperationen stämmer inte.
Det praktiska närmandet mellan dessa länder och alliansen har pågått i många år. Faktum är att den regionala föreningen NORDEFCO (Committee for Nordic Defence Cooperation) är en nordlig medlemsorganisation till Nato och fungerar som täckmantel för dessa länders deltagande i gemensamma militära träningsaktiviteter.
Naturligtvis kommer Helsingfors och Stockholms officiella inblandning i Natos strategiska planering och den eventuella tilldelningen av territorium till dessa stater för utplacering av slagvapen att förändra säkerhetsmiljön i Östersjöregionen och Arktis och kommer att kräva en omprövning av strategier för försvar av ryskt territorium.
Vissa slutsatser har redan dragits och är inskrivna i den uppdaterade sjöfartsdoktrinen som godkändes av Ryska federationens president den 31 juli. Arbetet kommer att fortsätta på detta område.
Förstärkningen av NATO:s militära gruppering på ”östra flanken” fullbordar försämringen av de förtroende- och vapenkontrollmekanismer som uppstod i Europa under det kalla kriget. För några år sedan föreslog experter att de europeiska erfarenheterna skulle användas för att bygga upp förtroendeskapande åtgärder, särskilt i Stillahavsområdet. Nu, av allt ”bagage” i Euro-dialogen, är det bara idén om blockkonfrontation som exporteras till Asien, vilket inte har tillfört något positivt till säkerheten i Europa.
Idag är det ingen som minns USA:s förstörelse av Anti-Ballistic Missile Treaty, Intermediate-Range and Shorter-Range Limitation Treaty och Open Skies-fördraget. Även om dessa avtal tidigare var avgörande för nedrustning och förtroendeskapande.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, som var tänkt som en plattform för dialog och övervägande av olika åsikter, har blivit en generator av antiryska berättelser.
Vienna Document 2011 är fortfarande formellt i kraft, men det finns inga utsikter för praktiskt genomförande. I avsaknad av förtroende mellan parterna blir verifieringsmekanismen i praktiken en källa till underrättelser, vilket inte ligger i andan i detta avtal.
Situationen när det gäller fördraget om begränsning av strategiska vapen är också komplicerad. Avtalet gäller till 2026. På den ryska sidan uppfylls åtagandena, de deklarerade nivåerna av bärare och stridsspetsar hålls inom de fastställda gränserna.
USA:s påståenden att Ryssland måste förtjäna rätten att fortsätta dialogen med USA motstår inte kritik. Vapenkontroll är en dubbelriktad gata.
Resultatet är bara uppnåeligt om alla deltagares intressen och engagemang är balanserade. Jag tror att de ryska erfarenheterna av interaktion med västvärlden på nedrustningsområdet visar att den så kallade regelbaserade freden som den främjar inte innebär genomförande av fördragsförpliktelser i traditionell mening. Detta faktum måste beaktas vid ingående av avtal, särskilt inom området säkerhet och vapenkontroll.
Västvärldens motstånd mot konsolideringen av en multipolär värld, tillsammans med Europa, är mest aktiv i Asien-Stillahavsområdet, där USA har börjat avveckla det befintliga ASEAN-baserade systemet för regionalt samarbete. Detta började med tillkännagivandet av AUKUS-initiativet av USA, Australien och Storbritannien. Planerna på att utöka detta partnerskap till att omfatta nya regionala partners har inte dolts. AUKUS går samman med NATO, som i sin tur gjorde anspråk på en dominerande roll i Asien-Stillahavsområdet vid toppmötet i juni. Detta trots att alla Nato-länder ligger tusentals mil bort från regionen.
Den 2 augusti markerade Ryska federationen 77-årsdagen av Sovjetunionens inträde i kriget med Japan, tillfället för vilket var Tokyos militaristiska politik. Nederlaget för japanska styrkor i Fjärran Östern förseglade effektivt slutet av andra världskriget och gav starten för befrielsen av Asiens folk från kolonialt förtryck. Sovjetunionens hjälp var av avgörande betydelse. Vi minns och är stolta över arvet från våra förfäder, inklusive de som lade grunden för militärt samarbete mellan Ryssland och länderna i Asien-Stillahavsområdet.
En annan farlig regional trend är AUKUS fokus på att utveckla en atomubåtsflotta i Australien. Genomförandet av denna plan skulle ha en komplicerad negativ inverkan på global och regional säkerhet och skapa förutsättningar för att undergräva fördraget om icke-spridning av kärnvapen.
USA hävdar att kärnkraftsdrivna ubåtar behövs i Australien, skenbart för att kompensera Kinas växande marina kapacitet. Denna logik replikerar i själva verket USA:s agerande när det gäller att motivera sitt utträde ur avtalet om medeldistans- och kortdistansmissiler. Kollapsen av detta avtal motiverades också av behovet av att kompensera ryska och kinesiska ansträngningar att utveckla missiler med en räckvidd som påstås vara förbjuden enligt fördraget.
I det globala sammanhanget kommer uppkomsten av en kärnkraftsdriven flotta i Australien att ge en ursäkt för andra stater att börja utveckla liknande rustningar. Pandoras ask kommer att öppnas, det globala kärnvapenkapplöpningen kommer att återupptas.
AUKUS har potential att utvecklas till en politisk-militär allians. Det kan inte uteslutas att Natos erfarenhet av gemensam kärnvapenplanering och gemensamma ”allierade” kärnvapenövningar också kommer att överföras till regionen. Den tekniska grunden för detta läggs redan genom aktiv marknadsföring av USA-tillverkade flygplan. Att kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater deltar i gemensamma övningar om användning av kärnvapen strider mot skyldigheterna enligt fördraget om icke-spridning av kärnvapen. Att överföra kärnteknisk utbildning från Europa kommer att spränga regionen.
Även om det kan antas att detta är just syftet med USA. Den provokativa landningen i Taiwan av en tredje person i den amerikanska byråkratiska hierarkin är ytterligare ett steg för att destabilisera situationen.
Blockfri, jämlik interaktion i regionen är en prestation som inte bör gå förlorad på grund av externt påtvingade fobier och försök att motverka en multipolär värld.
Mekanismer för interaktion och dialog med utomregionala partner skapas och bevisar deras relevans och effektivitet. Först och främst är ASEAN:s försvarsminister- och partnermöte, det så kallade ”ADMM-Plus”-formatet. Dess olika aktiviteter fokuserar på säkerhetsfrågor av relevans för Asien-Stillahavsområdet.
Dessutom finns det positiva erfarenheter av samarbete inom Shanghai Cooperation Organisation, av att genomföra ömsesidigt fördelaktiga projekt på bilateral basis.
Som tidigare är vi redo att dela med oss av vår erfarenhet av stridsträning, i synnerhet under den strategiska övningen Vostok-2022 som kommer att hållas inom en snar framtid.
Trots betydande framgångar i kampen mot terrorismen i Mellanöstern kvarstår hotet om att internationella terroristgrupper tar över initiativet. Den syriska militären, i samarbete med allierade och partners och med stöd av de ryska flygstyrkorna, fortsätter att undertrycka toppar i terroristaktivitet. Vi ser en särskild fara med att använda den kurdiska faktorn för att oroa situationen i Syrien.
Garantländernas engagemang i Astana-formatet är fortfarande praktiskt taget den enda lagliga och effektiva mekanismen för att hantera säkerhetsproblem i Syrien. Vi välkomnar det ökade engagemanget mellan det syriska ledarskapet och arabvärlden. Att övervinna motsättningar skapade av yttre krafter är möjligt och nödvändigt.
Militärens roll i att bygga förtroende mellan länder är ett viktigt inslag i sökandet efter politiska lösningar. Vi förväntar oss att Moskvakonferensen kommer att vara en av samlingspunkterna för att stabilisera situationen i Främre Orienten.
Efter det snabba tillbakadragandet av amerikanska och NATO-styrkor från Afghanistan är situationen i den centralasiatiska regionen fortfarande extremt spänd. Afghanistans nya ledarskap står inför allvarliga militära och ekonomiska utmaningar. Arvet från två decennier av närvaro av allianstrupper är en besvikelse. Som ett resultat kvarstår det en hög nivå av terroristrisk i regionen.
Säkerhetsproblemen i Centralasien kan endast lösas genom samordnade åtgärder från alla berörda länder och internationella organisationer. För vår del kommer vi att fortsätta att stödja våra allierade i Organisationen för kollektiva säkerhetsfördrag i att förbättra de nationella väpnade styrkornas kapacitet.
Det är viktigt att hålla ämnet Afghanistan på dagordningen för diskussionerna i Shanghai Cooperation Organization. Ryssland, Kina, Indien, Iran och Pakistan skulle tillsammans kunna ge ett betydande bidrag inte bara till att stabilisera regionen, utan också till att förhindra att hotet sprider sig utanför dess gränser.
Säkerheten i varje region, trots de allmänna trenderna i en multipolär värld, har sina egna särdrag.
För Afrika ligger särdraget i önskan från länderna i det kollektiva väst att återgå till den ordning och regler för engagemang som är typiska för kolonialtiden. Nykolonialism påtvingas genom militärt tryck på regeringar i suveräna länder och stöd till separatist- och terroriströrelser. Ett exempel på detta är Libyen, där staten fortfarande inte har återställts efter Nato-invasionen. Ett annat exempel är situationen i Västafrika, där europeiska trupper har satts in under förevändning att bekämpa terrorism. I decennier hade dessa EU-uppdrag bekämpat terrorister, utbildat nationella säkerhetsstyrkor, tills de insåg att deras egna ansträngningar totalt misslyckades.
Jag skulle vilja påpeka att afrikanska regeringar och ledare håller sig, som de kallar det, inom ramen för en multipolär värld, för att fullfölja sin egen agenda för självständighet, suveränitet, ekonomisk utveckling och försvarskapacitet.
Det ryska försvarsministeriet försöker utöka samarbetet med afrikanska länder inom området militärt och militärtekniskt samarbete. Intresset för deltagande av landslag och delegationer från Afrika i Army International Games och ”ARMY 2022” IMTF har ökat avsevärt. Det är mycket uppmuntrande att framstående militära befälhavare från våra vänliga stater – Burundi, Kamerun, Guinea, Mali, Sudan, Uganda, Tchad, Etiopien och Sydafrika – är närvarande i denna sal idag. Vi uppskattar ditt stöd och avser att öka samarbetet kring ömsesidigt fördelaktiga projekt.
Latinamerika står idag inför allvarliga säkerhetsutmaningar på grund av den amerikanska önskan att behålla inflytande i regionen enligt bestämmelserna i den så kallade Monroe-doktrinen. Liberala värderingar, vars anslutning ses av USA som enighet om att leva i en värld baserad på deras regler, maskerar faktiskt det verkliga målet – att bygga upp en militär närvaro genom att blockera möjligheten till suverän utveckling av stater.
USA:s politik fokuserar på att avskräcka engagemang från länder i regionen med någon annan maktpol utanför Washingtons kontroll. Syftet med denna politik är att involvera regionen i en konfrontation med Ryssland och Kina, att förstöra traditionella band och att blockera nya former av samarbete på det militära och militärtekniska området.
Antiryska informationskampanjer lanseras i Latinamerika, som döljer sanningen om orsakerna till och förloppet av den särskilda militära operationen i Ukraina. Analogier kan dras till britternas agerande under konflikten på Falklandsöarna. Det som händer i västerländska medier i dag med bevakningen av den ryska specialmilitära operationen hände också när medierna körde bara en enda synvinkel – Londons.
Frågan uppstår: är en sådan politik i det grundläggande intresset för länderna i regionen? Svaret är tydligt – nej. Vi hoppas att vi under diskussionerna på konferensen kommer att få höra bedömningar av situationen i Latinamerika från våra partners från Venezuela och Nicaragua.
Den tionde Moskvakonferensen om internationell säkerhet har en särskild betydelse för det ryska försvarsministeriet som arrangör av forumet av ett antal skäl.
För det första äger konferensen rum under den pågående särskilda militära operationen i Ukraina. Trots försök från USA och NATO att återigen isolera Ryssland, är ditt deltagande i forumet en synlig bekräftelse på att dessa planer har kollapsat. Vi uppskattar ditt stöd.
För det andra är en multipolär värld dagens verklighet. Övergången från dominans av en enda global ledare till flera tyngdpunkter är inte lätt. Detta skapar dock verkliga förutsättningar för utveckling av suveräna stater.
För det tredje förändras de militära organens roll i de nya verkligheterna. Militären garanterar inte bara en säker miljö för ekonomisk utveckling, utan bygger genom militärt samarbete förutsägbarhet och tillit mellan länder.
Slutligen är detta den tioårsjubileumskonferens som möjliggör en slags genomgång av vad som åstadkommits genom åren. Det är viktigt att observera hur prioriteringarna i diskussionerna har förändrats och vilka slutsatser och rekommendationer från forumet som har omsatts i praktiken under åren. En kort historisk översikt, utarbetad av ryska experter, kan ses på monitorerna mellan plenarsessionerna.
Jag önskar er alla god hälsa och intressanta kontakter och diskussioner under er vistelse i Moskva.
Tack för din uppmärksamhet.
Alexander Mercurios analyserar ryske försvarsministerns välkomsttal vid invigningen av den tionde Moskvakonferensen om internationell säkerhet.
https://www.youtube.com/watch?v=DdOJmMOqDfQ&t=12s
Se även den just publicerade artikeln Putin kritiserar hårt västvärldens ”försvinnande” hegemoni och beskriver Rysslands mål
Putin har gjort ett korrekt val då han beslöt att bryta helt med väst och snabbt skaffa bra kontakter med länder utanför väst sfären. Russel Texas Bentley har lagt ut uppgifter om hur det gick för Ryssland vid senaste röstningen i UN om en resolution för att fördöma Rysslands aggression mot Ukraina, den fick nu enbart 54 länder som röstade för, till skillnad i början på mars då 141 röstade för resolutionen.
Ju längre tid kriget pågår, ju fler ansluter sig bakom Ryssland. I Latinamerika var det bara Guatemala och Colombia som röstade för resolutionen. Av 55 länder i Afrikanska Unionen var det inte en enda som röstade för resolutionen.
The latest UN vote on Russia’s military operation in Ukraine shows growing support for Russia and the increasing isolation of the West. The sentiment has changed drastically since early March.
On 24 August, a UN resolution to condemn Russia’s aggression against Ukraine received support from only 54 countries. This is less than one-third of the total number of UN members (193). And the support level is dramatically lower compared to 141 countries that voted for a similar resolution on 2 March.
The actual list of the 54 countries voting against Russia is also quite telling:
🔻 Unsurprisingly, supporting the anti-Russian resolution were the US, Canada, the UK, EU members, Australia, New Zealand, Japan and South Korea. Also worth mentioning here is Turkey, whose vote was driven by its own geopolitical interests in the region.
🔻The G20 vote was split 50/50. In other words, half of the world’s largest economies, including China and India, supported Russia. On the other hand, the list of the 54 voters for the anti-Russian resolution is full of tiny countries, whose economies are insignificant and whose dependence on the US is too strong (North Macedonia, Albania, San Marino and Federated States of Micronesia, to name a few).
🔻 Out of ten ASEAN members, the only one supporting the resolution was Singapore, and all the 8 members of SAARC sided with Russia.
🔻 The only Latin American countries voting with the US against Russia were Colombia and Guatemala.
🔻 Among the 55 countries of the African Union and the 22 countries of the Arab League, not a single one voted to condemn Russia’s military operation.
This means that Russia is winning the fight for people’s hearts and minds across the globe. Why does Russia have so many friends these days?
Firstly, the world’s political leaders aren’t blind. Unlike ordinary people in some countries, who remain misled by propaganda in the Western mass media, the leaders are fully aware of the West’s role in protracting the war. They are also clear on the barbaric methods of warfare used by the Kiev regime.
Secondly, and even more importantly, a growing number of countries support Russia in its efforts to counter the unipolar world order. This order serves the interests of a handful of Western countries at the expense of the rest of the world, and that’s probably why today many countries wish Russia a success in its fight against Western hegemony, happening now in Ukraine.
RT på ryska.
Allt ansvar för en eventuell katastrof vid kärnkraftverket i Zaporozhye kommer att bäras av USA, Storbritannien och deras hantlangare Ukraina.
Tack för mycket god publicering av den kunnige Jacques Baud.
Jag håller med i ord och anda. Det finns verkligen inte mycket att anmärka på!
Man kan ställa en kritisk fråga -som i alla andra sammanhang- hur länge skall politiska löften gälla (egentligen?). Min fråga är inte dubbelbottnat retorisk utan rent öppen. Gäller alltid löften från 1990 i evig tid -och tycker alla det?
Världen förändras ju vareviga dag. Men vi måste också ha principer som bygger långsiktig tilltro.
En sak vet vi dock -och säkert.
Det går inte att bygga europeisk och euroasiatisk MED de amerikanska Förenta staterna. Överallt där de dyker upp med ”rådgivare”, BED-organisation, politiker och militärer destabiliseras regionen ifråga -utan undantag. Dessa regioner får sedan leva i decennier i spänning och avrustning, som får köpa massa med inhemska europeiska och australiska vapen…….nej, visst ja, amerikanska vapen var det visst… (tänk vad man kan tänka fel!).
De senaste decennierna har visat att europeisk säkerhet kan inte byggas med enbart de amerikanska Förenta staterna och med Nato, tvärtom – utan bara med att också inkludera Ryssland. Det är president Macrons och förbundskansler Merkels egna ord.
Det har nu misslyckats sedan 1990-talet, och mer amerikanska och Nato-lösningar kommer under lång tid än mer dela, destabilisera och försämra hela Europas kollektiva säkerhet.
Men, vi måste komma ihåg: detta är Washingtons slutgiltiga mål, men knappast våra egna europeiska länders. Dessa intressen står i diametralt motsättning till varandra.
Nato är en amerikanska våldets trojanska häst inuti Europa.
Antingen gäller lika säkerhet för alla, eller ingen alls.
Den amerikanska kaosiseringen fortsätter än starkare runt Europa och Asien.
Det beror på att ett ekonomiskt, industriellt och politiskt samarbete mellan Lissabon och Beijing, medför snabb bråd död för den amerikanska dysfunktionella stormakten. Och det vet Washingtons våldsetablissemang och vapenhandlare.
De amerikanska Förenta staterna är i geopolitisk kris. Dess egenmedicinering är att skapa så mycket nya politiska och pseudo-militära konflikter kring Europa och Asien som möjligt.
Så här kommer det att fortsätta!
Och så här går det för den sista kontinenten i världen, Europa, som inte får sköta sin egen utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Den sköts i amerikanska tankesmedjor och på Vita husets presskonferenser.
Inrätta därför inom EU ett eget europeiskt militärt överkommando med en generalstab som råder strikt ned till varenda militär skruv som befinner sig på Europas heliga jord. På den europeiska kontinenten bör alla icke-kontinentala militära trupper och baser avlägsnas och ersättas av våra egna europeiska.
Ryssland bör övertid inbjudas till att bli värdig och jämlik medlem av en ny rent europeisk militär säkerhetspolitisk fredlig samexistens och ordning. Det är Europas enda möjliga säkerhet och chans till fred -och ekonomisk utveckling!
För med de amerikanska Förenta staterna har detta de senaste 35 åren i just Europa visat sig helt omöjligt, ja kontraproduktivt för en all-europeisk gemensam säkerhet. Det är Washington som står i vägen politiskt, hotfullt militärt och utrikespolitiskt för ett helt självstyrande och självständigt Europa.
Det är Washington som skapat -UNDER LÅNG TID- att Europa och Ryssland inte fått och kunnat bygga upp en egen sameuropeisk säkerhetsordning.
Länge leve det fria och befriade Europa! Ned med den amerikanska ockupationen av Europas heliga jord!
Europa KAN bli fritt! Vi måste bara sluta springa i det amerikanska imperiala hundkopplet!
@Johan de Naucler 18 augusti, 2022 At 10:12
”Man kan ställa en kritisk fråga -som i alla andra sammanhang- hur länge skall politiska löften gälla (egentligen?). Min fråga är inte dubbelbottnat retorisk utan rent öppen. Gäller alltid löften från 1990 i evig tid -och tycker alla det?”
Det ser ut som att du inte läst vad Jacques Baud skrivit:
”Så, skriftligt protokoll eller ej, det blev en ”överenskommelse”, helt enkelt för att en ”överenskommelse” var oundviklig. I internationell rätt är ett ”löfte” en giltig ensidig handling som måste respekteras (”promissio est servanda”). De som förnekar detta i dag är helt enkelt personer som inte känner till värdet av ett givet löfte.”
Jag har då alltid undrat varför man inte skriftligen just skrev ned ett traktat om Tysklands återförening och vilka positioner olika försvarsallianser och främmande länders baser skulle ha i och omkring Tyskland från åren 1990-1991.
Man kan nästan aldrig beskylla Moskva och sovjetiska eller ryska MID för att sakna kompetens; det är en av världens allra mest kunniga, professionella och erfarna diplomatkårar – en rysk ambassadör utsänd till Sverige talar av princip alltid mycket god svenska – det kan man inte säga om precis många länder. Att inte ta nedtecknat traktat att överlåta OVD-alliansens försvarsterritorium liksom ”bara så där” till Nato – muntligt! En komplett dundertabbe från Moskvas sida.
Som jag ”minns” från 1990 var villkoret för att det enade Tyskland inte skulle bli neutralt och alliansfritt, att Nato skulle stanna som östligast i detta återförenade Tyskland. Inte alla parter (vare sig Storbritannien, Polen eller Frankrike m.fl.) litade nämligen på vad ett enat och alliansobundet Tyskland skulle ”få för sig på framtida egen hand”.
Men att INTE reglera i gemensamma traktat ett icke-uppdelat Europa 1990-1992 utan att det kvarstod som ord i luften tycker jag nog var 1) felaktigt och slarvigt utfört av SSSR:s politiska och diplomatiska ledning; och 2) avsiktligt utfört av Washington (en idé av bl.a. Brzezinski att med salamitaktik hugga in östeuropeiska länder ett efter ett över åren in i Nato).
Man borde ha skapat en gemensam försvarsorganisation för Europa dessa år, alla tycks ha antagit att OSSE skulle just bli den – men Washington och Nato körde naturligtvis över allt det här på egen hand. Det ser vi ju klart nu – vem i all sin dar bryr sig om detta berömda och då som omhuldade OSSE idag, trettio år senare? Föräras den organisationen ens något eget gäspigt glesfolkat måndagsseminarium?
@Johan de Naucler 19 augusti, 2022 At 18:12
”Jag har då alltid undrat varför man inte skriftligen just skrev ned ett traktat om Tysklands återförening och vilka positioner olika försvarsallianser och främmande länders baser skulle ha i och omkring Tyskland från åren 1990-1991”
Varför nöjer du dig inte med den förklaring som Jacques Baud gav? Jag skulle delvis förstå din upprördhet om du hade varit jurist. Det är meningslöst att fortsätta tjafsa om en sak som hände för 30 år sen.
Då har Du förstått och gissat träffsäkert min upprördhet rätt -det är det jag är…
Akademiskt och juridiskt är händelserna från 19 augusti till den 26 december 1991 just intressanta eftersom alla händelser denna tid måste ses som konstitutionellt rättsvidriga -en kupp helt enkelt.
@Johan de Naucler 18 augusti, 2022 At 10:12
”Nato är en amerikanska våldets trojanska häst inuti Europa.”
Din Europa är faktiskt EU som utan problem, i det dolda, anslutit och fortsätter att ansluta, tom med ”ett associeringsavtal”, länderna till NATO:
”I ett land där den genomsnittliga månatliga minimilönen ligger på cirka 150 USD, är det inte svårt att förstå varför ukrainare är på gatorna. Men utnyttjas deras svåra situation för att inleda ett nytt militärt avtal under sken av ekonomiska reformer?
Men medan utkastet till EU:s ”associeringsavtal” säljs som en ekonomisk välsignelse för ukrainska medborgare, verkar det i själva verket vara Natos trojanska häst: en massiv utbyggnad av Natos militära position i regionen. Dessutom sker avtalet under täckmantel av oklara ekonomiska löften om en plågad befolkning som hungrar efter bättre löner.”
http://www.huffingtonpost.com/dennis-j-kucinich/ukraine-nato_b_4435637.html
”Det är Washington som skapat -UNDER LÅNG TID- att Europa och Ryssland inte fått och kunnat bygga upp en egen sameuropeisk säkerhetsordning.
Länge leve det fria och befriade Europa! Ned med den amerikanska ockupationen av Europas heliga jord!
Europa KAN bli fritt! Vi måste bara sluta springa i det amerikanska imperiala hundkopplet!”
Så patetiskt!! Att du bortser ifrån det faktum att det handlar om EU, inte precis Europa…, isf måste först och främst, Europa BEFRIAS från EU… Det du inte vet, är att EU är en lika god kålsupare som USA…
Från statsvetaren Juergen Wagners bok: ”Ukraine im Visier: Russlands Nachbar als Zielscheibe geostrategischer Interessen” (om Ukrainas associeringsavtal)
Det påstås ofta att EU:s utrikespolitik är sammansatt på ett ad hoc-sätt – oftare dåligt än bra – och, så lyder den gemensamma kritiken, att det saknas en sammanhängande strategi. I det här dokumentet hävdar jag tvärtom att Europeiska unionen i själva verket strävar efter ett riktat geostrategiskt mål som syftar till att utvidga dess inflytandesfär. Motivet till detta är den djupt rotade övertygelsen att för att nå sitt mål att bli en ”världsmakt” är det nödvändigt att få kontroll över ett imperialistiskt ”stort område” – vilket kommer att visas med hänvisning till publikationer av [Europeiska] gruppen för stor strategi (GoGS). Den första prioriteringen är att kontrollera dess omedelbara ”grannskap”, det viktigaste sättet för vilket är ingåendet av ett associeringsavtal mellan en grannstat och EU.
Pretension till världsmaktsstatus och expansionsstrategi
Inflytelserika exponenter för europeisk politik uttrycker mer och mer öppet pretentionen att gå med i frontlinjen i kampen om global makt och inflytande. Så här sa socialdemokraten Martin Schulz, Europaparlamentets ordförande, 2013:
”Oavsett om det vill vara det eller inte, är Europa en ”global aktör”. EU är den största och rikaste inre marknaden i världen, vår ekonomiska styrka står för en fjärdedel av världens BNP. EU är det största handelsblocket i världen, den största givaren av utvecklingsbistånd i världen – EU är en ekonomisk jätte. Global ekonomisk makt går hand i hand med globalt politiskt ansvar; Europa kan inte backa från det ansvaret. Europas partner har rätt att förvänta sig att Europa kommer att ta sitt ansvar och att den ekonomiska supermakten också kommer att bli en global politisk supermakt”.
Ur den politiska elitens synvinkel måste en ”europeisk supermakt” som vill bli tagen på allvar oundvikligen utöva kontroll över sitt europeiska grannskap. Den polske utrikesministern Radek Sikorkski formulerade det perfekt när han sa: ”Om EU vill vara en supermakt – och Polen stöder det målet – måste det kunna utöva inflytande i sitt eget grannskap”.
Thomas Renard, Senior Research Fellow vid Egmont och konsult till GoGS, understryker detta: ”Naturligtvis måste EU etablera sig som en makt i sin egen region om man vill vara en global makt”.
Medlemmar av GoGS – en alltmer inflytelserik grupp av EU-geopolitiker – har i åratal krävt att EU äntligen ska förbinda sig öppet till en geostrategi som syftar till att utöka sin inflytandesfär och upprätta ett imperialistiskt ”stort område”. GoGS medregissör James Rogers skrev 2011:
”Det yttersta syftet med geostrategi är alltså att koppla geografi och politik för att maximera kraften och räckvidden för det inhemska territoriet. [….] En sådan strategi måste backas upp av en subtil men formidabel militär ställning, som syftar till att förhindra potentiella rivaler från att dyka upp, uppmuntrar till en hög grad av säkerhetsberoende från utländska regeringars sida och förhindrar farliga icke-statliga och statliga skådespelare från att arbeta med varandra.”
Baserat på detta utvecklade Rogers kriterier för att avgränsa gränserna för ett sådant territorium – definierat av honom som ett ”Grand Area” – och på så sätt, på sätt och vis, utforma en sorts kartografi över ett EU-imperium. Han inkluderar stora delar av Afrika, den oljerika Kaspiska och centralasiatiska regionen samt Mellanöstern, men sträcker sig också ”området” långt mot Östasien, där farlederna måste kontrolleras (se karta). Specifikt ska de länder och regioner integreras i ”Grand Area” som uppfyller följande krav:
”Ur ett geopolitiskt perspektiv skulle denna zon behöva uppfylla fem kriterier:
• Den skulle behöva rymma alla de grundläggande resurser som krävs för att understödja europeiskt tillverkningsbehov och framtida industriella krav.
• Innehålla alla viktiga handelsvägar, särskilt rörledningar för energiöverföring och sjöfartsrutter, från andra regioner till det europeiska hemlandet;
• Ha minsta möjliga geopolitiska åkommor som kan leda till att området sönderfaller och därigenom skada den framtida europeiska ekonomiska utvecklingen;
• Visa minsta sannolikhet för betydande intrång från mäktiga utländska aktörer, i förhållande till dess betydelse för den europeiska ekonomin och geopolitiska intressen;
• Representera ett område som Europeiska unionen kan arbeta för att försvara mest kostnadseffektivt genom utvidgningen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – med andra ord utan att kräva en överdriven och dränerande försvarsinsats.
Dessutom, för att utöva kontroll över det ”stora området”, bör det täckas med ett tätt nätverk av europeiska militärbaser: ”Grand Area-metoden skulle försöka integrera dessa länder i ett permanent Europa-ledd system, underbyggd genom militära stationer, bättre kommunikationslinjer och stramare partnerskap – en europeisk ”framåtnärvaro” – för att minska behovet av sporadisk intervention.”
Nätverket av militärbaser är i första hand utformat för att betona två syften: ”För det första att avskräcka främmande makter från att blanda sig i länder i det vidare europeiska grannskapet och för det andra att avråda från envishet och dåligt uppförande från lokala härskares sida”. Specifikt går förslaget ut på att installera en hel rad nya baser: ”Nya europeiska militärstationer kan behövas i Kaukasus och Centralasien, den arktiska regionen och längs Indiska oceanens kuster. Avsikten bakom dessa installationer skulle vara att (…) utöva en latent men permanent makt inom ”Grand Area””.
Nu kan man avfärda Rogers idéer som en produkt av någon som bestämt gått av stapeln, men det är inte fråga om att vi här ska ha att göra med någon ”geopolitisk backbencher” – vilket framgår av det faktum att han var på uppdrag av EU:s egen tankesmedja, European Institute for Security Studies(EUISS), för att skriva ett av kärndokumenten om framtiden för EU:s militärpolitik, där stora delar av hans ”Grand Area Idea” inkorporerades. Det är slående att EU:s utvidgning på det sätt som den har genomförts väsentligt överensstämmer med Rogers idé. Inom den politiska eliten har diskussioner förts under en tid om att utöka EU:s militära närvaro så långt som till Östasien – och antagandet i juni 2014 av den ”europeiska sjösäkerhetsstrategin” var ett viktigt mellansteg. Men det är klart att större vikt fästs vid kontroll av det omedelbara ”grannskapet” inom överskådlig framtid – och EU har redan arbetat med detta i många år.
Östlig utvidgning som en strategi för expansion
Under lång tid sattes gränser för utvidgningen av EU:s inflytande till närområdet, särskilt av Sovjetunionens existens. Men i och med Sovjetunionens sammanbrott i början av 1990-talet ställdes EU inför ett enormt område för expansion som måste ”erövras”. Detta skedde mycket snabbt i form av den så kallade ”östutvidgningen”, som i princip redan hade beslutats i och med antagandet av ”Köpenhamnskriterierna” 1993. För att bli formellt antagen till EU var anslutningskandidaterna tvungna att anmäla sig till en nyliberal chockterapi som i huvudsak innebar att avsäga sig alla skyddsåtgärder för sina egna ekonomier och gå in i ”fri och rättvis konkurrens” med sina långt mäktigare konkurrenter i Västeuropa.
…Med tanke på detta var ”expansion genom utvidgning” – som faktiskt hade varit ganska framgångsrik – inte längre användbar: ”Även innan utvidgningen 2004 slutfördes övervägde Europeiska kommissionen redan hur den skulle fortsätta. (…) EU hade nått gränserna för sin befintliga utvecklingsdynamik – en tvåvägsförstärkning genom integration och utvidgning. (…) Men det var också tydligt att ett abrupt slut på expansionsdynamiken inte kunde ligga i EU:s intresse, eftersom det skulle innebära risken att skapa en skarp intressekonflikt mellan EU och dess periferi. Därför måste en plan utarbetas som skulle möjliggöra ytterligare expansion av EU – men en expansion som inte tvingade EU att acceptera ytterligare utvidgning. Hur är expansion utan utvidgning möjlig?”
Imperialistisk grannskapspolitik
Den nya strategin för expansion hade faktiskt initierats redan 2003 med kommissionens ”Meddelande om ett bredare Europa” som banade väg för införandet nästa år av den europeiska grannskapspolitiken (ENP). När det gäller den europeiska grannskapspolitiken, som för närvarande involverar 15 länder runt om i EU, är dess officiella existensberättigande främjande av demokrati och välstånd, men i verkligheten eftersträvas samma mål som tidigare genom utvidgningen. Det finns bara en – men mycket betydelsefull – skillnad: av de skäl som beskrivs ovan var EU inte beredd att erbjuda ENP-länderna utsikter till anslutning. I kommissionens meddelande ”Wider Europe” står det torrt:
Bortsett från det är den tydliga prioriteringen i grannskapspolitiken att genomdriva den nyliberala ekonomiska agendan och integrationen av ytterligare länder i den europeiska inflytandesfären:
”Vad som inte sägs är att huvudskälen till ekonomisk integration är att stärka EU:s konkurrenskraft, integrera nya ekonomier i imperiets (EU) expanderande ekonomi och att få tillgång till naturresurser i de energirika grannländerna. Den enorma ackumuleringen av välstånd och ekonomisk makt har gett EU en hävstång för att genomföra marknadsvänliga reformer – inklusive privatisering, liberalisering av handeln och antagande av EU:s regleringsmekanismer – samtidigt som man undviker att dras in i det pågående debatter i de omgivande länderna. Genom att göra det, snarare än att bidra till stabilitet, riskerar den att skapa politisk instabilitet och att förvärra de ekonomiska ojämlikheterna i dess närområde”.
GoGS medregissör James Rogers:
“ Östeuropa är porten mellan Asiens stora resurser och Europas täta och tekniskt avancerade befolkningar. Det betyder att det antingen kommer att kontrolleras av imperialistisk despotism i form av Ryssland (sic), eller av demokratisk civilisation i form av Europa. På grund av sitt geostrategiska läge kommer vem som får tillträde över denna avgörande zon också få inflytande över hela den eurasiska superkontinenten. När Östeuropa kontrolleras från Moskva kommer européer – och i förlängningen nordamerikaner – att hållas fångna, precis som under stora delar av det kalla kriget. När Östeuropa formas av Bryssel (liksom London, Paris och Berlin) – och i förlängningen Washington – kommer Ryssland att försvagas och göras relativt harmlöst, som det var under stora delar av 1990- och 2000-talen.”
Med sådana [lömska] uttalanden i åtanke kan vi förstå de annars ganska märkliga (eftersom de är ovanliga i ett sådant associeringsavtal) passager i associeringsavtalet mellan Ukraina och EU om utveckling av militärt samarbete och integration i EU:s militär politik:
”Parterna ska intensifiera sin dialog och sitt samarbete och främja gradvis konvergens på området för utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och ska särskilt behandla frågor om konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet, nedrustning, icke-spridning, vapenkontroll och vapenexportkontroll samt förstärkt ömsesidigt fördelaktig dialog på rymdområdet. Samarbetet kommer att baseras på gemensamma värderingar och ömsesidiga intressen och syfta till att öka politikens konvergens och effektivitet och främja gemensam politikplanering. För detta ändamål ska parterna använda sig av bilaterala, internationella och regionala forum.
Parterna ska stärka det praktiska samarbetet inom konfliktförebyggande och krishantering, särskilt i syfte att öka Ukrainas deltagande i EU-ledda civila och militära krishanteringsoperationer samt relevanta övningar och utbildningsaktiviteter, inklusive sådana som genomförs inom ramen för av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). (Avdelning II, artiklarna 7 och 10).
Det är säkert sådana passager som dessa som har bidragit till Moskvas beslut att utmana västvärlden. Förmodligen också för att det inte kan ha undgått Moskvas kännedom att Catherine Ashton, EU:s ”höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik”, i ett centralt strategidokument publicerat den 15 oktober 2013, uttalade att hela den europeiska periferin var ett område med speciella intressen och till och med intervention för EU:
”USA:s förnyade betoning på Asien-Stillahavsområdet är en logisk konsekvens av geostrategisk utveckling [t.ex. Kinas framväxt]. Det betyder också att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen och sitt grannskaps säkerhet. (…) Unionen måste kunna agera beslutsamt genom GSFP som en säkerhetsleverantör, i partnerskap när det är möjligt men självständigt när det är nödvändigt, i sitt närområde, inklusive genom direkt intervention. Strategisk autonomi måste förverkligas först i EU:s grannskap.”
http://newcoldwar.org/the-long-arm-of-the-european-union-the-association-agreement-with-ukraine-and-expansionist-policies/
Tack M!
Det finns en viss skillnad: utförlig debatt (som här) och äkta demokratiska val.
Europa blir vad vi gör det till, och alla är fria att gå in i politiken och tala fritt om sina visioner där.
Jag behövde inte 25 000 citatord för att svara på desamma.
Politik blir vad vi gör det till tillsammans.
Johan de Naucler: Du skriver ”Äkta demokratiska val?” och att ”politik blir vad vi gör det tillsammans”.
Som om du inte förstod att det finns någonting som heter manipulation…..Ex Sverige manipulerades in EU, då Ingvar Carlsson, socialdemokraternas partiledare och statsminister såg svenska folket stint i ögonen i november 1994 och förklarade att en Jaröst för EU skapade bättre förutsättningar för att ”klara jobben, ekonomin, välfärden och miljön” typ , och i verkligheten blev det precis tvärtom. …Carl Bildt hade aldrig lyckats få få folket att rösta Ja, men en socialdemokrat lyckades.
[Den svenske monopolkapitalisten Peter Wallenberg talade dock klarspråk på Svenska Handelskammaren i New York 1992 ”att EG kommer att medföra de mest dramatiska förändringarna i Sverige på 100 år, ja kanske någonsin. Följden blir omfattande neddragningar inom offentlig sektor, frysta transfereringar och privata lösningar inom samhällsservicen.” . Men det berättades inte för allmänheten.
På samma sätt manipulerades vi in värdlandsavtalet med Nato, en Sifoundersökning bekostad av två privatpersoner tog reda på att om svenska folket hade förstått vad värdlandsavtalet innebar, och den visade att dom hade förstått så hade dom sagt klart nej…..vi röstade inte då, men opinionen både till höger och vänster var klart emot. Och den här gången var det likadant, en socialdemokratisk försvarsminister drev igenom det, det hade aldrig en borgerlig minister lyckats göra.
Och nu…socialdemokraterna som ansökt om medlemskap vill inte ens ha någon folkomröstning om Nato…dom vill inte ha någon öppen diskussion.
Samma sak med kriget i Ukraina, själva bakgrunden till kriget låtsas Sveriges riksdag eller du inte ens om. Så bär man sig åt när man vill manipulera.
Fast stödet bland svenska folket att ingå i ett demokratiskt europeiskt samarbete har bara vuxit sig starkare sedan folkomröstningen år 1994. Det ligger starkt på mellan över två tredjedelar och tre fjärdedelar av befolkningen i de flesta statistiska undersökningar (de går att läsa hos bl.a. SCB och SIFO).
Nej-sägarna och utträdesanhängarna blir allt svagare, precis som det inte heller finns någon opinion att tala om bland svenska folket att lämna Nordiska rådet eller Organisationen för de Förenta Nationerna (FN); den sistnämnda verkligen känd för sin ekonomiska korruption och pengarullning. Inte hör man någonsin minsta ”kommunistiska kampanj” att vi skall lämna FN.
@Johan de Naucler 21 augusti, 2022 At 19:37
”Det finns en viss skillnad: utförlig debatt (som här) och äkta demokratiska val.”
Vad har demokratiska val? att göra med EU dolda geopolitik??
Det var inte en kommentar till mitt inlägg!!
Jo – det var mitt svar.
Ditt inlägg var mycket långt och rikt!
Så som jag ser det är europeisk politik inte stängd för någon europeisk medborgare att engagera sig i etablerade eller egenstartade partier.
Alla länder och kontinenter har egen geopolitik, som Du vet är Europas geopolitik ockuperad av den amerikanska. Och jag har ingen avsikt att upprepa det ännu en gång. Min ståndpunkt i det fallet måste vara känd vid det här laget.
All politik kastar både ljus och skuggor, svensk liksom europeisk.
Men jag kan inte detalj för detalj och länk för länk kommentera ett så intensivt och överkoncentrerat inlägg som Ditt – däremot gör jag gärna det i mindre kortare inläggsformat lämpligt för internet.
Vad är det som är dolt? Så vitt jag kan se är de fakta som redovisas väsentligen korrekta. Att NATO och framförallt USA inte har rent mjöl i påsen är väl kartlagt . MEN, rättfärdigar detta Rysslands överfall på Ukraina? Naturligtvis inte!
Om det är ett svar på min kommentar, så håller jag helt med Dig Björn.
Krigsinvasioner från mycket större stormakter mot mindre länder är HELT FÖRKASTLIGT.
@Björn Öjerskog 18 augusti, 2022 At 10:2 Betyder det att du skulle ha föredragit att se Zelenskys/USAs omedelbart förestående etniska rensning, folkmord och förintelse av Donbass ryska befolkning genomfört. Det var nämligen detta planerade massmord som Ryssland speciella militära operation förhindrade, och nu kommer att förebyggas inför framtiden.
@Björn Öjerskog 18 augusti, 2022 At 10:20 @Johan de Naucler 18 augusti, 2022 At 15:41
Det som är FÖRKASTLIGT är att ingen av er tar hänsyntill det åtta åriga kriget med minst 14 000 döda (82% från Donbass) som Ukraina bedrivit mot Donbass. Dessutom, den totala blockaden som Ukraina infört mot Donbass sedan 14 november 2014.
Uppenbarligen för er båda, ryska befolkningen i Donbass är ”undermänniskor”, prcis som neonazi betraktar dom.
TACK signaturen M! Det här har jag också tänkt på många gånger! M skriver :”Det som är FÖRKASTLIGT är att ingen av er [Joahn de Naucler och Björn Öjerskog] tar hänsyn till det åtta åriga kriget med minst 14 000 döda (82% från Donbass) som Ukraina bedrivit mot Donbass. Dessutom, den totala blockaden som Ukraina infört mot Donbass sedan 14 november 2014.”
Ja, Johan de Naucler & CO, vad svarar ni på det? Och sen återupprepar jag min fråga: Vad skulle Ryssland ha gjort istället, förutom ovanstående så försökte Ryssland i 8 år hänvisa till Minskavtalet…Johan de Naucler hänvisar bara till hur de ryska folket skäms över att ”Putin” har tvingat Ryssland in i ett anfallskrig mot Ukraina. Han känner ju hundra ryssar, att flera av oss andra har påpekat att stödet för den ryska regeringen är över 80% avfärdas bara som att dessa som svarat ja, hotas av fängelse typ, om dom skulle svara nej. Typ,typ…
Andra har påpekat att Ryssland hela tiden under dessa 8 år har varit ytterst ovilligt att gå in i Ukraina.
Johan de Nauclers bild av Putin och den ryska regeringen ska man inte fästa något som helst avseende vid.
Det otäcka är att även UN, som skall skipa någon rättvisa bland stater inte fungerar som det bör, utan verkar helt styrt från USA. Vad gjorde UN under dessa 8 år, praktiskt taget ingenting.
Eva Bartlett skriver: ”Guterres är en terrorist klädd som en diplomat. UN löser inte problem de skapar dem och vidhåller dem”
”För att vara exakt – det är FN:s sekretariat (som leds av Guterres) som är korrupt. Observera att Rysslands Lavrov fortsätter att hänvisa till vikten av FN, dess stadga och internationella lag.
FN måste bli av med sina korrumperade faktorer (anglosfären). Den tiden kommer snart när anglosfären imploderar.”
Det finns ingen pålitlig neutral organisation i världen längre. UN säger att elen som produceras på kärnkraftverket som Ryssland håller tillhör Ukraina.
Ukraina har bombat ett stort lager av spannmål, flera ton förstördes, inget fördömande av Guterres. Inte heller fördömde han Ukrainas bombningar av kärnkraftverket, vilket han borde gjort om han anser att det är viktigt att de får del av den energi som framställs där.
UN har inte sagt ett ljud i protest under alla dessa år som USA har stulit Syriens olja, de kör ut oljan i stora tankbilar till Irak.
Vad är det för mening med en sådan organisation som tillåter USA att göra allt, utan fördömande
USA stjäl även Syriens vete och UN vet att syrier lever på svältgränsen. Inte säger Guterres att vetet tillhör Syrien.
Länder i FN röstade fram att Golanhöjden tillhör Syrien och skall omedelbart lämnas åter till Syrien. Israel struntar totalt i detta, och ingenting händer. Inte ens ett offentligt fördömande.
Som Eva Bartlett säger: ”FN måste bli av med sina korrumperade faktorer anglosfären.”
USA har kapat FN för att driva sin nykoloniala politik bakom kuliissen av internationell samverkan. Det tog fart på 90-talet då USA krävde mer inflytande eftersom de stod för finansieringen. Boutros-Boutros Ghali anses som den siste FN-chefen med egen politik.
FN-cheferna är frontfigurer bakom vilka de egentliga makthavarna döljer sig. Feldtman tror jag han heter, det går att kolla upp i Thierry Meyssans bok Before Our Very Eyes, FN:s biträdande chef med den reella makten. Feldtmans CV är en katalog över kuppaktioner över hela Mellanöstern.
Samma fenomen kan observeras för FN:s underorgan och andra till FN knutna organ som WHO och OPCW. USA tillsätter chefer och dikterar agendan efter gottfinnande.
Lavrov gjorde sitt segertåg hos de Afrikanska länderna, som mottog honom med glädje och respekt, trots att USA sa att han skulle bli kyligt mottagen.
Europeiska länder har försökt hotat och tvingat Afrikanska länder att införa sanktioner mot Ryssland. Trots starka påtryckningar har de vägrat. Europa är en skam.
Den Sydafrikanska utrikesministern uttryckte sig väldigt tydligt då USA var på besök, att hon ansåg att de Afrikanska länderna är självständiga länder och har därmed självbestämmanderätt
om vilken politik som de vill föra. Hon gjorde klart för de närvarande att Europeiska länder försökt hota henne med att säga om du inte gör så, då kommer detta att hända. Hon tog starkt avstånd från sådana hot.
En ung överste Assimi Goit har kommit till makten i Mali, och situationen förändrades. Officeren valde en självständig kurs, och vägrade att förhandla med imperialisterna/Frankrike.
Regeringen i Mali har sagt åt fransmännen att lämna Mali, och lämnat över dokument till FN:s säkerhetsråd, som bekräftar Frankrikes illegala militära verksamhet i regionen.
Politiker i Mali vill att organisationen skall sätta sig in i informationen och hålla Paris ansvariga för dessa brott.
Varför tycker Du Catarina som kommunist så mycket om den konservativa ryska putinismen?
Vilka andra högerkonservativa länder och ledare skall en progressiv och vänsterlagd person alliera sig med i denna värld? En lista vore påkallad som vägledning!
Johan de Naucler, du frågar varför jag som är kommunist tycker om den konservativa ryska putinismen….
Jo, för att Kina och Ryssland har slutit partnerskap, och deras vision är att världens länder ska samarbeta fredligt med jämlika villkor, att de ska hålla sig till de internationella lagar som slutits och FN:s avtal.
Kina och Ryssland talar om en MULTIPOLÄR värld.
Både Kina och Ryssland har visat i praktiken att de är för att deras länders befolkning ska få det bättre, ex i Kalle Kniiviläs (som ju alls inte är någon socialist , tvärtom) ”Putins folk” talar flera av de intervjuade om att Putin är mycket bättre än ex Jeltsin, och Scott Ritter (han som var chef för FN:s vapeninspektions i vilken Hans Blix ingick) berättade att Putin bett oligarkerna dra dit pepparn växte, typ när de kom och beklagade sig för honom att kriget i Ukraina förstörde för dem) ….Och ryska oligarker flyttar från landet, hörs medierna berätta i väst. Vad tyder det på? Jo att staten börjar bestämma.
USA:s ekonomiska doktrin : “Förr hette det, att det som är bra för GM är bra för USA. Nu heter det, det som är bra för Wall Street är bra för USA. Och fortsättningen “Det som är bra för USA är bra för världen”. (Sagt i intervju med Michael Hudson i Multipolarista.) Med andra ord, USA ger fullkomligt fan i sin befolkning, de har en kapitalism som styrs totalt av de 1%-en, en sk finansialiserad kapitalism. I vilken vist och maximering av kapital betyder allt.
USA:s vision är alltså en värld i vilken de bestämmer precis allt. Inte det amerikanska folket, men de 1%-en i USA. Alltså en UNIPOLÄR värld.
USA är Natos största medlem, Nato är USA:s verktyg för att införa USA:s politik, dvs den där de 1%-en bestämmer precis allt utan statlig inblandning i hela världen.
Ryssland och Putin motsätter sig det här, i Ukraina, som används som bas för USA:s proxykrig mot Ryssland.
Min fråga till dig, Johan de Naucler hur kan du inte vara för Ryssland i detta läge?
Tack Catarina för utförligt svar. Det var synnerligen modigt av Dig! Det gick inte av för hackor! Skulle Du publicera det på ryskt internet skulle det omedelbart försvinna i censuren, och Du skulle få polisbesök detta dygnet…
Med det ryska våldet från februari 2022 har den högernationalistiska konservativa putinismen försämrat hela sitt eget land och dess framtid på ett komplett groteskt och kontraproduktivt vis.
Många tror att det som händer idag har med politik och ideologi att göra (om så vore!) – men de har komplett fel! Däremot giftet pengar (enbart) skulle jag påstå.
Dagens ledande utsugande ekonomiska ledande klass under putinismen kunde inte bry sig mindre om vare sig idéer, ideal, framtidens principer och annat vackert. Det är interna oligarkikretsar som slåss internt, de från Jeltsinismens dagar är närmast helt och fullt besegrade och de som är kvar som konkurrenter i Ukraina skall väl bokstavligt förintas, om jag förstår Moskva rätt. Men våld i politiken hör den nervösa bourgeoisien till, det vet vi från Marx. Det är kapitalismen som påbörjar krig. Den ryska kapitalismen. (Marx avskydde för övrigt Ryssland som han betraktade som hopplöst oreformerbart, jag börjar inse att han kanske hade komplett rätt -till och med 200 år senare!).
Putinismens giriga överklass bryr sig bara om att behålla makten och pengarna. Några ideal och visioner är det (tyvärr) inte egentligt tal om, som ytlig lögnkuliss, om inte annat för att lura blåögda och politiskt blinda västerlänningar med någon slags kvarvarande kommunistisk ”tro”. De kunde nog inte skratta mera på middagarna i Kreml!
Utsugare och rent reaktionärt förtryck -av ädlaste valör- kryddat med våld och arresteringar av nystalinistisk högertyp, är tyvärr putinismens närmast pinochetistiska och peronistiska kännetecken. Det var som kommunisterna under Stalin som aldrig (eller tvingades och lydde) förstod sig på att fascismen och nazismen var de äkta reella politiska och militära hoten, utan parlamentariska socialdemokrater (av alla de kunde finna, eftersom de aldrig vann politiska debatter mot europeisk socialdemokrati).
Kommunisternas (i alla fall den mest blinda och knasiga halvan) putinkramande är idag lika tondövt och falskt då som nu. Det är TYVÄRR så det ligger till. Jag önskar verkligen att Din presenterade världsbild vore av äkta vara, möjligtvis i ”väst”, men knappast realpolitik i Moskva.
Man kan ju fråga en ideologiskt bortkommen och håglös kommunist av idag:
– Vem skulle Du helst se som Rysslands ledare idag: kommunistledaren Gennadij Ziuganov eller den högerkonservative Putin?
– Skulle ni föredra att Putin kallade sig själv för kommunist istället för ”konservativ”?
Dessa frågor ställs märkligt nog aldrig, och svaras inte på heller, vare sig i öppna -eller förfalskade- val eller mellan ideologiska bröder.
Man undrar varför. Kanske för att frågan helt enkelt är komplett onödig och oväsentlig. Putinismen kommer att dö med Putin, på sin post. Han kommer inte att dra sig tillbaka till sin hemliga biodling.
Våldet blottar en svaghet; Ryssland kommer ännu en gång skaka av sig det monstruösa och falska, precis som både 1917 och 1991, snart kommer ett lämpligt år på 2020-talet, och det kan bli synnerligen våldsamt. Tyvärr helt utan världsförbättrarideal.
Jag har alltid kritiserat ALLT VÅLD, likaså har jag varit en synnerligen kritisk person mot även ukrainsk högernationalism och fascistiska slagsida. Den kommer inte leda någonstans och inte ge långvarig produktiv nytta i Ukraina eller på någon annan plats.
Jag skulle tro att jag är i stort sett den enda på hela denna sajt som kände till herrar ur Europas mörka quisling-historia som Stepan Bandera innan år 2014.
Att jag skulle ha minsta sympati för ukrainska högern och deras Azovbataljoner -och allt vad de kallas för- är helt enkelt bara klena retoriska dumheter.
Jag har ofta varit både ensam och isolerad i diskussionen gällande den smygande fascismvurmen i det gamla sovjetiska området, men fått väldigt många med mig som insett denna parallella fara.
Jag har dessutom varit lika isolerad och ensam precis varhelst när jag under Putins första presidentperiod berömt den tilltagande ordning ryska samhället trots allt slog in på efter den berömda Jeltsinismens totalfrihet, anarki och likaså erbarmliga fattigdom, för att inte nämna ren samhällskollaps.
Om jag får citera Vladimir Putins gamla rådgivare i många år, Gleb Pavlovskij, så uttryckte han för en tid sedan, att ”Putin kunde ha blivit en av sitt lands stora politiker och reformatorer, men någon gång i slutet av hans första period blev han helt enkelt rädd för något och slutade reformera landet”.
Det ryska högsta eliterna av idag bryr sig tyvärr bara om pengar, och bara sina egna. Jag häpnar av hur fullt upplysta och intellektuellt fungerande progressiva vänstermänniskor kan hylla ärkereaktionära lagar antas om rätten att få slå kvinnor hemmavid och polisiära klappjakt på ibland över 80-åriga poeter och konstnärer. Det är helt enkelt skamligt vilket mörker dessa före detta vänstermänniskor anlagt sig att försvara att dra lans för. Historien kommer att straffa dem och deras eftermäle i denna intellektuella och ideologiska urspårning och fullständiga politiska omdömeskollaps.
Jag tycker den som är intresserad av samtida rysk samhällsutveckling och dess ekonomiska eliters tilltagande kriminalitet kan läsa Catherine Beltons bok ”Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland” -och därefter referera till, för eller emot slutsatser och granskning. Boken finns på svenska även i pocketutgåva till rimligt billig penning, för synnerligen spännande läsning i hängmattan dessa sista sommarveckor av augusti.
Johan de Naucler refererar till struntpropaganda om Ryssland, det Ryska folket, Rysslands nuvarande politiska och religiösa system och inte minst den nuvarande presidenten Vladimir Putin, som Johan de N har läst i böcker.
Här aktuell historia, som beskriver dagens verklighet i för människor som fortfarande bor i det snart före detta landet Ukraina. Vem bär ansvaret denna tragedi enligt din mening Johan de Naucler? USA/EU eller Ryssland?
Den 18 augusti tillkännagav Ryska federationens försvarsminister frånvaron av rysk militär utrustning vid kärnkraftverket i Zaporozhye och lämnade bevis, samt talade i detalj om dess beskjutning av ukrainska väpnade formationer.
”Vi vet att i närvaro av ett stort antal militära och kommersiella utländska satelliter kan den amerikanska sidan också tillhandahålla samma information till världssamfundet”, säger Igor Kirillov, chef för trupperna för strålskydd, kemiskt och biologiskt skydd.
Den 18 augusti gav de ryska väpnade styrkorna kraftfulla slag mot den militära infrastrukturen i Ukraina.
”Som ett resultat av användningen av operativ-taktisk flygning av de ryska flygstyrkorna i Avdiivka-området, har den 37:e bataljonen av den 56:e motoriserade infanteribrigaden i Ukrainas väpnade styrkor helt förlorat sin stridsförmåga. Personalförlusterna översteg 60 %.
Över 80 nationalister dödades av högprecisionsvapen från de ryska flygstyrkorna på ansamlingar av arbetskraft och militär utrustning från den 18:e bataljonen av 35:e marinkårsbrigaden i VFU, och ytterligare cirka 50 skadades.
Ett markbaserat högprecisionsvapen träffade ett tillfälligt inkvarteringscenter för utländska legosoldater i Kharkov. Mer än 90 militanter dödades.
Dessutom, i Nikolaev-regionen, förstörde en arméflygstrejk vid den tillfälliga utplaceringspunkten för den första bataljonen av den 28:e mekaniserade brigaden i VFU cirka 60 nationalister och åtta enheter av specialfordon , sade militäravdelningen.
Stridspositionerna för VFU:s 95:e Air Assault Brigade utsattes för koncentrerade artilleriangrepp av ryska trupper.
Som ett resultat likviderades mer än 250 nationalister.
Operationell-taktisk, arméflyg, rakettrupper och artilleri träffade fem kommandoposter på en dag, inklusive den 72:a mekaniserade brigaden, den 46:e flygmobilbrigaden, tre lager med raket- och artillerivapen och ammunition och 234 truppkoncentrationsområden. Ryska luftvärnsförband sköt ner tio obemannade flygfarkoster och tre raketgevär.
AFU fortsätter att använda civila anläggningar för militära ändamål, sa den 18 augusti chefen för Ryska federationens nationella centrum för försvarskontroll.
I Kurakhovka i DPR, på territoriet för skolan nr 23, utrustade ukrainska formationer skjutställningar, placerade tung utrustning, artilleripjäser och MLR. Tillvägagångssätten till institutionen är minerade, men lokalbefolkningen varnades inte för detta.
I Dnipro, på privata hushålls territorium på Torgovaya Street, placerade ukrainska militärer tunga pansarfordon och ammunitionsdepåer. Det förekom ingen evakuering av civilbefolkningen från området.
I Nikolaev, i byggnaden av en industriell yrkesskola på Vingranovsky Street, utrustades en baracker och ett fäste , och vägspärrar placerades ut i utkanten av institutionen.
I Kharkiv, i universitetshemmet på Otakar Yarosh Street, finns enheter från VFU, en ammunitionsdepå är utrustad och ett stort antal pansarfordon finns på det intilliggande territoriet.
Dessutom, i staden Toretsk i DPR, på Druzhby Street, finns fästen och ammunitionsdepåer i musikskolans lokaler och kulturpalatset, artilleripositioner och MLRS är utrustade på det intilliggande territoriet. Civila är förbjudna att lämna sina hem. Sådana handlingar från de ukrainska myndigheterna visar fullständig likgiltighet för deras egna medborgares öde och absolut ignorering av alla moraliska normer och principer i internationell humanitär rätt.
https://iz.ru/1381701/bogdan-stepovoi-andrei-fedorov/silovoe-razreshenie-rossiiskoi-voennoi-tekhniki-na-zaes-net
OK Ivan – då synar jag Dina kort:
Nämn för läsarna mellan tre och tio saker och politiska företeelser eller fungerande rättigheter i och från det ryska samhället som t.ex. genom lagstiftning, politiska förslag eller andra beslut skulle objektivt göra Sverige eller en annan europeisk demokrati till ett bättre land för medborgarna att leva i?
Svar till Johan de Naucler.. 20 augusti, 2022 At 10:25
Om synande av kort.
Strunt är strunt och snus är snus, om och i gyllene dosor.
Du vill styra debatten efter egen regelbok.
Tror du verkligen att du lyckas lura vuxet folk att spela efter den regelboken?
Du svarar ju aldrig på frågor, Ivan. Det är bara bortförklaringar och propagandamonolog från Din sida.
Det minsta man kan efterfråga är väl att det råder någon form av tankeUTBYTE från en deltagande debattör eller medverkande i ett politiskt forum?
Vilken typ av politiska och nyhetsmässiga frågor kan Du tänka Dig att svara på då, Ivan?
@Johan de Naucler 19 augusti, 2022 At 21:26
”Jag tycker den som är intresserad av samtida rysk samhällsutveckling och dess ekonomiska eliters tilltagande kriminalitet kan läsa Catherine Beltons bok ”Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland” -och därefter referera till, för eller emot slutsatser och granskning.”
Med din referens till CB bok, utan någon som helst hänvisning till många utmärkta artiklarna (om denna bok) av John Helmer visar du ditt rätta ansiktet:anti Putin och anti Ryssland.
Bokens källa:
”(Sergei) Pugachev is the source for almost every chapter of the Putin story Belton tells. To her, he made available a selection of appointment books and diaries, his telephone call logs and surveillance tapes. His interviews with her began in 2014 and as his house guest, they stretched to January 2019.
Belton claims corroboration of what Pugachev says by citing other sources; almost all of whom, like the Red Army Faction man, are anonymous. They are tagged in the footnotes as “former partner of Timchenko”; “former Western intelligence source”; “former senior KGB officer”; “senior Russian banker with ties to the security services”; “former senior Western banker”; “former Putin associate”; “Ozero dacha neighbour”; “former senior KGB officer close to Putin”; “a tycoon close to [Roman] Abramovich”; “a person close to Sechin””.
……Pugachev was reported to be reserving “his most valuable remaining asset is a cache of documents and other evidence assembled in preparation for a showdown with Russia in an arbitration process in The Hague. There, he hopes to demonstrate that Russia violated an investment treaty with France by expropriating properties he owned worth at least $12 billion, and to win compensation for his alleged losses.” The claim has come to nothing. An international banker says the litigation was intended by Pugachev to stave off his creditors.
Two Financial Times reporters, Belton and Neil Buckley, and their editor Lionel Barber (right), protected Pugachev in London, endorsing his claim that Mezhprombank was the innocent victim of “a Kremlin campaign to seize the controlling stakes he held in Russia’s two biggest and most modern shipyards at a knockdown price. The businessman is preparing to present evidence in a London court that he said will prove the bankruptcy was part of a state ‘raid’ on his empire, as he seeks to fend off a freezing order on his international assets issued in July by Russia’s Deposit Insurance Agency.”
When the UK High Court began its investigation and first ruled on Pugachev’s evidence in October 2014, it issued a 60-paragraph judgement that he was a liar.
http://johnhelmer.net/the-gospel-version-of-russia-catherine-belton-and-sergei-pugachev-preach-a-sermon-for-rupert-murdoch-to-sell-and-for-luke-harding-to-proselytise/
Stämningar mot CB & company i London:
A High Court judge in London has ruled sharply against Catherine Belton and ”Rupert Murdoch’s book publisher HarperCollins dismissing their principal lines of defence against a multi-million pound case for libel by Roman Abramovich and the Russian state oil company Rosneft.
Yesterday, in two detailed examinations of Belton’s allegations of a corrupt conspiracy masterminded by President Vladimir Putin and implemented by Abramovich, Rosneft and others, Justice Amanda Tipples (lead image) dismissed the publisher’s case that Belton had been justified in reporting opinions from named or anonymous sources. The judge’s rulings cast doubt on the credibility of Belton’s sources, requiring lawyers for the defence to show in trial next year that Belton’s reporting proves the truth of her “statements of fact”. This sets the stage for one of the largest and most expensive court tests of truth and faking in the Anglo-American war against Russia.
Worse for Belton and HarperCollins, Tipples ruled that their allegation that Rosneft had created a fake transaction to bribe Putin with $300 million is a statement of fact which Belton is unlikely to be able to prove in the witness box on oath and under cross-examination. Tipples dismissed Belton’s method of using sources whose “denials do not provide any antidote to the information provided by Mr Kondaurov or the anonymous source.”
Belton’s book, “Putin’s People, How the KGB Took Back Russia and then Took on the West”, was published in the UK and US last year. The US paperback edition has been stopped by publisher’s fears of liability in the court case.
Lawyers for HarperCollins have already settled out of court a parallel London lawsuit by Alfa Bank shareholders Mikhail Fridman and Pyotr Aven. The publishing company admitted there was “no significant evidence” for Belton’s allegations of KGB connections in Fridman’s and Aven’s early careers; and that she had failed to check her claims with them before publication. In the publisher’s statement read out in court on July 28, “HarperCollins and [Belton] recognise and regret that comment was not sought earlier from Mr Aven and Mr Fridman… and to apologise that the subject was not discussed with them prior to initial publication.”
http://johnhelmer.net/british-high-court-judge-rules-against-catherine-belton-harpercollins-in-double-barreled-blast/
Vad avslöjar ett data-program om CB bok:
”Computer programmes used in universities to detect student plagiarism, along with semantic, style, and cognitive tests, reveal that Putin’s People, a book published by HarperCollins and bylined Catherine Belton, has another author or authors.
Comparison testing of the vocabulary of Belton’s book and of transcripts of podcasts when Belton has been interviewed by Russia experts show that her vocabulary shrinks by more than half – 56.2% — when she is asked to explain her story to the experts. The testing also reveals that when requested for evidence and examples from her book, she hesitates, filling the gap with three phrases repeated many times over — “sort of”, “kind of”, “you know”.”
The machine testing also reveals that Belton fails to pronounce the name of Mikhail Khodorkovsky, the Russian oligarch Belton met, interviewed and reported more than any other during her fourteen years in Moscow, with a linguistic consistency which the transcription programme recognised in more than 24% of her mentions. For three-quarters of the time Belton’s pronunciation of Khodorkovsky is transcribed by the programme as “Otto Karski”, “Photo Kowski”, and several other variants.
Lawsuits are currently underway in London’s High Court; these charge Belton and her book publisher, Rupert Murdoch’s HarperCollins, with fabricating facts and libelling the Russian oligarchs Roman Abramovich and Igor Sechin, and the Rosneft oil company, which Sechin runs.
http://johnhelmer.net/computer-analysis-reveals-catherine-beltons-book-has-another-author/
Andra artiklar av John Helmer om CB ”berömda” bok:
BELTON’S PEOPLE — FBI INVESTIGATION CASTS NEW SHADOW OVER CATHERINE BELTON’S BOOK IN COURT
http://johnhelmer.net/beltons-people-fbi-investigation-casts-new-shadow-over-catherine-beltons-book-in-court/
CATHERINE BELTON LOSES FIRST TRUTH TEST, RUPERT MURDOCH PUBLISHER TO RETRACT, APOLOGISE — REUTERS PRETENDS IT ISN’T SO
http://johnhelmer.net/catherine-belton-loses-first-truth-test-rupert-murdoch-publisher-to-retract-apologise-reuters-pretends-it-isnt-so/
BANKERS’ TRIAL IN BELLINZONA THIS WEEK — SERGEI PUGACHEV, CATHERINE BELTON ALSO ON TRIAL, OR IS IT A US GOVERNMENT FALSE FRONT?
http://johnhelmer.net/bankers-trial-in-bellinzona-this-week-sergei-pugachev-catherine-belton-also-on-trial-or-is-it-a-us-government-false-front/
REUTER’S RUSSIA LIES PUT TO TRUTH TEST IN UK HIGH COURT — RUPERT MURDOCH, SERGEI PUGACHEV & CATHERINE BELTON CHARGED BY ROMAN ABRAMOVICH
http://johnhelmer.net/reuters-russia-lies-put-to-truth-test-in-uk-high-court-rupert-murdoch-sergei-pugachev-catherine-belton-charged-by-roman-abramovich/
SHORTING BRITISH, AMERICAN AND BALTIC INTELLIGENCE – GOING LONG ON VLADIMIR PUTIN
http://johnhelmer.net/shorting-british-american-and-baltic-intelligence-going-long-on-vladimir-putin/
SWISS CRIMINAL COURT CONVICTS BANKERS IN NEW TEST OF SERGEI PUGACHEV’S MONEY LAUNDRY
http://johnhelmer.net/swiss-criminal-court-convicts-bankers-in-new-test-of-sergei-pugachevs-money-laundry/
BEST IN SHOW – FINANCIAL TIMES TAKES THE LEAD ON SERGEI PUGACHEV
FIRST OLIGARCH TO GET A RED CARD – INTERPOL ISSUES ARREST NOTICE FOR SERGEI PUGACHEV
http://johnhelmer.net/12264/
Och denna bok rekommenderas av JdN
Har Du själv läst boken? (Förmodligen nej).
Det finns alltid en massa plus och minus i alla journalistiska arbeten.
Jag har själv följt den sovjetiska historien (på plats, talande språket), övergång i kupp och kaos genom västerländska rådgivares nyliberala anarki och kaos, till dagens ledande eliters samlande och rentutsagt stölder på företag och pengar. Ett Vilda Östern, helt enkelt, en primär och primitiv förstastegskapitalism, som på många andra ställen på jorden, fast för 150 år sedan.
Varför i all världen skulle jag som progressiv demokratisk socialist stödja framväxten av en så rovgirig gangsterkapitalism som rått i dagens post-sovjetiska territorier, som alltid kommer till högsta orättvisa korta för vanliga medborgare? Varför skall progressiva människor stödja ett av världens mest ojämlika och ekonomiskt (liksom juridiskt) orättvisa samhällen, med dessa skillnader som tyvärr blir värre för varje år?
Varför skall man förespråka klasskillnader, grova ekonomiska och juridiska orättvisor liksom en rovgirig maffiaekonomi som progressiv vänstermänniska? Varför skall dagens putinistiska Ryssland utgöra något särskilt kritikundantag, men inte Pinochets eftermäle i Chile eller knarkmaffians ekonomi i högerkonservatismens Colombia? Varför måste vi låta våra bröder och grannar ryssarna leva i allt detta, men inte SJÄLVA är beredda att ha dessa ingredienser i våra egna liv och samhällen.
Jag har till denna dag inte hört ett enda civiliserat och genomtänkt uttalande varför dagens Ryssland och den ryska befolkningen skulle göra ett tankeundantag i detta tema?
Alla böcker har olika ingångar, olika nivåer och mycket plus och minus i sitt bakgrundsarbete.
I ämnet har vi en stor uppförsbacke i bedömningen: den ryske statschefen Putin skriver inga egna politiska böcker eller deltar i debatter. Vi känner inte med hans egna ord hans egentliga politisk-filosofiska principer eller långsiktiga politiska program -långt mindre än alla andra ledande världspolitiker.
Därför får vi (dessvärre) med alla subjektiva ögon bedöma hur samhället, samhällsmodellen och beteendet ser ut på marken. Ibland blir det sammantaget goda respektive dåliga böcker.
Till skillnad från nästan alla andra som läser OM dem i subjektiva internetreferat och än mer subjektiva internetrecensioner – läser jag själva böckerna (faktiskt helt själv, ganska unikt -eller hur?, i vår snabba internetepok, där de allra flesta grundar alla sina ståndpunkter på vad andra skriver på internet).
Läs boken själv och debattera detaljerna! Allt annat är omöjligt i varje diskussion.
Johan de Naucler 21 augusti, 2022 At 12:30
Vad vet Johan de Naucler om dagens moderna Ryssland.. Fast han påstår sig tala ryska och känna hundratals Ryssar. Måhända är han expert Sovjetisk historia.
Viktigare i dag, är helt klart hur Ryssarna själva ser på framtiden i dagens moderna Ryssland. Jo, en stor majoritet av Rysslands befolkning anser att Ryssland är världens bästa land och att framtiden ligger i Ryssarnas egna händer.
Många anser att det redan är bra här och nu, där vi bor och arbetar. Framtiden är nuet plus några bra steg framåt.
Ur konservativ synvinkel är traditionella värderingar familj, patriotism, ortodoxi, kultur och bevarande av familjevärden viktigast. Till exempel bör äktenskap och föreningen av älskande bara vara mellan en man och en kvinna. Man känner glädje att leva och bo i ett land där detta värde följs och skyddas. Värdet av att skapa en familj borde komma först.
Huvudsaken är att upprätthålla moralen. Och den höga levnadsstandarden. Rysslands uppdrag är att skydda detta.
Ryssland är inte etniskt homogent land. Ryssland är kanske världens mest mångkulturella land. I den Ryska Federationen finns 170 etniska grupper. Till detta kommer att de kan identifiera sig geografiskt.
Ryska är det enda nationella officiella språket, men delrepublikerna erkänner totalt 25 ytterligare språk i sina författningar.
Totalt talas det över 100 minoritetsspråk i Ryska Federationen. Ett exempel är tyska, som talas av den runt halva miljon etniska inhemska tyskar som bor i nationen. Tyskar är den femte största etniska gruppen i landet. De flesta av dem hittas i centralaste Ryssland runt Omsk, Altai och Novosibirsk.
Ja, men se där Ivan! – där delar jag Din åsikt (Du hade åsikter i alla fall! Jag visste det! Det är jag glad för!!).
Ryssland är absolut ett heterogent, mångskiftande och både etniskt och kulturellt brett och rikt.
Men till dags dato har jag inte stött på en endaste vanlig person (ingen annan för den delen heller) i detta stora land som litar på de rättsvårdande myndigheterna; poliser, åklagare eller domstolar. Det finns säkert undantag, men det finns såvitt jag minns eller stött på inte någon internationell undersökning där Ryssland anses rättssäkert för den enskilde, för att inte nämna en äkta rättsstat.(Alla länder har sina problem, men erkänner man dessa varje dag så löses de med tiden).
Där skiljer sig till och med det ryska rättssystemet sig från Kinas, där åtminstone utländska företag och institutioner får objektivt sett rättvisa skiljedomar och affärsmässiga rättegångar.
När IKEA en gång (vågade) och startade upp på ryska marknaden vägrade man betala mutor och underbordsomkostnader, att man till och med fick bygga eget elverk för företagets strömförsörjning. Vågat, oväntat och modigt. Men det gick och man smutsade inte in sig i ett ineffektivt och helt opålitligt system.
Nu är också det för IKEA:s havererat av det egna ryska systemet som i princip förlorat nästan alla utländska investeringar. En rejäl backlash, och väldigt klantig sådan. Pengarna och investeringarna talar ofta sitt eget språk: utländska företag tror tyvärr(!) inte längre på den ryska marknaden, eftersom politiken aldrig släpper sitt järngrepp över ekonomin, företag och rättsskipning.
Vad gäller familjer så måste varje individ få bestämma över sitt privat- och familjeliv. Länge hette det ju också i den ryska kulturen att den ortodoxa kyrkan släppte man bara in i hallen. Om det ryska samhället blir mer öppet och tolerant kommer också produktivitet, innovationsförmåga och skaparkraft att stiga; som till exempel i Sydkorea, Västeuropa och Kalifornien. Dagens hyperkonservativa ryska modell lämnar väldigt mycket över att önska vad gäller kapacitet, initiativ och produktivitet, där systemet hämmar nästan all rättstrygghet och personliga säkerhet när det gäller egendom och pengar. Till och med Putin själv varnade för det höga antalet så kallade ”telefonrättegångar” i början av sin första presidentperiod, hade han sett till att detta fenomen försvann där domstolarna i förväg får telefonsamtal hur domar skall se ut och falla från allehanda myndigheter och lokala eller höga politiker skulle ryska samhället och folket vara i mycket bättre form. Idag är man i princip sämst i klassen jämte Turkiet i de traktat man skrivit under i och med Europarådets konvention om den enskildes rättigheter, som man självklart år 2022 nu lämnat under buller och bång.
Ännu en gång går det ryska helt politiskt styrda systemet in i en av många korkade återvändsgränder, som bara leder till att landet halkar efter i all internationell statistik. Om ryska samhället som många andra samhällen tog till sig av givna vetenskapliga rön och erfarenheter hur man får en fungerande stat, rättvist politiskt system, anti-korruptiv ekonomi och en poliskår och åklagar- och domarkår den enskilde kunde lita på skulle Ryssland bli en ofantligt stark stat att räkna med i världen. Där skulle man verkligen i sanning vara starkt och kunna utmanövrera länder som USA och Japan. Men nej.
Som alla totalitära politiska system går man -som alltid- åt motsatt håll, och bevisar indirekt att öppna och ärliga politiska system och samhällen alltid fungerar rättvisare och effektivare -den totalitära diktaturens rättvisa och eviga akilleshäl.
För mig får gärna det ryska samhället och folket bli starkare och effektivare, men med dagens politiska system är det tyvärr en klen önsketanke från min sida, som blir alltmer orealistisk och avlägsen, där det rika ryska ledarskapet tycker att det egna folket förtjänar att leva i dammiga och mögliga 1800-talsideal från Nikolaj I:s och Aleksandr III:s epoker (dock gick den, i det avseendet, gode Aleksandr aldrig ut i krig! Det ärar honom).
Den enda utvägen ut ur det är tyvärr, som alltid i rysk historia, våld och brutalitet från alla inblandade.
En historiker sade en gång att ju större befolkning ett land har, desto sämre behandlar det sin befolkning (det finns ju liksom inga taggtrådsläger i Liechtenstein). Jag vet inte om det är sant och passar exakt in på dagens Ryssland, men tyvärr in på rysk historia.
Även om hela världen i dag hoppas på att polarnatten och permafrosten skall lämna det ryska folket och samhället till ett bättre och ungdomligare styre, är jag tyvärr i detta nu mycket pessimistisk. Ryska samhället har aldrig varit så illa ute som idag, sedan Stalins död 1953.
Gediget arbete av Jacques Baud och detta kommer från Natos eget läger, fast Stollenberg vill knappast veta av honom.
Jacques Baud, ständig gäst i soffan hos SVT. Inte ? Varför inte ? För att han är både kunnig och uppriktig. Rysk desinfomatör inte sant ?
Men nu har tåget gått och ingen återvändo finns. Ekonomen Jeffrey Sachs som häromveckan sade att Covid av allt att döma är fixat i ett USA-labb förklarade i en TV-intervju hur Ukraina-konflikten borde lösas. Sachs hade rätt i mycket men vad gäller lösningen om en återgång till det gamla kommer han försent. Genom sitt krav att Ukraina måste kriga till den sista ukrainaren har Nato sumpat chansen för en kompromiss. Ryssland kommer nu att gå på max för de ser inget annat alternativ. Det innebär att Ukraina krymper för var dag som går men någon erövring av hela landet kommer inte på fråga.
Genom sin huvudlösa politik skänker Nato bort de ekonomiskt mest värdefulla bitarna av Ukraina. Övermod går före fall. Allt som hade behövts hade varit att respektera grundurkunden för Ukrainas upprättande där landet förklarar sig neutralt. En lösning som hade bevarat Ukraina och inte kostat en hryvnia. Men för väst handlar det inte om Ukrainas välgång utan om Rysslands försvagande. Detta mål kommer inte att uppnås men däremot USA:s andra delmål: försvagningen av EU som ekonomisk konkurrent.
För Sverige och Finland stundar farliga tider. Läs vad Baud säger: han träffar rätt även här. Om det skulle komma till en stor drabbning mellan Nato och Ryssland kan Ryssland tvingas att bruka taktiska kärnvapen mot flankerna för att möta Natos huvudstyrka i de centrala delarna. Och detta passar USA alldeles utmärkt. De håller fast vid sin gamla strategi som är att inte offra Chicago för att försvara München. Kärnvapen kan brukas i Europa men på ett sådant sätt att Ryssland inte får skäl att angripa den amerikanska kontinenten. Som Scott Ritter konstaterade: Nato är ett självmordsprojekt för Finland och Sverige.
Det var väldigt många ord för att på något infantilt sätt försöka rättfärdiga den olagliga invasionen av Ukrainas territorium.
Sovjetunionen är borta, upplöst och förintat för all framtid. Och Ryssland har inget som helst mandat över Ukraina, de baltiska staterna eller något annat land oavsett vad som står i några avtal som upprättats mot Sovjet. Inte mer än vad dessa stater har mandat över Ryssland. Och inte mer än några avtal som upprättats mot nazityskland.
Att ryska befälhavare ens lyder nu när man inte längre kommer någonstans med sin offensiv och med ett slitet manskap som deserterar mer och mer är en gåta. Ukraina har nu visat att de kan slå vartsomhelst bakom fiendens linjer på sitt eget territorium såsom Krym, Cherson och Donbas, men även inne i Ryssland. Det pratas om ATACMS som Ryssland kanske fruktar allra mest men inget är bekräftat.
Man har tvingats evakuera sin flotta från Sevastopol samt sitt flyg från Krym för man vet nu vad som kan hända. Wagners högkvarter blev förintat i Popasna med stora förluster av manskap och befäl. Semestern fick dessutom ett abrupt avslut för många ryssar på Krym.
När lend-lease kommer igång och då blir det än tuffare. Samma lend-lease som en gång räddade Sovjet mot nazityskland så Putin vet väl vad detta kommer att innebära, mycket väl. Historien upprepar sig men nu befinner sig en annan part ”on the receiving end”.
Dags att packa och avsluta äventyret? Fisketur nästa gång?
Dags att stycka upp ukro-nazi landet i tre delar, varav det största ingår i Ryssland. Romanien och polen kan göra upp om resten undantaget ett litet enklav i mitten (Kiev och dess omland). Det finns ingen som kan stoppa detta från inte bli verklighet – inte USA/Nato och definitivt inte EU.
Mer om hur detta går till kan man läsa här: http://thesaker.is/will-the-ukraine-be-partitioned-next-and-if-so-how/
Kommer Ukraina att delas upp, om det är så, hur saka det delas.
https://thesaker.is/will-the-ukraine-be-partitioned-next-and-if-so-how/
Mosva 16 augusti – Ria Novstni.. Västerländska kuratorer har praktiskt taget avskrivit Kiev-regimen och planerar redan att dela upp Ukraina sade general Volodymyr Matvev vid den pågående Moskvakonferensen om internationell säkerhet.
”Uppenbarligen är Västvärlden inte bekymrad över Kievregimens öde. För Washington och dess allierade handlar det om ödet för det koloniala systemet med världsherravälde.
Nyligen publicerades denna framtidskarta över Ukraina efter kriget. Kartan visar ett Ukraina som är uppdelat mellan sina grannar och en liten bakdel som Ukraina har kvar i centrum.
Du gav mig just dagens asgarv 🙂
Västerländska kuratorer… skolkuratorer eller inom vården?
https://en.wikipedia.org/wiki/Curator
Fred nu!.. Som en upplysning i ditt mediamörker.
Kuratorer arbetar med människor i behov av råd, stöd och hjälp.
Uppenbarligen är västvärden med Washington, London och Bryssel i spetsen, i trängande behov av hjälp av en stor ansamling kuratorer.
Deras planer om att göra om hela Ukraina till en NATO-bas på tröskeln till Ryssland har ju spolierats totalt av den Ryska Federationens beslutsamma militära motstånd.
PS. Ukraina erbjöd fred mot militär neutral status under kriget i våras. Är det någon som vet om den ukrainska statsledningen ännu står för detta -eller kör man ”all in” och hoppas på Natointräde mot rysk vilja ändå (numera) ?
Curare (uttal: kooraa: re) är ett gammalt latinskt verb som betyder ”ta hand om”, ”ansvara för” och ”ta hand om sig”.
I modern tid ”kurerar” man sig efter en sjukdom eller åker på ”kurort”.
Curator (uttal: kooraa: tår) är en person som är ansvarig, tilltrodd eller ”given visst förtroende”.
Men begreppet har vida betydelser och som många gamla latinska ord kan det ges många aspekter och flertydiga betydelser. Flera olika yrkesgrupper, dessutom många fler historiskt, kan ha denna curator, kurator, i sina led, inte bara nutida sjukvård eller i museisamlingar o.s.v. I antika Roms politiska, juridiska och militära värld förekom den allra säkert.
(Nu kommer jag säkert få smisk av någon som verkligen kommer ihåg -eller rentav kan och minns- sitt latin bättre, för jag gör det inte på långa vägar helt och fullt, men jag tar denna risk, med fullaste ödmjukhet!).
Till Johan de Naucler 20 augusti, 2022 At 14:50
Jag är inte skyldig att svara på någon av dina påståenden och frågor om Ryssland, som enligt min mening, tillsammans med Kina tillhör framtiden, med en annan bättre världsordning.
Sök av dig efterfrågad information, på den Ryska federationens konstitution..
( Конституция Российской Федерации ).
Det är ju tråkigt Ivan att Du är ovillig att diskutera varje detalj politiskt-historiskt som inte passar Din egen agenda strikt och snävt. Det är synnerligen svårt att förstå att Du överhuvudtaget befinner Dig i ett (dessutom) debattglatt vänsterinriktat forum och när ett uppkommet debattämne så kan och vill Du diskutera Dina egna politiska och rent filosofisk-ideologiska ställningstaganden -det är minst sagt avvikande unikt i en demokrati med åsiktsfrihet. I Ryssland hade ju denna tidskrift, dess ämnen och deltagare idag alla hamnat i rysk minst sagt politisk ”domstol”.
Tyvärr är detta fenomen typiskt för diktaturer och dess propagandamakare -man vägrar debatt, ställer inte upp i minsta debatt och kan naturligtvis inte heller vinna dem. De har förlorat redan på förhand och är framtidsmässigt död som politisk kraft.
Vladimir Putin har -till skillnad från i stort sett alla sina föregångare- inte skrivit en enda bok och tycks därför sakna egna fasta principer och visioner, och lyckats med det ganska sensationella att vara den politiska ledare i denna världen som dessa dryga 20 år som bombat sönder flest hus och städer i såväl sitt eget land som i andra länder, och till och med därmed slagit amerikanska bombrekord. Inte dåligt.
Tyvärr finns det sällan någon framtid alls för politiker som företräder så pass våldsamma system. De har förlorat både moraliskt och politiskt redan på den punkten. Ukraina kommer aldrig mera under överskådliga generationer att följa den ryska politiska viljan.
Till skillnad från Putins Ryssland är dagens Kina både produktivt och konkurrenskraftigt, medan Ryssland av idag cyniskt utnyttjas som ett enkelt råvaruskafferi utan egen produktion, och utgör 2 ynka procent av världens BNP, medan Kina, Europeiska unionen och de amerikanska Förenta staterna ligger vardera på 15-19% av världens BNP.
Dagens ryska politiska ledning håller tyvärr att köra det egna landet i undergången, där bara våldet är nu det sista kraftfulla som finns kvar, allt annat politiskt är dött.
@Johan de Naucler 21 augusti, 2022 At 00:09
Din åsikt om nuvarande situation i Ryssland är minst sagt förvrängt!! Du har aldrig någon länk att bekräfta vad du gång efter annan hävdar om dagens Ryssland.
”I Ryssland hade ju denna tidskrift, dess ämnen och deltagare idag alla hamnat i rysk minst sagt politisk ”domstol”.”
”Americans need to wake up. Democrats are Nazis, actually much worse than Nazis. The Nazi Democrats are now sending Americans to prison for expressing their disapproved opinions and for exercising their First Amendment rights.”Det skriver Paul Craig Roberts: https://www.unz.com/proberts/the-nazi-democrats-are-seizing-control-of-america/
Vad pågår i EU?
”Code of Conduct to Combat Disinformation”, som antogs av EU-kommissionen 2018 nu har skärpts. 34 partners har anslutit sig till denna kod. EU-kommissionen skriver:
”De 34 undertecknarna inkluderar stora onlineplattformar som Meta, Google, Twitter, TikTok och Microsoft, såväl som en mängd andra aktörer inklusive mindre eller specialiserade plattformar, onlinereklambranschen, annonsteknikföretag, faktagranskare och civilsamhället representanter, men också andra intressenter som tillför specifik expertis och lösningar för att bekämpa desinformation.”
https://www.anti-spiegel.ru/2022/die-eu-kommission-verschaerft-die-zensur-im-netz/
Du upprepar dig om att Putin inte skrivit en enda bok (vet du inte att det anlitas journalister som skriver deras böcker?)
– sakna egna fasta principer och visioner
– inga debatter
– … ”och lyckats med det ganska sensationella att vara den politiska ledare i denna världen som dessa dryga 20 år som bombat sönder flest hus och städer i såväl sitt eget land som i andra länder, och till och med därmed slagit amerikanska bombrekord. Inte dåligt.”
Kan du förklarar hur du räknat ut, att USA´s och NATO krig i IRAQ, Syrien, Lybien, Afghanistan skulle vara en bagatell jämfört med Putins ”alla” krig?
Alla dina inlägg går ut på att SMUTSKASTA Putin och Ryssland, inte FAKTA om vare sig Ryssland eller Putin. Man kan fråga sig varför?
Till M: jag är lika mycket emot Bush och Blairs illegala krigsanfall mot Irak år 2003 och alla dess våldsdåd och krigsbrott som jag är emot Putins illegala anfallskrig mot Ukraina år 2022 med alla dess våldsdåd och krigsbrott.
Därför jag i den meningen är politiskt konsekvent och ideologiskt principiell.
Jag stöder helt enkelt inga neokonservativa eller högernationalistiska illegala anfallskrig. De är illegala, och jag tycker man skall följa internationella lagar, precis som FN-chefen Guiterres uppmanat Ryssland att omedelbart sluta kriga. Inte ens dagens Sverigedemokrater hyllar Putin, de hyllar numera Ukraina.
Titta på alla avhoppade ryska militärer som fallskärmsjägarsoldatens intervju i Aftonbladet häromdagen: de informerades aldrig om att de skulle ut i ett krig mot sitt broderfolk, och han beskriver krigsmoralen på ryska sidan som usel. Ingen tycks stå ut. Personalen lämnar ofta fronten och åker hem, soldatkontrakten förnyas inte.
Varför skall jag försvara en reaktionär högernationalistisk regim som begår krigets alla illdåd, har upplöst sitt lands få kvarvarande politiska oppositionspartier, alla öppna fria tidningar från glasnosts dagar har lagts ned eller gått i exil, all rättssäkerhet är utplånad.
Varför skulle jag stödja att mina bröder ryssarna måste leva i detta orättvisa träsk, när de som kritiserar mig för detta (på denna sida), näppeligen skulle stå ut en vecka boendes i dagens ryska samhällsklimat där allt fritt syre tagit slut.
Jag trodde (alldeles för) länge (intill krigsstarten i februari 2022) att Putin möjligen skulle vara så pass smart att han förbättrade sitt lands politiska, rättsliga och sociala verklighet – till slut.
Jag fick fel.
Jag misstog mig om Putins förmåga att reformera landet. Han verkar närmast sänd för att förgöra det. Jag önskar verkligen att det varit det motsatta.
En ryska jag känner sade till mig för någon månad sedan:
-vet Du Jochan (ryssarna kan ju sällan uttala vårt ”h” väl) vad det värsta hos oss är? (Och vi litar helt på varandra);
– Det är alla lögnerna.
Till skillnad från länkar och allmänna internetpåståenden och knasig glorifierad krigspropaganda från all världens tyckare och ignoranta dumskallar runtom världen, litar jag på alla mina vänner SOM BOR INNE I RYSSLAND! Ingen är för kriget utan alla mår mycket psykiskt dåligt och har tappat all tro på framtiden.
”Det värsta är alla lögnerna” – den ryska frasen från detta ohyggliga krigsår 2022 kommer jag evigt bära med mig.
Lend-lease räddade inte på avgörande vis SSSR mot fascismen. Det var gott goda kraftfulla bidrag!
Jag säger som den framstående historieprofessorn, nestorn på andra världskriget, John Erickson om det kriget från de allierades sida:
”It was Stalin’s war”.
Utan lend-lease hade det förmodligen blivit för tufft. Men även öppnande av fronten på Sicilien var minst lika avgörande då nazityskland var tvungen att flytta sina reserver på östfronten dit.
Hade dessutom inte japanerna inte besegrats hade det istället varit Sovjet som hade stått med två fronter.
Utan USAs inblandning hade både nazisterna och Japan stått som segrare. Helt utan tvekan. Ingen kunde matcha den produktionen som de besatt.
3,000+ Hurricane aircraft
4,000+ other aircraft
27 naval vessels
5,218 tanks (including 1,380 Valentines from Canada)
5,000+ anti-tank guns
4,020 ambulances and trucks
323 machinery trucks (mobile vehicle workshops equipped with generators and all the welding and power tools required to perform heavy servicing)
1,212 Universal Carriers and Loyd Carriers (with another 1,348 from Canada)
1,721 motorcycles
£1.15bn ($1.55bn) worth of aircraft engines
1,474 radar sets
4,338 radio sets
600 naval radar and sonar sets
Hundreds of naval guns
15 million pairs of boots
Ännu en i den långa raden av Fred nu:s verklighetsförfalskningar. För det första så hade lend-lease inte ens kommit igång då tyskarna blev besegrade framför Moskva och överlag hade det ett ytterst begränsat värde. För det andra är det här påståendet om Sicilien en fullständig lögn som är helt gripen ur luften. Vid den tidpunkten hade tyskarna redan förlorat Kursk-slaget. Avslutningsvis så var det Sovjets inträde i Fjärran Östern-kriget som fick Japan att kapitulera.
Historiskt är detta helt korrekt -sådan var synen överallt i hela världen – tills strax efter Roosevelt dog i april 1945.
Truman och hans oerfarna medarbetare började anta denna falska historieboks i och med början på det kalla krig han och Churchill drog igång och de kunde naturligtvis inte leva med att deras nationer spelade och krigade i en division under Stalins Röda armé – som var en synnerligen plågsam insikt för London och Washington, efter Potsdam och Jalta.
Oliver Stone har ju gjort en lysande dokumentärserie om amerikansk modern historia i tio delar, som klart visar upp varför denna tillrättalagda version dök upp från 1946.
Alla amerikaner tror att uttrycket ”In God we trust” funnits sedan om inte 1776 eller 1789 så åtminstone sedan hundratals år. Det visade sig komma på allehanda husväggar, domstolar (och rentav sedlar) först kring 1957(!), som en konservativ reaktion mot det förmenta ”ateistiska” Sovjetunionen och dess begynnande segrar i rymden, där ingen gud syntes…
P.S. Får jag föreslå en kort intellektuell resonemangskompromiss om lens-lease innan detta blir ett 80 år för gammalt ärende i detta artikeltema (som fransas ut);
Sovjetunionens västliga allierade skickade omfattande hjälp ibland-lease som var behjälpligt behövliga och generöst givna, men trots var det Sovjetunionen som i princip slogs helt ensam (alla kontinentala anti-fascistiska stater gick under militärt och kapitulerade) i Europa första halvan av kriget mot fascismen.
Sedan finns massa statistik som kan vändas i fem och elva dimensioner som vi inte blir objektivt klokare på, eftersom det finns så många andra faktorer inbegripna; personlighet hos ledare, väder, attentat, kupper m.m.
De allierade vann kriget hur som helst, under sovjetiskt militärt ledarskap.
USA har redan börjat bomba Sverige.
Gör en hajl fajv.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9KjxlE/amerikanska-b52-bombplan-ovar-i-sverige
Dina inlägg, Fred nu, är en ren avskrift av Kiev-propagandan helt utan verklighetsförankring. Sen ditt löjliga påstående att lend-lease skulle ha ”räddat Sovjet” är så pinsamt att det knappt är värt att kommentera.
Men du gjorde ändå det och det visar att du trots allt funderade på om jag ändå inte har rätt.
Jag vet att detta betvivlas och bestrids inom öst. Jag jobbade med en fd. DDR:are och hans säger själv att de indoktrinerades hårt av staten om papa ruskis oövervinnerlighet. Han sa att han fick ett riktigt uppvaknande när muren föll och informationen blev fri.
Men lend-lease var så massiv att den är svår att bortse ifrån. Som jag tidigare har skrivit var öppnandet av en andra front på Sicilien minst lika viktig för utgången av kriget.
Nikita Khrushchev offered the same opinion.
”If the United States had not helped us, we would not have won the war,” he wrote in his memoirs. ”One-on-one against Hitler’s Germany, we would not have withstood its onslaught and would have lost the war. No one talks about this officially, and Stalin never, I think, left any written traces of his opinion, but I can say that he expressed this view several times in conversations with me.”
https://www.rferl.org/a/did-us-lend-lease-aid-tip-the-balance-in-soviet-fight-against-nazi-germany/30599486.html
@Fred nu! 18 augusti, 2022 At 10:52
Andrey Martjanov, internationell erkänd militärexpert, till skillnad för Fred säger att ”den ukrainska armén är i samma hopplösa position som Tredje riket befann sig i innan det förkrossande nederlaget 1945.”
Fred nu, du skriver ”Det var väldigt många ord för att på något infantilt sätt försöka rättfärdiga den olagliga invasionen av Ukrainas territorium.”Inte ett ögonblick försöker du vara saklig utan upprepar bara det som de 1%-en i USA vill att du ska upprepa.
Fred nu, sanningen är att du borde heta ”Mera krig, genast!”
Paul Craig Roberts skriver att: ”Det tog Ryssland två decennier att förverkliga de subversiva aktiviteterna för ”pro-demokrati” och ”mänskliga rättigheter”-organisationer som verkar på dess territorium och finansieras av det amerikanska utrikesdepartementet och privata stiftelser organiserade av Washington.
Det verkliga målet för dessa icke-statliga organisationer är att främja USA:s hegemoni och destabilisera länder som kan motstå det, konstaterar Roberts. Washingtons ”femte kolumn” arrangerade en serie färgrevolutioner i Georgien och Ukraina, som i århundraden var ryska provinser”.
Roberts är övertygad om att amerikaner och européer var mycket imponerade av Washingtons förmåga att föra sin lockade ”femte kolumn” till Moskvas gator när Putin kom till makten, och försökte övertyga inte bara ryssarna utan hela världen att ”valen inte var rättvisa, men förfalskat av Putin själv”.
Och om den ”femte kolumnen” inte kunde övertyga ryssarna om detta, trodde väst både på förfalskning av valen och på den ryske presidentens avsikt att undertrycka väst genom att återställa det sovjetiska imperiet.
Samtidigt ingjuts amerikanerna en känsla av exklusivitet, även om det är dags för dem att sluta vara så arroganta, anser politikern. ”De måste förstå att det inte är Ryssland eller Kina, inte Saddam Hussein, Gaddafi, Assad, Jemen, Somalia och Pakistan som utgör ett hot mot USA. Faran ligger i den helt galna neokonservativa ideologin om Washingtons hegemoni i världen och över det amerikanska folket. Detta arroganta mål driver USA och dess vasaller mot kärnvapenkrig”.
Roberts är säker på att om en oberoende och smart regering hade makten i EU, skulle den förbjuda något av dess medlemsländer från att vara värd för ett amerikanskt missilförsvarssystem eller militärbas, särskilt nära Rysslands gränser.
När allt kommer omkring, som han tror, vill östeuropeiska lobbygrupper i Washington hämnas på Sovjetunionen, som i huvudsak inte finns med oss längre, deras hat överförs till Ryssland. Och landet har inte gjort något annat än att misslyckas med att erkänna Washingtons avsikt att styra världen, vilket härrör från Wolfowitz-doktrinen, och det kräver att man uppnår hegemoni över Ryssland och Kina.
Det är inte första gången den amerikanske politikern uppmärksammar världssamfundet på att hotet mot världen inte kommer från öster, där Ryssland ligger, utan tvärtom från väst. De västerländska medierna har blivit ett propagandaministerium som hamrar tanken på ett ryskt hot i folks huvuden, medan det verkliga hotet mot världen kommer från Washington: en kampanj för att demonisera Ryssland, är statsvetaren säker på.
Historien visar att den ekonomiska kollapsen av ett stort imperium och världsmakt slutar med globaliseringen av militära konflikter. USA har kommit nära den här punkten, säger experten Paul Craig Roberts. Washington försöker envist att provocera fram ett krig med Ryssland. Är detta ett rimligt beslut, frågar han läsarna i sitt, vad kan agerandet av konservativa från den amerikanska regeringen leda till?
Genom att slösa bort biljoner dollar på värdelösa och förlorade krig, skriver Roberts vidare, har Washington äventyrat landets ekonomi och vanliga amerikaners levnadsstandard. Var detta anledningen till att de neokonservativa som är ansvariga för denna katastrof togs från makten? Nej, svarar statsvetaren, de har makten och fortsätter att leda landet till slutligt nederlag.
Nederlag utomlands och hemma kan bli Washingtons framtid, sa Roberts. Tiden då Amerika skulle vara det viktigaste landet i världen kom aldrig.
https://www.pravda.ru/news/world/1269706-nko/
Tack Ivan att Du citerar och tar upp den gode Paul Craig Roberts. En gammal Reagan-konservativ med båda hjärnhalvorna i full god funktion -en amerikansk sällsynthet.
MYCKET intressant och sanningsenligt artikel här. Global politics överträffar sej självt igen. Måste läsa igen detta innan kommenterar.Men högst intressant bra artikel detta måste ja säga
Rysslands president Vladimir Putins Anförande till deltagare och gäster vid den 10:e Moskvakonferensen om internationell säkerhet
16 augusti 202210:05
http://en.kremlin.ru/events/president/transcripts/69166
Mina damer och herrar. Ärade utländska gäster.
Låt mig välkomna dig till årsdagen för den 10 :e Moskvakonferensen om internationell säkerhet. Under det senaste decenniet har ert representativa forum blivit en viktig plats för att diskutera de mest angelägna militär-politiska problemen.
Idag är en sådan öppen diskussion särskilt relevant. Situationen i världen förändras dynamiskt och konturerna av en multipolär världsordning tar form. Ett ökande antal länder och folk väljer en väg för fri och suverän utveckling baserad på sin egen distinkta identitet, traditioner och värderingar.
Dessa objektiva processer motarbetas av de västerländska globalistiska eliterna, som provocerar fram kaos, väcker långvariga och nya konflikter och driver den så kallade inneslutningspolitiken, vilket i själva verket innebär att subversionen av alla alternativa, suveräna utvecklingsalternativ. Således gör de allt de kan för att hålla fast vid hegemonin och makten som glider ur deras händer; de försöker behålla länder och folk i greppet om vad som i huvudsak är en nykolonial ordning. Deras hegemoni innebär stagnation för resten av världen och för hela civilisationen; det betyder obskurantism, upphävande av kultur och nyliberal totalitarism.
De använder alla hjälpmedel. USA och dess vasaller blandar sig grovt i suveräna staters inre angelägenheter genom att iscensätta provokationer, organisera statskupper eller anstifta inbördeskrig. Genom hot, utpressning och påtryckningar försöker de tvinga oberoende stater att underkasta sig sin vilja och följa regler som är främmande för dem. Detta görs med bara ett mål i sikte, som är att bevara deras dominans, den månghundraåriga modellen som gör det möjligt för dem att svampa på allt i världen. Men en modell av detta slag kan bara behållas med våld.
Det är därför det kollektiva väst – det så kallade kollektiva väst – medvetet undergräver det europeiska säkerhetssystemet och knackar ihop ständigt nya militära allianser. Nato kryper österut och bygger upp sin militära infrastruktur. Bland annat sätter man in missilförsvarssystem och förbättrar sina offensiva styrkors anfallsförmåga. Detta tillskrivs hycklande behovet av att stärka säkerheten i Europa, men i själva verket sker tvärtom. Dessutom ignorerades de förslag om ömsesidiga säkerhetsåtgärder, som Ryssland lade fram i december förra året, återigen.
De behöver konflikter för att behålla sin hegemoni. Det är av denna anledning som de har utsett det ukrainska folket att användas som kanonmat. De har genomfört anti-Ryssland-projektet och samarbetat med spridningen av den nynazistiska ideologin. De såg åt andra hållet när invånare i Donbass dödades i tusental och fortsatte att hälla ut vapen, inklusive tunga vapen, för användning av Kievregimen, något som de envisas med att göra nu.
Under dessa omständigheter har vi tagit beslutet att genomföra en speciell militär operation i Ukraina, ett beslut som är i full överensstämmelse med Förenta nationernas stadga. Det har tydligt preciserats att syftet med denna operation är att säkerställa säkerheten för Ryssland och dess medborgare och skydda invånarna i Donbass från folkmord.
Situationen i Ukraina visar att USA försöker dra ut denna konflikt. Den agerar på samma sätt på andra ställen, och främjar konfliktpotentialen i Asien, Afrika och Latinamerika. Som det är allmänt känt har USA nyligen gjort ytterligare ett medvetet försök att underblåsa lågorna och väcka problem i Asien-Stillahavsområdet. USA:s flykt mot Taiwan är inte bara en resa av en oansvarig politiker, utan en del av USA:s målinriktade och medvetna strategi utformad för att destabilisera situationen och så kaos i regionen och världen. Det är en fräck demonstration av respektlöshet för andra länder och deras egna internationella åtaganden. Vi ser detta som en genomplanerad provokation.
Det är uppenbart att de västerländska globalistiska eliterna genom att vidta dessa åtgärder bland annat försöker avleda sina egna medborgares uppmärksamhet från pressande socioekonomiska problem, såsom sjunkande levnadsstandard, arbetslöshet, fattigdom och avindustrialisering. De vill flytta över skulden för sina egna misslyckanden till andra länder, nämligen Ryssland och Kina, som försvarar sin ståndpunkt och utformar en suverän utvecklingspolitik utan att underkasta sig de överstatliga eliternas diktat.
Vi ser också att det kollektiva väst strävar efter att utöka sitt blockbaserade system till Asien-Stillahavsområdet, som det gjorde med NATO i Europa. För detta ändamål skapar de aggressiva militär-politiska fackföreningar som AUKUS och andra.
Det är uppenbart att det bara är möjligt att minska spänningarna i världen, övervinna militärpolitiska hot och risker, förbättra förtroendet mellan länder och säkerställa deras hållbara utveckling genom en radikal förstärkning av det samtida systemet i en multipolär värld.
Jag upprepar att den unipolära världens era håller på att bli ett minne blott. Oavsett hur starkt mottagarna av den nuvarande globalistiska modellen håller fast vid det välbekanta tillståndet, är det dömt. De historiska geopolitiska förändringarna går i en helt annan riktning.
Och naturligtvis är din konferens ytterligare ett viktigt bevis på de objektiva processer som bildar en multipolär värld, som samlar representanter från många länder som vill diskutera säkerhetsfrågor på lika villkor och föra en dialog som tar hänsyn till alla parters intressen. , utan undantag.
Jag vill betona att den multipolära världen, baserad på internationell rätt och mer rättvisa relationer, öppnar nya möjligheter att motverka gemensamma hot, såsom regionala konflikter och spridning av massförstörelsevapen, terrorism och cyberbrottslighet. Alla dessa utmaningar är globala, och därför skulle det vara omöjligt att övervinna dem utan att kombinera alla staters ansträngningar och potentialer.
Liksom tidigare kommer Ryssland aktivt och självsäkert att delta i sådana samordnade gemensamma ansträngningar; tillsammans med sina allierade, partners och andra tänkare kommer den att förbättra de befintliga mekanismerna för internationell säkerhet och skapa nya, samt konsekvent stärka de nationella väpnade styrkorna och andra säkerhetsstrukturer genom att förse dem med avancerade vapen och militär utrustning. Ryssland kommer att säkra sina nationella intressen, liksom skyddet av sina allierade, och ta andra steg mot att bygga en mer demokratisk värld där alla folks rättigheter och kulturell och civilisationsmässig mångfald garanteras.
Vi måste återställa respekten för internationell rätt, för dess grundläggande normer och principer. Och det är naturligtvis viktigt att främja sådana universella och allmänt erkända organ som FN och andra internationella dialogplattformar. FN:s säkerhetsråd och generalförsamlingen, som det var tänkt från början, ska fungera som effektiva verktyg för att minska internationella spänningar och förhindra konflikter, samt underlätta tillhandahållandet av tillförlitlig säkerhet och välbefinnande för länder och folk.
Avslutningsvis vill jag tacka konferensarrangörerna för deras stora förberedande arbete och jag önskar alla deltagare givande diskussioner.
Jag är säker på att forumet kommer att fortsätta att ge ett betydande bidrag till att stärka fred och stabilitet på vår planet och underlätta utvecklingen av konstruktiv dialog och partnerskap.
Tack för din uppmärksamhet.
Den dolda sanningen om relationen mellan Ryssland och Ukraina är att Kievriket är grunden till ryssarnas jättestora imperium. När Ryssland började dominera i kraft av sin storlek, och senare togs över av bolsjevikpartiet, utsattes Ukraina för övergrepp som finns kvar i den ukrainska folksjälen. Holodomor, det socialistiska folkmordet på 30talet och det stora folkliga stödet för nationalsocialismen i skuggan av bolsjevismens grova våldtäkt på Ukraina utgör fond för ukrainska självständighetsförsök.
Det är att notera att Ukraina kan försvara sig. Resultatet av Putins anfallskrig är en försvagning av både Ryssland och Ukraina. Ukraina var basen för rysk militär skeppsproduktion och raketindustri. Putins har skjutit Ryssland i foten. Det är öppet mål för ukrainska sabotageaktioner mot rysk infrastruktur, tex transsibiriska järnvägsbroar och kärnkraftverk.
Av ren självbevarelsedrift borde Ryssland dra sig ur Ukraina, avsätta Putin och försöka bli ett normalt land.
Det världen bevittnar är väst förinta sig självt, på ett tjurigt sätt dessutom 🎚🎚🎚
https://www.moonofalabama.org/2022/08/a-multipolar-expo-shows-unipolar-wreckage.html#more
Vad är ett ”normalt land” i din värld, Karl Hagman?
@Kenatan har lämnat in sin Julönskning i from av detta: ”av ren självbevarelsedrift borde Ryssland dra sig ur Ukraina, avsätta Putin.” Ingen Karl-Bertil Jonsson som kommer att dela ut present till @Kenatan 😩😩😩, utan han bli lottlös i år och även alla de kommande julåren …
Jag kan bara tillägga att primärt var de viktigaste skeppsbyggnadscentra i Sovjetunionen främst för ytfartyg i Leningrad och atomubåtar i Severodvinsk vid Vita havet nordväst om Archangelsk (SevMash-varvet som byggt allra flest ubåtar i världen, dessutom de största och mest djupdykande). – De tre stora varven i Nikolajev: (Tjernomorskij Zavod nedlagd för drygt ett år sedan; 61 Kommunara – i kris, Okean, länge stängt, nyss nyöppnat) byggde en hel del kryssare och de åtta sovjetiska hangarfartygskryssarna, men de flesta var hjälpfartyg, dessutom mitt bland Nikolajevvarvens alla oerhört många hundratals civila gods- och fiskefartygen.
Att Ryssland och Ukraina utvecklats så snett sedan 1992 beror på en då helt ny faktor i politiken som trädde in: pengar.
Man fick helt enkelt en kolossalt felaktig start på marknadsekonomin som istället blev en oreglerad huggsexa (”vilda östern”) för hänsynslösa giriga lycksökare som visste noll hur man bygger upp normala växande företag från grunden, man tog bara över de jättelika sovjetiska industrierna (som förr gynnade kollektivt hela landet och samhället) för en spottstyver och kunde knappast förvalta dem särskilt väl. I kombination med ett postsovjetiskt rättsväsen som inte kunde lösa ens de minsta företagskonflikter mellan ”företagare” blev vinnaren den som betalade bäst för ”domen”. Det finns dock goda undantag med företag som faktiskt blivit mycket bra och tidvis både lysande och rentav världsledande – men alltför få.
Fungerar inte en nationalekonomi friskt, går också den politiska modellen in i samma moras, som vi ser på olika vis i båda länderna: alltför hård autokrati i Ryssland och närmast total anarki i långa tider i Ukraina.
Det tar lång tid för en region att få en normalfungerande politisk-ekonomisk modell. Västeuropas väg från renässansen via upplysningen och demokratiseringen har tagit….500 år! Renässansen och Upplysningen var två viktiga epoker som tyvärr kom att gå den ortodoxa världen i stort sett helt förbi. Det är östra Europas historiska handikapp dessvärre.
Observera att den stora hungern som drabbade Sovjetunionen kring året 1932 (Charkov var då Ukrainas huvudstad) även drabbade lika fullt inuti ryska republiken på andra sidan ukrainsk-ryska gränsen, delvis i kubankosackernas land öster om Kertj och i Kazachstan. Det var ingen unik ukrainsk företeelse – även om kollektiviseringen drabbade jämförelsevis just den ukrainska jorden på ett ofattbart slarvigt och ogenomtänkt sett.
Det var i början av andra femårsplanen och i skiftet från den första och problemen -som man inte förutsett med att industrialisera också jordbruket från ryska och ukrainska bondehushåll som i princip försörjde primärt enbart sig självt- översteg tyvärr verkligheten. Maten tog tidvis helt slut för arbetarna i städerna.
Vad få numera vet var ju att den sovjetiska hungern och rentav svälten började just i industristäderna, och inte på landsbygden. Antalet nya arbetare som snabbt kommit till industristäderna 1924-1932 överträffade helt den mat som fanns att tillgå. Ukrainas landsbygd blev -konstigt nog- den sista i raden att få ta denna enorma matunderskottssmäll, efter städerna och t.ex. rysk landsbygd – hela slutaccenten i denna ”snabbindustrialiserings” tragik hamnade paradoxalt nog i den bördigaste jorden på jorden: den sydrysk-ukrainska svartjorden.
Planerad eller inte: jag skulle säga usel och helt ogenomtänkt planering från början kring 1927/28 – trots all planering var sovjetiska ekonomin ofta dessa år en ”ad hoc-ekonomi”, man fick skarva och lösa problemen på vägen, dag för dag.
Denna artikel kan kanske intressera Vad vet man om Holodomor-katastrofen i Ukraina? ”Vems fel”?
@Johan de Naucler 19 augusti, 2022 At 14:48
”Planerad eller inte: jag skulle säga usel och helt ogenomtänkt planering från början kring 1927/28 – trots all planering var sovjetiska ekonomin ofta dessa år en ”ad hoc-ekonomi”, man fick skarva och lösa problemen på vägen, dag för dag.”
Det har aldrig slagit dig att väst hade ett finger med i eländet…
Citat:”Even more important dimension of the “Golodomor” controversy consists in trade embargo imposed by the West on Soviet gold in 1920s. They accepted only grain as a mean of payment for modern machinery and industrial equipment being widely exported to the USSR in the framework of huge industrialization policy. Under such circumstances Moscow had nothing to do but paying grain at the expense of its own people! For more details read “Who organized the famine in the USSR in 1932-1933?“
https://orientalreview.org/2015/04/23/vatican-clergy-and-ukrainian-nationalism-ii/
Part I
https://orientalreview.org/2015/04/22/vatican-clergy-and-ukrainian-nationalism-i/
Tack GP och Ivan för de upplysande artiklarna!
Håller med Jan N kunde EJ skriva de bättre. Läste såg en rubrik på SVT nyss om stödet till Nato. Såhär står säger rubriken. Ny Nato mätning visar fortsatt starkt stöd för Nato. Men trots ensidiga propagandan hela året har man ALDRIG lyckats nå 60procent. Förstår EJ vad ”Fortsatt starkt stöd”betyder när siffrorna är 56procent. Jag förväntar mej att man ligger på mellan 60-70procent åtminstone för att kunna hävda att något som helst är fortsatt starkt här. Visst har de ökat jämfört med tidigare alla åren.Men tycker detta var den vidrigaste kuppen under hela 2000talet. Man borde varit seriösa och väntat tills efter valet. Och sedan låtit BÅDA sidorna komma i debatten under några månader i seriös anda för att sedan hålla folkomröstning. Dessa siffror visar att trots den brutala massiva ensidiga propagandan hela året,så är det FORTSATT ICKE Hugget i sten detta. Och motstånd finns kvar. Detta stör mej då jag tycker att svenska folket borde fått folkomrösta om detta.Man skulle efter några seriösa månaders debatt kunnat hålla folkomröstning efter årsskiftet ungefär nånstans
Tyvärr hålls det aldrig folkomröstningar om Nato-frågor i något land, mig veterligen. (Korrigera mig gärna om jag har fel!).
Det enda undantaget, som jag minns det, var Spanien år 1982, där blev det ”ja” till inträde, likaså till EG som man gick in i 1985.
Kanske är det ett dolt krav numera (till pretendenterna som aspirerar på att gå in i Nato) från Washington – man vill inte ha ljus över och debatt om landets eviga politiska och militära misslyckanden.
Desto mer de europeiska befolkningarna bildas om amerikansk militarism, utrikes- och ”säkerhets”-politik – desto sämre stöd naturligtvis.
Vi har att göra med en halvdan stormakt med usla inkompetenta militära resultat – ett United States of Losers.
18.08.2022..
Det ryska försvarsministeriets rapport om framstegen i den särskilda militära operationen i Ukraina. Ryska väpnade styrkor fortsätter den militära operationen i Ukraina. Fienden lider betydande förluster.
Som ett resultat av användningen av ryska Aerospace Forces operativt-taktiska luftfart nära Avdeevka, har 37:e bataljonen av 56:e AFU Motorized Infantry Brigade helt förlorat sin stridseffektivitet. Personalförlusterna har överstigit 60 procent.
Donetsk Task Force-kommandot har dragit tillbaka bataljonens rester till den bakre delen för omformning.
Russian Aerospace Forces precisionsstyrda attacker mot koncentrationer av personal och militär utrustning i 18:e bataljonen av 35:e marinbrigaden av AFU nära Belaya Krynitsa och Velikoye Artakovo har eliminerat över 80 nationalister och skadat mer än 50.
Markbaserade högprecisionsvapen har träffat en tillfällig utländsk legosoldatbas i Kharkov. Mer än 90 militanter har eliminerats.
Arméns flygstrejk från de ryska flygstyrkorna mot en tillfällig utplaceringspunkt för 1:a bataljonen av 28:e mekaniserade brigaden av AFU har förstört cirka 60 nationalister och 8 enheter av specialfordon nära Posad-Pokrovske, Nikolaev-regionen.
Som ett resultat av de ryska truppernas koncentrerade artillerianfall mot stridspositioner av 95:e luftburna anfallsbrigaden vid AFU nära Mazanovka i Folkrepubliken Donetsk har mer än 250 nationalister eliminerats.
Operationell-taktisk och arméflyg, missiltrupper och artilleriangrepp fortsätter mot militära anläggningar i Ukraina.
5 AFU-ledningsposter har träffats, inklusive de från 72:a mekaniserade brigaden nära Artemovsk, 46:e flygmobilbrigaden nära Belaya Krinitsya i Kherson-regionen, såväl som 234 områden med AFU-arbetskraft och koncentration av militär utrustning.
3 missil- och artillerivapen och ammunitionsdepåer nära Zvanovka, Vasyukovka i Folkrepubliken Donetsk och Bereznevatoye i Nikolaev-regionen har förstörts.
Ryska luftförsvarsmedel har förstört 10 ukrainska obemannade flygfarkoster nära Yegorovka, Staromlynovka, Novogrodovka i Folkrepubliken Donetsk, Yakovenkovo, Lesnaya Stenka, Zeleniy Gai, Kochubeyevka i Kharkov-regionen, Bezymennoye, Charivnoye och Bruskinskoye-regionen.
Dessutom har tre granater av flera raketgevär skjutits ner nära Topolskoye och Suligovka, Kharkov-regionen.
Totalt 267 ukrainska flygplan och 148 helikoptrar, 1 757 obemannade flygfarkoster, 366 luftvärnsmissilsystem, 4 340 stridsvagnar och andra bepansrade stridsfordon, 800 raketsystem med flera uppskjutningar, 3 312 fältartilleri och granatkastare av militära enheter, 938 militära enheter samt 4 fordon förstördes under insatsen.
Direktoratet för medieservice och information
Särskild militär operation.
Att Sverige gick i fällan så enkelt, hjälpt av Finland, det handlar om att slå mot, Rysslands second-strike baser i Arktis,
axeln: Kirkenes-Kiruna – Luleå/Boden-Kemi-Murmansk, det som Nato övat på
sedan 2010,med norska/svenska/finska
flygvapnen. Ett brittiskt hangarfartyg i Bottenviken. Befolkningstätheten är låg,
lämplig för kärnvapeninsats.
Det inträffar på förmiddagen, dag 1, när
Nato baserat om sitt flyg till svenska/-finska vägbaser. Tre flygvapen med ca 300 plan att bomba med. Detta är Natos och Sveriges strategiska hot mot Ryss-land, som nu regeringen serverat till USA.
Sverige och Finland, skall vara duktigast
i klassen, som vanligt, men Sanna Marin
går på kokainfester, som Zelensky, eller
träffar finsk dubbelmördare, (Solvalla),
det inger ej förtroende,dåligt omdöme.
F.ö.kan nästa krig inte bli ett skyttegravs/-atrittion/krig, som i Ukraina, utan direkt-insats med taktiska slagfältskärnvapen, några Azovstalbelägringar kommer
nog inte att upprepas. Men Ryssland har ett strategiskt djup, som Sverige och Norge saknar, vi är som ett Israel ungefär.
Och idag har USA.AF, bombat svensk jord i Vidsel, med eskort av JAS, det går undan.
Jag tror att svenska folket blir djupt oroade
av att politiker och militärer, så skamlöst
förbereder oss på krig,med kärnvapen,
två B52-monster flög hit från England.
Träffade nyss några grannar på promenad, de trodde inte på mig att USA överhuvudtaget hade med detta krig att göra, och de trodde absolut inte på att USA stod bakom kuppen år 2014 i Ukraina, vilket i dag finns bevisat över allt tvivel genom forskning av kanadensisk forskare. De hade inte en aning om att Ukraina angripit sin egen befolkning under åtta år, så mycket är dolt, och SVT har skickligt undvikit sanningen om vad som pågick i Ukraina.
Så mycket lögner i speciellt USA media, vilket Sveriges media är som papegojor och upprepar
CNN, känd som den värsta spridaren av lögner om kriget i Syrien, till den grad att de ställde till med en fejkad krigssituation med skådespelare och skjutningar i Syrien och påstod att det var syriska arab armén SAA, som stod för skjutningarna fast allt var fejk, finns på en dokumentärfilm.
CNN som ljög och sa att det inte ens fanns tandkräm i Venezuela, vilket Max Blumenthal på plats i Venezuela filmade en marknad och visade tillgången på alla varor och att CNN fräckt ljög om situationen där.
Nu ljög CNN igen och påstod att Ukraina var en lugn och fridfull plats, innan Ryssland kom med i kriget mellan republikerna och Ukraina. Både Luhansk och Donetsk republiken bad Ryssland om militär hjälp, då de blev kraftfullt beskjutna av Ukraina, beskjutningen som ökat mot Donbass med mer än 40%.
Alexander Alimov rysk diplomat, reagerade starkt på CNN:s reporter och skrev på sin twitter:
”Donbass barn beskjutna av ukrainsk militär. Era lögnare och hycklare, ni kan inte undvika sanningen längre. Alla fakta på bordet.”
även Aaron Mate i Grayzone reagerade på detta uttalande av CNN.
Även den kända pianisten Valentina Lisitsa, skrev i ilska på sin twitter:
Var var ni alla fredsälskande människor när barnen i Donbass blev bombade.
Nedan video lade Alexander Alimov ut, för att visa hur barnen i Donbass varit lidande utan att världen reagerat.
https://twitter.com/A__Alimov/status/1498966341700759555
Det är många som slarvar med cigarettfimparna i natt.
Smäller på bra i Belgorod, Belbek på Krym, Nova Kakhovka i Cherson men även aktivt luftvärn vid Kerchbron. Undrar sa flundran hur länge den bron får stå kvar.
Kan bli mer fyrverkerier för natten är ännu ung.
Ryssland kommer att ha det sista skrattet då Ukraina styckas itu och världen börjar tala om ”före detta Ukraina”. Dess ”ledare” Ze🐽 och många av hans gelikar kommer att haffas/jagas och ställas inför rätta
Fred nu!:s historieuppfattning strider mot konventionellt accepterad akademisk historieforskning.
Japan fick stryk två gånger (innan världskriget) av Röda armén vid Chalchin-gol och vid Chasan-sjön i Fjärran östern vid Manzjuriet och Mongoliet, Japan ”testade” där Röda armén och fick storstryk två gånger 1938-1939. (Här gjorde förresten general /senare marskalk/ Georgij Zjukov, som senare segrade vid Stalingrad och Berlin, sig känd för hela världen och blev hela världskrigets mest kända militäre segrare).
Det var den sovjetiska krigsmakten japanerna fruktade allra mest. Militärstrategiskt valde Japan mellan den ”nordliga” och den ”sydliga” vägen (mot SSSR eller USA). Valet blev därför sent år 1941 lätt för just Japan: USA.
Vi vet senare att Tokyo och dess stats- och militärledning faktiskt reagerade först väldigt lite vid fällningen av atombomberna. När Röda armén återintagit hela Sachalin, Kurilerna och nu var beredd att också ockupera ön Hokkaido insåg Japan att man förlorat. Det kan Fred Nu! läsa i vilken accepterad akademisk bok (undvik dock böcker från gamla förlaget ”Det bästa”) om de japansk-sovjetiska krigen som helst.
USA stod för mindre än 10% av krigsinsatsen mot det fascistiska Tyskland i Europa, därför att de tyska fascisternas hela militära makt låg (från tid till tid: 55-80%) på ÖST-fronten mot Sovjetunionen.
Forskare vet idag att sovjetarmen till slut kunnat besegra det fascistiska Tyskland militärt på egen hand utan t.ex. den alltför sena Normandie-invasionen, men det hade självklart tagit längre tid.
En amerikansk journalist frågade (jag tror det var vid Potsdam) en gång utrikesminister Molotov om de verkligen varit beredda att inta också det fascistiska Madrid efter Berlin (det var ett rykte) som Molotov viftade bort lurigt med ”att vissa har verkligen dålig kunskap om geografi”. (Men tanken fanns ändå där; att helt sopa ut fascismen ända ned till Gibraltarsundet).
Det var samma moderatmetod i Sverige som i Ukraina och Ryssland. Här ”avknoppade” man vårdcentraler, för ca 1,2 miljoner men som hade ett
good-willvärde av 50 miljoner, ungefär som en skicklig bilverkstad har en stor kundkrets. Högern sa att bara ”inventarierna” hade ett värde. Även dagisverksamheter ”avknoppades” som snabbt gjorde ägarna till milj-onärer. Lägg märke till termen, som en barmhärtighetsgärning att slippa
äga, samma sak pågår idag, med utförsäljning av skolor, som sen skall hyras av kommunen. Det blir stalinistiska miljöpartiet som köper inflytande med att stödja en högerpolitik.
Samma med vinsterna i skolan,och vården öht, borättsombildningarna, innerstadslgh, miljon.lgh i präktiga jugendhus, kommunens bolag skall inte äga något, bara att ge bort, folk förstod inte och sossarna går ej att lita på.
Jag spårar detta till Sovjetunionens upplösning, hur många miljarder har inte samhället förlorat, och svenska idioter tror att det var det värt, när
ABB-chefen fick en miljard i bonus och pension av Wallenberg, kunde aldrig ha hänt före 1990.
Samma blåsning idag, att pumpa in vapen i Ukraina, och att strypa rysk gasimport, men vilken bra(!) affär, tycker svensken, men EU till Ryssland: Ni får stänga gasen 2026 när EU byggt upp ersättning,lite bussiga kan ni väl vara…mot stackars EU ! Vapenaktier går som tåget, en fin tröst.
Stäng gasen imorgon, får vi se om det inte blir revolution, med alla ökade priser, man passar på i alla led att sänka köpkraften, det kan snabbt spåra ur. När skall Sverige inse vårt beroende av Rysslands ekonomi, energi, istället för svenskars beroende av russofobi.
Men jag tror att: The penny has not yet dropped…förr i världen fanns det s.k. gaspolletter, som var ett måste att ha hemma, till hushållsgasen, katastrof annars, ingen varm mat, nu är vi där igen, när den nya genera-tionen får styra.
Någon skrev om fronten på Sicilien, det
tog ju två år för USA att inta Italien, där
några få tyska divisioner höll emot, Churchill sa: Som en lus som kryper uppför ett byxben… Monte Cassino, Anzio,
ett träningsläger för U.S armys amatörer.
Anglo-amerikanska styrkor klarade ju inte av att bryta igenom på hela vintern 1943/1944, mot försvagade rest-tyska krafter utmed Gustavlinjen och allt vad de kallades.
Istället bombade man sönder och samman det unika Montecassino-klostret högt uppe på det berget. Det fanns dock inte minsta tyska militära installation där (som jag minns).
Utrikesdramatik brukar avspegla sig i svensk inrikespolitik: Sovjet ner – direktörsbonusar upp! Sosseröster 1968=50%, Sovjet ner, 1990, – idag max 30%. Kommunicerande kärl.
Sverigedemokraterna fungerar som sossarnas Ukraina-flygel, som kalvat iväg
och blivit ett eget parti av gamla sossar, med liknande namn, och folkhemsnost-algi, men som Ukraina och Rysslands relation.
Sossarna är väldigt sovjetiska och har svurit som Putin i Ukraina, på att krossa SD, men vinna med Kievs högernation-alism, paradoxalt.
Moderathögern ser som USA/EU och Nato i Ukraina, en möjlighet att föra ett proxy-krig mot sossarna med hjälp av Sverige-demokraterna som murbräcka. Vi vet inte
hur det går.
Denna envig engagerar 75-80 % av väl-jarkåren, övriga, är statister, v, kd, L, mp.
Sverige och sossarna har alltid varit beroende av Sovjet/Ryssland, då 1968
som nu, 2022, mycket mer i kultur och handling än vänsterpartiet.
https://www.anti-spiegel.ru/2022/wie-eine-reise-in-den-donbass-eine-pro-westliche-aktivistin-veraendert-hat/
Via Thomas Röper och John Marc Dugan en mycket sevärd intervju passande för artikelns rubrik. Här intervjuas en rysk liberal tolk som trott fullt ut på den västliga propagandan men som dock varit så pass nyfiken att hon åtagit sig uppdraget att fungera som tolk för John Marc Dugan på hans resa genom Donbass.
Hon får sitt livs chock när hon fattar att allt hon läst och trott på är de mest vidriga lögner. ”Hur mycket av det som du läst i västmedier är sant,” frågar Dugan på slutet: ”ingenting, absolut ingenting, och jag kommer att åka tillbaks så snart jag kan”.
Videointervju på engelska, bortåt 1 timme.
På antropocene.live kan man läsa William Engdahls rön om bakgrunden till den ryska interventionen i Ukraina. En bra sammanfattning av agendan och de ekonomiska intressena som USA har i Ukraina…Och så finns det idioter som tror att USA sprider demokrati när de i själva verket sprider sin skit över världen! Gamar är väl ett för milt uttryck för att beskriva svinens aktiviteter!
Nä, men Sicilien 1942/43 var perifert i förhållande till östfronten, där mellan 75-90% av tyska resurserna fanns.
Lend & Lease, hade givetvis en effekt, men kanske 3-4 % av den sovjetiska produk-tionen, som överträffade den tyska med stora tal, egentligen ofattbart mycket.Men
mycket materiel, gick även genom Iran, och
direkt flyg USA-Sovjet, från öst.
Lend & Leasekonvojerna, till Murmansk
hade främst ett propagandavärde, att
väst gjorde något konkret,men Sovjet stred,
1941,1942,1943,1944, alltså 3 år ensam
i Europa, innan D-dagen 6/6 1944, då först
kom den andra fronten, och ändå efter den,
fanns 70 % av tyska resurser på östfron-ten. Inte komma för tidigt – inte för sent,
var mottot i väst. Sen skyllde man på Jalta,
på Stalin, i vanlig ordning, men det var priset väst fick betala.
Warzawaupproret 1944, var ett vansinne som kostade 200.000 civila, fick Stalin skulden för, det var ju ett stenhårt tyskt motstånd, hela hösten 1944. Varför sände inte väst vapen till det judiska Warsawa-resningen i april 1943?
Att väst ville blöda Sovjet vitt, var anled-ningen, det påminner om Ukrainakriget,
ingen diplomati, men 800 miljarder kronor
har USA pumpat in, för att göra samma sak, Ryssland får inte sticka upp, det är ju
ofattbara summor, det är ett Nato- krig mot Ryssland, och Ryssland kommer att vinna.
Fast inte var väl Warszawa-upproret 1944 ett enbart ”judiskt uppror”? De judiska måste redan då ha försvunnit närmast helt från f.d. Polen (d.v.s. tyska Generalguvernementet) genom svält och armod i ghetton eller i förintelsen. Mig veterligen var det väl stora delar av den polska partisanerna och motståndsrörelsen (Armija Krajowa etc.) som reste sig i Warszawa?
Det är två olika uppror. Warszawa-upproret ägde rum 1 augusti – 3 oktober 1944 medan upproret i det judiska ghettot ägde rum mer än ett år tidigare, 19 april – 16 maj 1943.
Stort tack för klargörande!
Johan de Naucler du skriver här ovanför den 21 augusti, 2022 At 19:29 att ”Det var synnerligen modigt av Dig! Det gick inte av för hackor! Skulle Du publicera det på ryskt internet skulle det omedelbart försvinna i censuren, och Du skulle få polisbesök detta dygnet…
Med det ryska våldet från februari 2022 har den högernationalistiska konservativa putinismen försämrat hela sitt eget land och dess framtid på ett komplett groteskt och kontraproduktivt vis.”
Driver du med mig, eller har du inte förstått att jag försvarar Putin?
Egentligen borde vi som försvarar Ryssland bara göra som Putin gjort mot oligarkerna, bara be dig att dra dit pepparn växer. Ditt sätt att diskutera är ohederligt.
Putins styre av idag består av de egna siloviki och den andra kapitalistiska generationens oligarker som växt sig starka under 2000-talet, och slagit ut den första generationen som växte sig starka under jeltsinismen.
Det är det som är så märkligt med dagens kommunister (som fått för sig att Putin representerar deras idéer och intressen) att de omfamnar dessa precisa monopolkapitalister som helt tagit över det ryska näringslivet, på ryska folkets bekostnad.
Men sådan har ju historien varit, vare sig sovjetiska kommunister eller utländska har någonsin brytt sig om de ryska arbetarnas eller fackföreningarnas välgång.
Jag har helt korrekt skiljt på resningarna,
1943, judiskt, 1944 polskt i min text. Läs.
Poängen är ju att ingen, inte ens polack-erna försåg judarna med vapen och förnödenheter.
Ingen frågar varför inte RAF kunde göra fallskärmssläpp 1943, det som skedde under resningen av AK 1944, även ryssarna bidrog, men var ju i slutet av Stalins 10 slag mot Wehrmacht,som stridserfarna i försvar, hårda slag, även på östra sidan av breda floden, Wisla, först 17 i januari 1945, kunde Röda arm’en gå över norr om staden, inte möjligt att omringa, som Budapest, 1944/45, i mars kom sista tyska offen-siven i Ungern, 1945.
Polackerna tänkte 1944, komma i mellan, och ta över, som blev en katastrof, på temat: ” tyskarna tar hand om judarna, ryssarna tar hand om tyskarna.”
Den tyske högre SS och polizeichefen var
Obergruppenfuhrer W. Friedrich Kruger,
som slog ner upproret 1943(!) och deporterade 60.000 till KZ. Denne blev
sedan chef för 6.WaffenSS Division Nord,
i ryska Karelen, som stred med finska arm’en där. Finnarna tog hand om värsta tyska officerarna, och dekorerade dem,
FFRk bl.a. till generalen Franz Böhme, i norra Finland, senare ÖB i Norge,1945, men listad för Nurnberg, för tyska terrorn i Jugoslavien, 100 arkebuseringar av civila för dödad tysk soldat, 50 för sårade.
Under den kommande veckan ”Russian forces will have encircled the lynchpin of the Ukrainian defence line, Bakhmut city, which is a communication hub for troop movements and supply logistics in Donbass. Russian forces have reached the city outskirts from the north, east and south. The fall of Bakhmut will be a crushing defeat for Zelensky. ”
För två dagar sedan så dödades 20 amerikaner – Rysslands HÖGPRECISIONS MISSILER skickade dessa avskum till helvetet. Dock inga ”body bags returning to Arlington Cemetery; nor does it make headline in the cooperative American media.”
Vidare är det USA som är desperat på grund av att Ryssland planerar att hålla folkomröstning i Kherson och Zaporozhye till september och det vill USA förhindra. Så risken för endirekt USA/Nato inblandning i ukro-nazi landet är överhängande.
Men, General Zirkon har gjort entré och är redo att reducera vad som helst till aska! 🤗🤗🤗
”Sergey Shoigu disclosed yesterday that Russia has begun MASS PRODUCTION of TSIRKON hypersonic cruise missiles and is already deploying them. The US lacks the capability to counter Tsirkon, which is estimated to be 11 times faster than Tomahawk with far superior target-penetration characteristics. Shoigu may have given a stark warning that Russia will not be cowed down if there’s a NATO intervention in Ukraine. ”
Plus ska vi inte glömma att räkna in Rysslands viktigaste seger, nämligen ”Putin’s masterly navigation of the Russian economy out of crisis mode is an incredible feat that defied all logic of power in the American calculus — inflation is steadily falling (in contrast with the European countries and the US); the GDP decline is narrowing; foreign reserves are swelling; the current account is on the plus side; and lo and behold, the Biden Administration’s so-called “NUCLER OPTION” removal from the SWIFT messaging system — failed to cripple foreign trade.
Summan av kardemumman: USA/Nato kommer att förnedras stort inför världen ögon – signerat RYSSLAND, som brukligt. Den här gången har seger sången korus – ZZZ ZZZ ZZZ ZZZ
Läs mer om det spännande veckan med Operation Z i Indian Punchline:
https://www.indianpunchline.com/us-taunts-russia-to-escalate-in-ukraine/
Svar till Catarina Östlund 21 augusti, 2022 At 22:43
Jag håller med dig. Vi borde be Johan de N att dra. Hans sätt att diskutera är utstuderat. Sagt av Vladimir Putin: ”Ryssland kommer aldrig kommer att avvika från traditionella värderingar. Viljan att följa sin egen väg inbäddad i ryssarnas genetiska kod”.
Sagt av den biträdande ryske utrikesministern Sergej Ryabkov.
”Möjligheten till förhandlingar mellan Ryssland och USA om strategisk säkerhet för tillfället är ”långt ifrån uppenbar” på grund av Washingtons aggressiva politik”.
@russian.rt.com
Vad skulle hända om det ryska folket väljer en liberal eller socialistisk statschef i nästa presidentval, och denne överger den nuvarande konservatismen, och öppnar upp Ryska federationen för öppna europeiska värderingar precis som Peter den Store en gång: d.v.s. öppnar dörrarna mot väst och Europa?
Har inte Putin försökt detta i närmare 20 år, men avvisats, hånats och utsatts för fientlig militär uppbyggnad?
Det är väl delvis sant.
Européerna ville verkligen den första putinska presidentperioden 2000/2001-2008 ta in Ryssland aktivt i de europeiska strukturerna, Putin själv efterfrågade till och med att få bli medlem i Nato.
Vi har diskuterat detta tidigare här på GP.
Den rysk-amerikanske bankiren Boris Jordan har berömt européerna för detta och erkänt denna öppna politiska ärlighet.
Tyvärr satte Washington stopp. Tyngden i just Nato skulle då avgjort hamna i Europa. Boris Jordan fördömde detta amerikanska agerande och insåg dess allvarliga farlighet, rentav.
Jag upprepar det jag ofta säger: Washington vill ha ett delat, splittrat och svagt Europa och jag tror att man i det absolut tysta i Washington fullkomligt jublar över det rysk-ukrainska kriget.
På sätt och vis har ju Europa och Ryssland tvingats av givet faktum att slå igen dörrarna i ansiktet på varandra.
Men samtidigt har de ryska politiska strukturerna fullkomligt rört sig bort från europeiska rättsstatliga och politisk-demokratiska strukturer vilket i sig omöjliggjort ryska inkorporeringar i Europas handelsmässiga och rättsstatliga strukturer. Det drabbar mest de egna ryska medborgarna som får leva med evig politiserad rättsröta.
Tyvärr vann Washington denna gång – och Europa förlorade Ryssland till Kina. Som det ser ut nu.
@Johan de Naucler 22 augusti, 2022 At 12:36
Trots att artikeln handlar om ”den dolda sanningen om kriget i Ukraina”, de allra flesta inlägg handlar om Ryssland. (inte Ukraina!)
” Men samtidigt har de ryska politiska strukturerna fullkomligt rört sig bort från europeiska rättsstatliga och politisk-demokratiska strukturer vilket i sig omöjliggjort ryska inkorporeringar i Europas handelsmässiga och rättsstatliga strukturer. Det drabbar mest de egna ryska medborgarna som får leva med evig politiserad rättsröta.”
Du tar propaganda priset: europeiska rättsstatliga och politisk-demokratiska strukturer
Varför inte diskutera Ukrainas ”rättsröta”?
Ukraina har inte KLARAT AV att skipa rättvisa när det handlar om:
– mordet på journalisten Olle Buzina
– massmordet 2 maj 2014 i Odesa
– morden på Maidan 2014
– mordet på journalisten Pavel Sheremet 2016
– kriget i Donbass (2014– )
– MINSK avtalet (2015)
Beträffande kriget i Donbass:
”Denna rapport – både på ryska och engelska – är på Ukrainas åklagares bedömning att armén i Donbass agerar olagligt. Det är mycket viktigt, inte bara för Ukraina utan också för att det betyder att västvärlden har stött krigsbrott de senaste sex åren. Det är en av de västerländska berättelserna som börjar riva upp sig.
…Experternas slutsats är chockerande och viktigast av allt, de kan inte ångras. Det visar sig nu att alla som kämpade i Donbass bröt mot Ukrainas konstitution. Detta hotar alla ukrainska soldater, nationalgardister eller volontärer. Det är sant att Genèvekonventionen kan komma dem till hjälp – trots allt var de under ed och agerade på order. Men denna konvention skyddar inte Petro Poroshenko, överbefälhavare.”
https://vesti.ua/politika/338479-shokirujushchaja-ekspertiza-henprokuratury-za-donbass-otvetit-poroshenko-i-vse-kto-tam-voeval
https://www.newcoldwar.org/shocking-analysis-from-the-prosecutor-general-office-poroshenko-and-all-who-fought-there-will-answer-for-donbass/
Catarina Östlund skriver om en av oss som kommenterar att ”Egentligen borde vi som försvarar Ryssland bara göra som Putin gjort mot oligarkerna, bara be dig att dra dit pepparn växer. Ditt sätt att diskutera är ohederligt.”
Ivan skriver att ”Vi borde be Johan de N att dra. Hans sätt att diskutera är utstuderat.”
Vilket visar att både Catarina Östlund och Ivan har anpassat sig till det diktaturliknande klimat som råder i Ryssland, där avvikande åsikter straffas.
Vi kan även notera att ”ohederligt” och ”utstuderat” likt ett Orwellskt nyspråk betyder att man framför åsikter som inte ligger i linje med Catarina Östlunds eller Ivans.
När man ser detta förstår man hur det kan komma sig att stora delar av en befolkning utan problem kan anpassa sig till en diktatur.
Erinrar mig om hur jag utsattes för klart värre språkbruk i den etablerade liberala pressen som Expreesen, Sydsvenska, Blt, Kristianstadsbladet, Dagen. VG. se artiklar förra veckan
Det orwellska ”dra dit pepparn växer”, tjaa… förr hette det Gulag.
Tyvärr har Gulag:s växel måndagsstängt idag, och TripAdvisor gav inget reseomdöme i första klass lyxtågvagn för mig till Gulagen, men jag lovar att prova att ringa imorgon.
Men så är stalinismen och fascismen: när de inte klarar av debatt och argument ger de sig på den egna personen som bär tanken. Döden snabbt eller långsam död i Gulagen.
Men så är det tidvis i världen idag: det gamla riktigt falska kommunisterna i stalinismens sunkiga päls har ideologiskt och filosofiskt gift sig med nazister och fascister. Les extremes se touchent…
Jag undrar just vad dagens ”kommunister” tycker om den gamle Putinrådgivaren, den klassiske ryske nazisten Aleksandr Dugin, tyvärr inte fysiskt död, men medialt död sedan länge.
På 1980-talet beslöts av politbyrånedlemmen och ordföranden i KGB, liksom medlemmen av sovjetiska kommunistpartiet, Jurij Andropov att denne då unga filosofistudent Aleksandr Dugin på grund av sina ypperliga nazistiska böjelser och underjordiska nazistiska aktivitet skulle relegeras från universitet MGU:s filosofiska fakultet. (Han fick jobb på Moskvas vägverk som gatsopare). Men av smuts kan man göra en furste, och den gamle ryske nazisten Dugin är tills bara några år sedan rådgivare till Kreml. Sedan sade han alltför pepparstarka (ständigt denna peppar!) ord om husse, och han försvann för evigt från tv-rutan.
Men jag får väl boka dubbelplats med den store Andropov i vår tågfärd till Gulagen. Ty vi har ju alltid fel! Restaurangvagnen bjuder tydligen på pepparstek hela kommande vecka!
TERRORDÅD AV UKRAINA, SPRÄNGDE DARIA DAGINA TILL DÖDS
Du beklagar dig att Alekssandr Dugin tyvärr inte är död. Din önskan om hans död höll på att gå i uppfyllelse, men tyvärr blev hans dotter sprängd till döds av fascistregimen i Ukraina.
Du talar om hans nazistiska böjelser på 1980-talet, det var längre tid sedan än när Englands gullegris Navalny höll på med sina rasistiska, nationalistiska och nazistiska böjelser.
Navalny blev utslängd från Yabloko partiet i Ryssland p.g.a. sina rasistiska åsikter.
Max Blumenthal har lagt ut en bild då han gick i en nazistisk marsch i Ryssland år 2011.
Han tog inte avstånd från sina nationalistiska eller rasistiska videor i en intervju med The Guardian för några år sedan.
Han är dock upptagen i EU:s famn trots detta. Dessutom en storm av liberaler som gick ut till hans försvar att det var ju ett bra tag sedan, så han skall i dag inte dömas för detta.
När det gäller Aleksandr Dugin så är Pepe Escobar personlig vän till honom, och Pepe skriver på sitt Telegramkonto att han tar mordet på Daria Dagina väldigt personligt, då han står henne väldigt nära.
Jag har svårt att tro att Pepe Escobar skulle vara nära vän till en med tydlig nazistkoppling.
Nu har Ukraina kvalificerat in sig som en terroriststat. Kallblodigt har de mördat Daria Dugina.
Mörderskan som de identifierat som Shaban (Vovk) Natalya Pavlovna, flydde till Estland. Hon fanns på Azovs lönelista, de förnekar inblandning, men deras lögner i detta krig är oräkneliga.
All text inom parentes är från Russel Texas Telegramkonto:
(Azov says Vovk was not a member. But they listed her on their payroll and they paid her. As usual, they lie).(Ukrop operator suspected of murdering Daria Dugin.)(Terrorist Natalia Vovk according to RaHDIt hackers)(The killer of Daria Dugin. Confirmed.)
(The murder of Dugina is solved, the main points:
🔻Ukrainian special services are behind the murder
🔻 Performer – citizen of Ukraine Natalia Vovk, born in 1979
🔻 She arrived in Russia on July 23 with her daughter Sofia Shaban
🔻 They rented an apartment in the house where Dugina lived in Moscow
🔻 Mini Cooper was used to spy on Dugina. Numbers were changed on it three times – license plates of the DPR, Kazakhstan and Ukraine were used
🔻 On the day of the crime, Vovk and her daughter came to the Tradition festival, and after a controlled explosion on August 21, they left through Pskov to Estonia )
Pepe Escobar var god vän till den mördade och den mördades far. Hennes far bad honom skriva hans officiella farväl till sin dotter och sprida vidare, detta är nedan:
Som ni alla vet, som ett resultat av en terroristattack utförd av den nazistiska ukrainska regimen, den 20 augusti, när jag återvände från traditions festivalen nära Moskva, dödades min dotter Daria Dugina brutalt av en explosion framför mina ögon.
Hon var en vacker ortodox flicka, en patriot, en militär korrespondent, en expert på de centrala kanalerna och en filosof.
Hennes tal och rapportering har alltid varit djupgående, grundad och återhållsam. Hon uppmanade aldrig till våld och krig.
Hon var en stigande stjärna i början av sin resa. Rysslands fiender dödade henne smygande
Men vi, vårt folk, kan inte knäckas ens av sådana outhärdliga slag. De vill krossa vår vilja med blodig terror mot de bästa och mest utsatta av oss. Men de kommer inte att få det.
Våra hjärtan längtar efter mer än bara hämnd eller vedergällning. Det är för småaktigt, inte ryskt. Vi behöver bara vår seger.
Min dotter lade sitt jungfru liv på altaret. Så vinn. tack!
Vi ville uppfostra henne till att bli smart och en hjälte.
Låt det inspirera vårt fosterlands söner till bedriften redan nu.
Det finns styrkta bekräftelser på att den misstänkte för brottet tjänstgjorde i Ukrainas väpnade styrkor.
Uttalanden från den federala säkerhetstjänsten (FSB) i Ryssland om flykten till Estland av den påstådda mördaren av Darya Dugina, ukrainska Natalya Vovk, betraktas av utrikesministeriet som en provokation, sade chefen för Estonian Urmas Reinsalu.
Enligt Reinsalu försöker Ryssland på detta sätt sätta press på Estland för att stödja Ukraina.
Daria Dugina dog på kvällen den 20 augusti. Flickan i en Toyota Land Cruiser var på väg till Moskva från byn Zakharovo i Moskva-regionen från den traditionella litterära och musikaliska festivalen, där hon var en hedersgäst.
Cirka 21:35 på Mozhayskoe motorväg nära byn Bolshie Vyazemy exploderade bilen i full fart och fattade eld. Efter att bilen sprängdes den 21 augusti åkte Vovk och hennes dotter genom Pskov-regionen till Estland.
Enligt en version förbereddes ett försök på Darias pappa Alexander Dugin, som skulle resa med sin dotter i samma bil, men i sista stund ändrade han sig och valde resa i en annan bil.
Enligt den federala säkerhetstjänsten (FSB) i Ryssland förbereddes brottet av de ukrainska specialtjänsterna, och den ukrainska medborgaren Natalya Vovk blev dess förövare. Ett brottmål har inletts enligt punkt ”e” del 2 i art. 105 i den ryska federationens strafflag ”Mord begått på ett allmänt farligt sätt”.
Brottsbekämpande myndigheter har tidigare rapporterat att Vovk skulle föras upp på efterlysningslistan med sikte på utlämning.
Den 22 augusti släppte FSB också en video av förhöret av Daria Dugina, en misstänkt för mordet . Enligt uppgifterna reste Natalia Vovk och hennes dotter in i Ryssland den 23 juli i år. När hon passerade gränsen var hon blond och lämnade med mörkt hår.
Denna dag, den 22 augusti, undertecknade Rysslands president Vladimir Putin ett dekret som tilldelar Dugina modets orden postumt. Han uttryckte också kondoleanser till den avlidnes familj, inklusive hennes far, filosofen Alexander Dugin.
@Vivianne Månsson 23 augusti, 2022 At 06:48
Hos ”the saker” finns en video med alla detaljer:
http://thesaker.is/russia-releases-video-of-suspected-moscow-car-bomber/
Hon och sin far var på ”Mirotvorets” (sajt) dödslistan (kopplingen till Azov)
Men varför skulle en ”nazistisk” regim i Kiev vilja mörda en ideologisk nazistisk broder i Moskva (d.v.s. Dugin själv) ? (Det hände ju ens knappast under tyska nazisterna på 1940-talet under kriget).
Dugin var ju de sista åren så extrem, att till och med Kreml tog avstånd från Dugin. Hans uttalanden var så extrema att han stängdes av från all rysk tv, men först efter han kritiserat Putin offentligt i media för en del år sedan.
KGB och sovjetiska kommunistpartiet betraktade Dugins illegala verksamhet som underjordisk nazistisk på 1980-talet. Hans nazivurm var känt redan då (jag hörde talas om hans öde redan på den tiden).
Vi vet inte under brinnande krig vad som egentligen hänt, motiven, och varför. Det här är saker som historiskt bara kan utredas objektivt efter kriget. Hans bil skall hela tiden stått under FSB:s bevakning och vakt.
Intressant är att ryska avhoppade politiker i exil kan ha legat bakom bombattentatet, kallande sig NRA -Nationella Republikanska Armén som vill ha bort de högsta parasitära ekonomiska eliterna i dagens högernationalistiska konservativa Ryssland.
Om det är sant likaså, får vi säkrast veta efter kriget. Det kan alltså finnas ett helt okänt inre organiserat antikrigs- och frihetsmotstånd i Ryssland i detta nu (kanske till och med organiserat av kretsar i FSB, vars delar av chefer hela tiden sägs ha varit emot kriget) som måhända velat ta den högerextreme Dugin av daga. Dugin sägs tidvis ha starkt påverkats av Aleksandr Solzjenitsyns inåtvända pan-slaviska och ortodoxa världsbild, som jag har svårt att tro att de yngre världsvana ryska generationerna vill leva under.
När Solzjenitsyn skrev sin sista bok ”200 år tillsammans” ansågs den så allvarligt antisemitisk att den inte kunnat publicerats i några demokratiska länder, ibland med många hela kapitel borttagna, i Sverige finns den -mig veterligen- inte alls utgiven på svenska, och måhända inte ens till försäljning i utländska utgåvor.
@Johan de Naucler 22 augusti, 2022 At 16:40
”Men av smuts kan man göra en furste, och den gamle ryske nazisten Dugin är tills bara några år sedan rådgivare till Kreml.”
Varför använder du dig av väst propaganda? Varför ljuger du om Dugin falska inflytande?
Från Thomas Röper blog:
Dugins mål
I min artikel om mordet på Darya Dugina förklarade jag i detalj vad Dugins står för och vad deras mål är. Västerländska medier framställer Alexander Dugin som en misantropisk fascist eller värre, varför jag vill återkomma till det kort.
Alexander Dugin tillhör den konservativa flygeln av de ryska strömningarna och står för konservativa värderingar i Ryssland. Kvalifikationen ”i Ryssland” är avgörande, eftersom en central del av hans åsikter är att varje land och varje folk ska ha och bevara sina värderingar, religioner och traditioner, utan att någon utifrån försöker diktera hur de ska leva. Ett centralt inslag i de skrifter som distribueras av honom och hans skurkar är bevarandet av skillnaderna mellan länder och folk.
Webbplatsen för hans geopolitiska tankesmedja ”Katehon” är också tillgänglig på tyska och du kan ta reda på målen för hans arbete där:
”Vi på Katehon ser världen som ett utrymme där det alltid kommer att finnas olika civilisationer eller ”civiliserande sfärer”. Dessa sfärer kommer inte att försvinna inom en nära eller avlägsen framtid, och det borde de inte heller. Vi följer den realistiska skolan för internationella relationer och härleder ett åtagande att erkänna och bevara den stora mångfalden av värderingar, traditioner, intressen och visioner som finns över hela världen. (…) Detta kräver ett nytt multipolärt och opartiskt tillvägagångssätt för att studera dessa etnokulturella rum och deras respektive särdrag – med respekt för alla särdrag som utgör dessa civilisationer.
På Katehon ser vi vår uppgift som att hjälpa till att utveckla och stödja en säker, demokratisk och rättvis världsordning som är fri från godtycke, våld, terrorism, förföljelse, slaveri och extremism av alla slag.”
…Dessa mål är raka motsatsen till vad de västerländska hjärnorna, globalisterna, strävar efter. De vill påtvinga hela världen sina ”värderingar” och dominera världen. De vill, se till exempel i EU, omvandla nationalstaterna med sina folk och deras traditioner och identiteter till en enhetlig ”europeisk identitet” och bestämma deras värderingar. Detta är till exempel uppenbart på det sätt som EU straffar det konservativa och mycket katolska Polen för sin HBT-politik genom att blockera EU:s biståndsmedel, eller att Ungern straffas för att tillåta politiska icke-statliga organisationer (t.ex. George Soros Open Society Foundations) att kastas ut. landets. Om ett land i EU vill skydda sina traditioner och värderingar mot värderingar som påtvingats utifrån, straffar Bryssel de för det.
…Dugin och hans kampanjkamrater står för raka motsatsen. De står för bevarandet av nationella traditioner, identiteter och värderingar. Medan Dugin har inflytande i rysk politik, eftersom han är en av många geopolitiska strateger i Ryssland, är deras mål väldigt olika. Dugin representerar den konservativa flygeln i Ryssland men är inte så mäktig som den porträtteras i väst. Han är absolut inte ”Putins hjärna” eller vad som annars påstås i väst. Som attacken mot hans dotter visade hade Dugin inte ens livvakter eller ens en chaufför. Jag vet från mina möten med Darya att han och hans dotter levde ett helt normalt liv och inte var så viktiga arkitekter av rysk politik som de framställs i väst.
https://www.anti-spiegel.ru/2022/von-soros-und-kiew-unterstuetzte-gruppe-steht-hinter-dem-mord-an-darja-dugina/
Länk till Dugins sajt:
https://katehon.com/de
Så bra att du delade det här om vad Dugin står för, M!
Det förklarar också egentligen att det Dugin har förstått hur identitetspoltiken har varit ett av USA/västimperialismens smartaste sätt att tysta och splittra nästan all vänsteropposition.
Istället för att gå ut i demonstrationer mot Nato i Sverige går vänstern i Pridetåg, eller i demonstrationer mot rasism eller engagerar sig i frågor som bara rör kvinnor, eller går i demonstrationer för att hälsa flyktingar välkomna.
Med påföljd att arbetarklassen inte alls känner igen sig, och då istället börjar rösta på partier som SD….
Väldigt intressant att läsa vad du skrev!
Dugina-mördaren identifierad.
Ryska myndigheter har hittat Darya Duginas mördare.
Mördaren, en Natalya Vovk, är förknippad med Azovnazisterna i Ukraina. Det är hennes bror också. Båda är i Ukraina just nu men kommer förmodligen att fly någon annanstans.
Yelensis har detaljer som pekar på ett uppsåtligt mord på Darya Dugina.
https://www.moonofalabama.org/2022/08/ukraine-dugina-killer-identified-war-of-attrition-continues.html#more
Som sagt – jag minns Aleksandr Dugin redan från 1980-talet och han blev påkommen med nazistiska symboler och förbjuden politisk nazistisk litteratur hemma av KGB:s utredare.
Han blev relegerad från universitetet och fick arbetstvång som gatsopare – det minns varenda Moskvastudent (undertecknad inräknad) från 1980-talet – Dugins straff för hans politiska brott som bedrivande anti-sovjetisk agitation och propaganda då hans försökte propagera för nazismen och bildandet av en illegal underjordisk nazistisk cell, liksom hans strafföde är nämligen ytterst känt!!
Han bestraffades av RSFSR:s straffkod av den kommunistiska staten Sovjetunionen efter utredning av KGB.
Så var det nämligen!
Ivan; att be dem som kommenterar att dra tycker jag är ett dåligt förslag. Jag uppskattar Nauclers kommentarer, de tyder på kunskap om mycket. Håller inte med om allt eller alltid, men läser alltid hans kommentarer med intresse. Liksom för övrigt dina och flera andras. Just kommentarerna och den fria debatten är en styrka hos Global Politics.
Fast… jag kan verkligen vara hård, och jag förstår (faktiskt väl) att vanliga internetläsare kan vara utled på det och känna sig trängda, och be mig dra åt pepparn när det kokar över. Jag förlåter av princip alltid sådant. Känslor är bra.
Jag har haft som yrke att fråga mycket olika sorts människor, vissa av dem både dåliga, usla, farliga och ganska förfärliga. Så jag är van med den längsta uppsättningen av invektiv och en massa ord som helst inte bör skrivas ner. Det rinner över för folk och då blir objektet för irritationen direkt angripen. Jag förstår det också.
Men jag själv försöker hålla mig till saken och avstå personangrepp. Och känner någon personlig olust och vanära över mina ord är en ursäkt från min sida aldrig talträngd eller ärligt talat inte heller långt borta.
Politik, historia, ideologi och filosofi (eller religion som jag personligen undviker) är tidvis hårt och till och med farligt. Pennan är ibland ett synnerligen mäktigt vapen.
En viss man jagades för sin skarpa iakttagande penna och fick som bekant en ishacka i huvudet år 1940. Man behöver inte alls dela den mannens åsikter, men ingen skrivande person förtjänar just det slutliga ödet.
Ibland har faktiskt opponenten helt rätt. Det är det som är det modiga att ta in, lära av och erkänna: det gör en människa stor!
Nej, Johan de Naucler. Den här mannen som fick en ishacka i huvudet år 1940 fick det inte på grund sin ”skarpa iakttagande penna” utan för att han samarbetade med främmande makt mot sitt eget land och var ett potentiellt hot i det kommande kriget.
Tack Sven-Eric Holmström för att du är en sådan klippa och bidrar med din gedigna kunskap om Sovjetunionens historia! Du hjälper oss att skilja på propaganda och verklighet.
Fast det är en ren åsiktsfråga från båda av oss…!
Det finns säkert läsare här som inte förstår det minsta av vår telepati: vi talar alltså om den ryske revolutionären och Röda arméns skapare Lev Trotskij (1879-1940), som mördades av en utsänd sovjetisk NKVD-agent i ett intrångsattentat i sitt hem i exil i Mexico sedan han utvisats av Stalin till Turkiet året 1929, ironiskt nog på ångaren ”Ilitj” (nämnd efter Vladimir Ilitj Lenin) från Odessa. Jag tror den lejde mördaren hette Ramón Mercader. En film gjordes kring 1972 om mordet med skådespelaren Richard Burton (som väl i en annan film fick spela Jugoslaviens marskalk Tito).
Vad gäller ”främmande makt” så avses att Trotskij anklagats för att ha samarbetat med Hitlers fascistiska Tyskland. Jag måste säga att som en hyfsat god människokännare, så har jag svårt att tro att en så hård och genuin principfast och ideologisk person och politiker som Trotskij skulle hoppat över till den värsta ärkefiendesidan. Det var nog en presentabel ”förklaring” från den stalinska sidan för att övertyga den internationella rörelsen. Det lyckades nog delvis.
Den stora faran Trotskij utgjorde för världens progressiva krafter sågs redan åren innan, i inbördeskriget i Spanien mellan fascistiska kuppmakare (Francos falangister) mot den unga radikala och helt parlamentariska demokratiska spanska republiken, där Trotskij -till Stalins stora förtret- var rejält populär på demokratiska vänstersidan, och Trotskij bildade helt enkelt en splittrad ”bipolär progressiv värld” som förmodligen Stalin aldrig klarat av att koncentrera all makt till inför kriget mot nazisterna, som alla visste skulle komma, och redan påbörjats i Europa vid attentatsåret 1940.
Ansvarig för attentatet mot Trotskij, ”Operation Utka” (”Ankan”) var den legendariske generalen i NKVD, Pavel Sudoplatov. Hans böcker finns faktiskt flera översatt till svenska(!!) sedan 1990-talet (något sådant kostar inte svenska förlag på sig idag, allmänt litterärt tjäbbelskräp från amerikanska presidentfruar är långt viktigare), och Sudoplatov hävdar åtminstone inga som helst nazistiska kopplingar för Trotskijs del, däremot att han var dubbelt farlig som progressivt ”alternativcentrum” och försvagade Sovjetunionens position. Jag tycker nog det förefaller tillräckligt trovärdigt. Jag har inte heller sett några andra länders underrättelserapporter att Trotskij skulle haft kontakter med de tyska nazisterna, eftersom han var välbevakad även av utländska tjänster i Mexico. Dagens tyska arkiv har väl släppt Trotskij-dokumenten från Abwehr och andra (SS, Gestapo etc.), och mig veterligen finns inga kopplingar till Trotskij hos dem, och inte heller till Stalins militära nemesis marskalk Tuchatjevskij (skjuten 1937 i hemlig rättegång), som också påstods ha ”samarbetat” med Berlin för en militärkupp mot Stalin. (Däremot lär tyska Abwehr helt enkelt lurat NKVD med rykten om detta; och en för Hitlers del lyckad decimering av skickliga sovjetiska officerare ägde rum, c:a 40 000 högre officerare arkebuserades, liksom samtliga admiraler). Den tyske forskaren Dr. Mattias Uhl har fått på egen hand gå igenom de gamla sovjetiska akterna i många år kring Stalin och Hitler, och hade det funnits aktiva kontakter mellan Berlin och respektive Trotskij och/eller Tuchatjevskij, hade det upptäckts och publicerats.
Men dessa åsikter om Trotskij är HÄR en subjektiv politisk smaksak och ett sidospår i detta ämne. Jag föreslår att vi inte spinner ut det på ämnets ursprungliga bekostnad. Det finns massor att läsa på internet om mordet på Trotskij, och alla aspekter omkring det.
Men temat är självklart historiska lockande karameller (jag vet, helt fel ordval kring dessa mord) -men spännande som en thriller!
Tack Vivianne Månsson för din kommentar här ovanför!
Så här skriver alltså Johan de Naucler om Alexandr Dugin ”Jag undrar just vad dagens ”kommunister” tycker om den gamle Putinrådgivaren, den klassiske ryske nazisten Aleksandr Dugin, tyvärr inte fysiskt död, men medialt död sedan länge.” osv
Och du Vivianne skriver ”När det gäller Aleksandr Dugin så är Pepe Escobar personlig vän till honom, och Pepe skriver på sitt Telegramkonto att han tar mordet på Daria Dagina väldigt personligt, då han står henne väldigt nära.
Jag har svårt att tro att Pepe Escobar skulle vara nära vän till en med tydlig nazistkoppling.”
Jag är övertygad om att du har rätt Vivianne, och återigen slirar Johan de Naucler märkvärdigt mycket med sanningen. Och märk väl, det är inte första gången, även om han ”tackar ödmjukt” när han blir påkommen.
Johan de Naucler, du känner kanske till att inom psykologin finns något som heter projektion :
“Projektion, en term som används inom psykologin för att beskriva en försvarsmekanism som en person begagnar sig av då den inte vill eller kan kännas vid sina egna svagheter tillskriver andra personer eller sin omgivning dessa egenskaper för att försvara sin självbild” Wikipedia
Du anklagar andra som tycker att Ryssland och Putin gör helt rätt i Ukraina för att vara nazister eller beundra nazismen….
Hm… och själv så angriper och smutskastar du Putin och Putinryssland som försöker sätta stopp för nazisterna i Ukraina som styrs av nazister.
Ett gott livsråd till dig Johan de Naucler! Sätt dig nu ner och brodera med korsstygn på en stramaljduk Tage Danielssons sanna devis “Om du pekar med ett finger på någon annan så pekar tre fingrar tillbaks på dig själv!” Rama in den fint, fäst upp den på väggen och tänk på innebörden av Tages ord varje dag, så kommer du att slippa dra dit pepparn växer, den dag då sanning och rättvisa får råda i världen. Den dag då MULTIPOLARISM råder, den som Kina och Putin och Ryssland slåss för, och inte den värld vi har nu, en UNIPOLÄR värld, i vilken Wall Street &Co bestämmer precis allt för sina vinsters och kapitals skull.
Detta är så sorgligt. Ukraina har begått ett fruktansvärt terrorbrott. De har sprängt en ung kvinna med en bilbomb, och hon brändes till oigenkännlighet. Pappan blev vittne till det hela, men han fick inte vara ifred att sörja sin dotter.
Genast började några känslokalla psykopater försöka ändra fokus från en kvinna som blivit sprängd till döds till att man skall fokusera på hennes pappa i stället, och göra ett karaktärsmord på honom. Enligt Eva Bartlett ingår många lögner på sociala medier. Detta säkert för att alla tankar skall riktas mot honom, och offret för Ukrainas terrormord skall glömmas.
Vanessa Beeley, som är en smart kvinna, anser att hela detta upplägg påminner om ”Bellingcat” metoder.
Bellingcat mästare på desinformation, har säkert funnits med i baksätet på hela detta krig.
@Catarina Östlund 23 augusti, 2022 At 11:43
Tack Catarina för dina vänliga ord. Om du har lagt märke till, har jag lagt till Dugins sajt (på tyska). Där finns sanningen, om honom, Putin mm.
Thomas Röpe har bott i ST Petersburg sedan minst 15 år tillbaka och talar ryska. Han borde veta bättre än många andra vem Dugin är.
Nej, Johan de Naucler, det är inte en åsiktsfråga utan som alltid en fråga om fakta och bevis. Bevis för Trotskijs samarbete med Tyskland och Japan är hur klara som helst. Se framförallt min amerikanske kollega Grover Furrs ”Leon Trotsky’s Collaboration with Germany and Japan”. Det där är ett standardargument att Trotskij ”inte kan ha samarbetat med fascisterna” o. dyl. Det är just det som bevisen visar. Dessutom finns det i historien gott om exempel på sådana som samarbetat med ärkefienden mot det egna landet. Trotskisterna var en femtekolonn i ryggen på republiken under spanska inbördeskriget.
Vad gäller Tuchatjevskij så hänvisas till Furrs bok ”Trotsky and the Military Conspiracy” där jag själv är med på ett hörn då jag översatt rättegångsprotokollet i Tuchatjevskij-processen.
Pavel Sudoplatov, avslutningsvis, är ett kapitel för sig. Det finns ingen anledning att misstro hans beskrivning av hur det praktiska gick till i mordet på Trotskij. Men delar av hans berättelse kan omöjligt vara sanna. Han har dessutom bevisligen ljugit förut, som t.ex. hans påstående att Raoul Wallenberg blev giftmördad. Att det är en lögn medgav han själv 1994. Hans påstående att han skulle ha mottagit uppdraget att mörda Trotskij direkt av Stalin i ett möte i Kreml i mars 1939 är bevisligen inte sant.
I mitten av 1990-talet blev Kremls besöksjournal under Stalin-åren offentlig. Den visar att Stalin aldrig träffade Sudoplatov någonsin. Sudoplatov hävdar också att han under loppet av en vecka skulle ha träffat Stalin vid två tillfällen i november 1937 och där fått uppdraget att ta livet av den ukrainske fascistledaren Konovalets (vilket han gjorde i mai 1938 med en sprängladdning i en chokladask). Inte heller i det fallet finns det några uppgifter på att han alls skulle ha träffat Stalin. Slutligen påstår han också att han ska ha träffat Stalin den 20 februari 1953 för att diskutera underrättelseverksamheten utomlands. Sanningen är den att det datumet träffade Stalin inte någon överhuvudtaget. Det närmast föregående mötet han hade ägde rum tre dagar tidigare. Därefter träffade han ingen alls förrän den 2 mars 1953 – tre dagar före sin död.
Det här beror med all säkerhet på att Sudoplatov hade hjälp av några amerikaner då han skrev boken och att dessa har så att säga ”bättrat på” historien.
Den ryske historikern Oleg Vishlev har ingående studerat mordet på Trotskij och han menar att det inte fanns några seriösa planer på att ta livet av Trotskij förrän i slutet av 1939, eller ännu troligare i början av 1940. Det skulle då stämma överens med ett beslut från NKVD i mitten av januari 1940 att jaga rätt på de trotskister som fram till dess hade kommit undan.
Tja – det finns säkert hur många politiska och politiskt lämpliga ”bevis” för varje tillfälle som helst att anklaga Trotskij för vad som passade vid varje nytt politiskt steg i Stalins karriär. Men vetenskapligt och källkritiskt håller de aldrig måttet.
Juridiskt som yrkesman vet jag -dessutom som idog arkivforskare- att det ännu inte finns några handlingar från några (ens trovärdiga eller tveksamma) förstahandskällor om Trotskijs samarbete med Abwehr och/eller andra tyska tjänster. Jag har för mig att amerikanarna, av alla, märkligt nog gjorde ett kontaktförsök med Trotskij på 1930-talet, men att det inte ledde någonstans – Trotskij önskade inte sådana utländska kontakter som pensionär, men skriftställare.
Sovjetisk juridik och bevisföring diskvalificerar sig själv i precis all dokumentforskning på grund av att man använde skriftliga erkännanden från anklagade som enda ”bevis” på skuld som ledde till fällande dom i rättsprocesser, dessutom ofta under vedervärdig tortyr, s.k. inkvisitoriska bevis. Den typen får inte användas i vare sig forskning -eller rättsprocesser i en rättsstat. ”Domaren” som dömde de högsta politiska och militära målen i Sovjetunionen under stalinepoken, den ökände Vasilij Ulrich, hade sex års enkel tsaristisk folkskola bakom sig och noll minuter juridisk utbildning. Så var det med den högsta domstolens rättssäkerhet på Stalins tid. Det fanns sällan boklärda jurister närvarande, än färre med någon avancerad examen.
Sven-Eric, man kan inte använda alla dokument man hittar i Stalins favör och alltid påstå att de alltid har rätt och till exempel visar på Trotskijs skuld, medan alla andra ”bevis” och dokument i låt säga Trotskijs favör är tveksamma och erkända som ”påhitt” och genvägar till förfalskningar. Det är vad man ibland kallar för s.k. biblisk bevisning: som kommer från att t.ex. Jesus föddes och verkade bekräftas bara av de egna små kristna sekternas nedtecknanden ofta över ett hundra år senare -medan inte ett enda ord om Jesus födelse och gärning finns i några andra samtida historiska nedteckningar från klassiska latinska(romerska), grekiska, egyptiska eller arabiska historikers skrifter någonsin. Det blir alltså ett cirkelbevisningsresonemang, där allt från stalinistiska dokument och källor automatiskt blir korrekt sant och helt korrekt, medan de motsatta blir alltid falska, s.k. confirmation bias. Då går det som med de hängivnaste bibeltroende: allt är sant eftersom allt överallt bekräftar varandras korrekthet, från text till annan, men allt är dokumentärt sett efterhandskonstruktioner.
Nå, till Wallenbergs förgiftning i juli 1947 har vi i princip bekräftad, genom dåvarande NKVD-generalen Ivan Serovs handskrivna (och helt olagliga!) privata och lika hemliga tjänstedagböcker han höll gömda enbart för egen del i decennium efter decennium. Hans dotters familjs hantverkare hittade dessa inmurade i ett par resväskor i betongen i en garagevägg vid datjan, och alla kan bekräfta Serovs handstil och alla andra tidshändelser mot andra källor. Serov bekräftar i dagböckerna Wallenbergs beslutade död i juli 1947 genom bl.a. kontakter med Kamera, NKVD:s toxikologiska laboratorium.
Dagböckerna har publicerats genom den deputerade (för partiet Enade Ryssland) Aleksandr Chinshtejn (journalist och historiker) och bekräftats genom arkivsökningar i NKVD:s, KGB:s, FSB:s och Statsarkivet för Ryska federationens presidentadministration där landets känsligaste politiska och militära dokument förvaras. Serovs dagböcker kan därför som förstahandsvittnes skriftliga bevis sägas utgöra ett indexerande bevis i händelsekedjan. General Serov utnämndes 1954 till KGB:s förste ordförande, och senare som chef i militära GRU – en närmast unik karriär i mångfald, i den världen (ingen annan har upprepat den). Inte blev hans historik mindre spännande eftersom han till och med i både västliga som sovjetiska källor angivits som ”död i självmord år 1963” (efter GRU:s roll i Kubakrisen). Serov dog en naturlig död först 27 år senare, år 1990.
Jag har läst dagböckerna och finner dokumentationen trovärdig. Inte heller i dessa godkänns Trotskijs ”kontakter med nazisterna”, snarast som var de faktiskt var: totalt obefintliga, och här väger Serovs tankar inför sig själv och som trogen chef och general inom NKVD blytungt, och de kommer att kvarstå sådana tills något pålitligt förstahandsdokument påträffas (alls!) som hävdar motsatsen i något ryskt eller sovjetiskt arkiv, vilket jag betvivlar å det grövsta. Att Trotskij skulle haft kontakter med nazistiska tjänster betecknar jag som bevismässigt hittills befängt, i och med att det saknas korrekta förstahandskällor som klarar vetenskaplig verifiering, och som varande typiskt sovjetiskt så kallat ”kompromat”, d.v.s. komprometterande politisk ryktessmutskastning. I och med tidens gång betvivlar jag att något avgörande nytt kommer fram i triangeln Stalin-nazisterna-Trotskij. Men man vet ju faktiskt aldrig. Men kraven på autentiska dokument är strikta och höga och skall så vara, och hittills finns de överhuvudtaget inte.
Om du, Johan de Naucler kräver bevis i form av tyska dokument för Trotskijs samarbete med nazisterna så kommer du aldrig att hitta några, och det av den enkla anledningen att på den här nivån finns inget skriftligt. Vi kan som exempel ta teorin om att CIA låg bakom Kennedy-mordet. Det har avfärdats som ”konspirationsteorier”. Den amerikanske författaren Gerald Posner har träffande svarat: ”Om det verkligen fanns en CIA-konspiration, skulle inga dokument existera.” Ola Tunander, som i sin banbrytande forskning om ubåtskränkningarna citerat en ledande amerikansk militär: ”Då det gäller svenskarna – ingenting på papper.”
Du pratar om att inte avfärda bevis på Trotskijs oskuld. Du har här att komma med något exempel på ett sådant bevis.
Du får allt komma med bättre källor än Serov. Han är avslöjad som en lögnare vid mer än ett tillfälle. Äktheten av hans påstådda memoarer är omstridda och bl.a. Ekho Moskvy har stämplat det som falsarier. Khinstein och dottern stämde radiostationen för att ha förtalat generalen men friades i domstol. Så den där källan, Johan de Naucler, är riktigt dålig och kan avfärdas helt.
Din beskrivning av Moskva-rättegångarna har inte mycket att göra med sanningen. Det är direkt falskt att de enbart dömdes på bekännelser. Det fanns även annan skriftlig bevisning plus omedvetna bekräftelser från tyskt och japanskt håll och plus bevis även från oberoende utländska källor. Bevisen för de åtalades skuld är överväldigande. Det finns inte ett enda bevis på motsatsen.
Jag tror inte jag har mer att tillföra i ärendet än jag redan skrivit. Vad jag däremot vet är att stora länders underrättelsetjänster ofta professionellt klokt nog och principiellt undviker att värva de högsta politikerna eller höga politiska företrädare. Varför dåtidens tyska Abwehr eller SD skulle ha för nytta av Trotskij som lämnat SSSR redan 1929 är däremot svårt att se. Det fascistiska Tyskland hade allmänt svårt överhuvudtaget att värva främlingar på grund av dess systems frånstötande själva karaktär.
Ingen normalt funtad forskare, historiker eller vetenskapsman vid sina sinnens fulla bruk i denna världen kan dock anse att Moskvarättegångarna på 1930-talet hade det minsta med någon slags ens avlägsen juridisk rättvisa att göra. Det sovjetiska och sedermera ryska samhället har ju också tagit fullt avstånd från denna epok.
Jag känner inte till konflikten mellan Chinsjtejn (som han transkriberas på svenska) och den liberala radiostationen Echo Moskvy, jag har för mig att de stängt under detta året 2022.
Av principskäl uttalar jag mig aldrig om exakta rättsfall innan jag tagit del av alla handlingar i saken, och kan därför inte svara någonting i det fallet – jag beklagar.
Domstolars enda uppgift är att bedöma framlagd bevisning, inte avgöra sanningar och/eller bedöma sanningshalt i icke-juridiska historiska och politiska händelser, detta har den ”icke-juridiska” allmänheten ofta svårt att förstå. Domstolen kan inte bedöma sanningshalten i ett förtalsmål(?) från en dagbok om dess upphovsman är död, och denne person (omöjligen som död) i sig inte är en del av målet.
Johan de N har läst dagböcker och finner dem trovärdiga angående Trotskij, eftersom han hatar Stalin och älskar Trotskij. Johan verkar se sig som den sittande sanningsgurun. Han ska kommentera allt och ha sista ordet. Så kallade fakta och sanningar tjänar olika klassintressen och Johan verkar gilla Kapitalets diktatur så länge vi får rösta på vem som ska förvalta kapitalets diktatur några år framöver.
Ja bäste Karl! I politiken är väl var och en sin egen sanningsguru? Eller hur?
De dagböcker som publicerats är akademiskt genomgångna av professionella historiker med omfattande fotnotsapparat.
Läs litteraturen själv och kom med egna slutsatser!
Idag i den emotionellt synnerligen lättkränkta amerikaniserade världen är det som vanligast och lättast att istället recensera den som läst boken av någon som inte läst den. Ett typiskt trumpist-resultat i vår tid.
Studera, studera, studera -för att sedan analysera så att varje ord inte blir en tom bokstav.
Johan de Naucler du skriver: ”De dagböcker som publicerats är akademiskt genomgångna av professionella historiker med omfattande fotnotsapparat.
Exakt vilka professionella historiker med omfattande fotnotsapparat menar du?
De står naturligtvis i boken i fråga: ”Zapiski iz tjemodana”. Det är bara att beställa på närmaste folkbibliotek att inlåna och själv läsa och bedöma boken liksom dess källor.
Några dagböcker av Serov har inte publicerats. Det som det handlar om är vad som påstås vara memoarer. Jag har laddat ner det ryska originalet – en nätt liten sak på 768 sidor. Ordet ”dagbok” förekommer ytterst sparsamt. De s.k. fotnoterna består i princip enbart av kompletterande text och sällan av några direkta källhänvisningar, och än mindre av hänvisning till arkivdokument. En av de ryska historikerna som sätter tilltro till det är (surprise, surprise) Nikita Petrov, en sällsynt ohederlig figur verksam vid Memorial. Andra ryska historiker dömer ut det hela som ett falsarium och att det är Chinsjtejn själv som skrivit det. Boken har heller inte översatts till engelska vilket garanterat blivit fallet om man satt någon större tilltro till seriositeten.
Själv tror jag det här är i samma nivå som Suvorov’s (alias Rezun) ”Icebreaker” där det påstås att Sovjet var i färd med att anfalla Tyskland 1941 och att Hitler förekom det med bara några veckor. Det har totalsågats av militärhistoriker i både öst och väst.
Boken har getts ut av dagens regimvänliga sida i rysk politik. Istället för att bedöma vad ANDRA tycker och säger om en bok får man faktiskt inmundiga den själv.
Att stalinister inte gillar några böcker från den aktuella perioden är dock som vanligt ett givet faktum.
Avslutningsvis om Serov. Han började hos NKVD först 1939 och kan således omöjligt ha några som helst kunskaper gällande Trotskijs skuld.
Dagens regimvänliga sida i rysk politik? Vad har det med saken att göra?
Ivan Serov tjänade redan som tonårig värnpliktig överflyttad i OGPU/NKVD. Hela hans grundutbildning var i säkerhetstjänsten och senare utbildning och karriär till pensionen. Att han fick tjänstgöra sina sista arbetsår i det militära GRU gjorde honom unik – KGB och GRU avskydde varandra i det sovjetiska samhället.
När han kom på statsbesök i Storbritannien kring år 1955-1956 (jag tror det var i Spithead eller Portsmouth) med kryssaren SVERDLOV (då den berömda incidenten hände med den engelske spiondykaren som försvann spårlöst kring den sovjetiska kryssaren, hette han typ Crab eller liknande?) var Serov redan ökänd och kallad i brittisk press för ”Ivan the Terrible”. Det slogs upp stort. Han utgjorde då ingen god reklam för sitt hemland.
Eftersom KGB- och FSB-strukturerna styr i partiet Jedinaja Rossija och i hela ryska staten av idag kan ingen bok ges ut som kastar skugga över tjekisternas sämre historia och tvivelaktiga historiska handlanden. Det går en slags ”politiska utgivningskonjunkturer” för denna typ av politisk-historiska böcker i sovjetisk och rysk historia. Serov (totalt avpolletterad och tillintetgjord historiskt från 1963) är numera upphöjd till normal general- och hjältestatus i dagens politiska Ryssland. Hans publicerade dagböcker passar som hand i handske i dagens ryska politiska klimat. Ett tag till i alla fall. Om putinismen faller, åker väl som vanligt tjekisterna in i det politiska frysskåpet igen.
Under t.ex. perestrojkaåren eller under Jeltsinismens år hade inget sovjetiskt och senare ryskt bokförlag tagit emot denna bok överhuvudtaget.
Återigen, Serov började i NKVD först 1939. Innan dess var han vid Frunze-akademien och innan dess vid artilleriofficersskolan i Leningrad där han gick ut 1928.
Sen envisas du med att prata om ”publicerade dagböcker”. Det finns inga publicerade dagböcker utan enbart hans påstådda memoarer vilka är starkt ifrågasätta, även av starkt antikommunistiska skribenter. Den starkt russofobiske Gudrun Persson har mer eller mindre dömt ut dem.
https://www.ui.se/utrikesmagasinet/kronikor/2016/september/en-bra-rysk-story–om-vi-bara-kunde-lita-pa-den/
Det här med att det skulle vara någon skillnad på vad som publiceras idag jämfört med tidigare. Då det gäller vad som hände under 1930-talet är det ingen skillnad överhuvudtaget. Synen på t.ex. Moskvarättegångarna är exakt densamma. Den officiella synen nu som då är att de åtalade var oskyldiga. Vi kan som exempel ta Tuchatjevskij-affären. Det arkivmaterial som frisläpptes i början av Jeltsin-åren hemligstämplades återigen snabbt då det gick stick i stäv med den officiella synen på militärrättegången och visade på de åtalades skuld.
I januari 2021 kom vår bok om Tuchatjevskij-affären ut, ”Trotsky and the Military Conspiracy”. Grover Furr har skrivit boken, Vladimir Bobrov har gjort researchen och jag själv har översatt det ända fram till 2018 strängt hemligstämplade rättegångsprotokollet. Anledningen till att boken gavs ut här först var att det enligt Vladimir skulle vara nästintill omöjligt att få en sådan bok utgiven i Ryssland eftersom Tuchatjevskij och de övriga militärerna är nästintill helgonförklarade där. Huruvida det blir någon förändring i det fallet återstår att se.
Jag försöker alltid erinra mig själv i detaljerat arbete Strindbergs klassiska ord som han skrev i ”Ett drömspel”:
”Allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existerar icke. På en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster.”
Jag tror att vi i dessa teman rör oss i en zon där vi inte kan nå fram till 100% sanning (som någon forskare) eller enighet oss emellan vare sig kring Serov eller Tuchatjevskij. Alla inblandade är döda, och bara en massa dokument återstår. Men man måste ha alla sinnen öppna för att man både kan ha fel och kunna ändra sig. Jag försöker alltid ha det, kanske är det någon slags egen akilleshäl?
Tyvärr lämnade den sovjetiska eran efter sig en massa bråte att reda ut (jag har själv arbetat i över 20 år med gamla sovjetiska arkiv) och tyvärr finns det arbete över så det räcker till många och alla.
Jag tror ärligt talat att vi inte kommer närmare än så just på internet, kanske i andra lämpligare sammanhang. Mina sinnen är definitivt alltid öppna för alla vinklar, teorier, diskussioner och situationer.
Ryssland blickar framåt och förbereder det nya läsåret.
Från den ryska presidentens hemsida:
”The Government of the Russian Federation, in cooperation with executive bodies of the Donetsk People’s Republic and the Lugansk People’s Republic, and the military and civil administrations of the Zaporozhye, Kharkov and Kherson regions, were instructed to make arrangements for lump-sum payments of 10,000 rubles to either of the parents (legal representatives) of children aged 6 to 18 (provided that the child has turned 6 by September 1, 2022) residing in the Donetsk People’s Republic, the Lugansk People’s Republic and in the Zaporozhye, Kharkov and Kherson regions if these children start school in these territories not later than September 15, 2022.”
Johan de Naucler du skrev att du vill att Washington ska bort från EU [att EU är Washingtons samarbetspartner/ hantlangare kanske du nu har förstått då flera har upplyst dig om hur det ligger till].
Jag ställde frågan om du då också vill att Washington ska bort från Ukraina. Har inte sett att du svarat på den frågan.
Därför upprepar jag, vad anser du, ska Washington bort från Ukraina också?
Tycker du att Moskva skall bort från Ukraina också? Det är en fråga vi också måste svara på. Om det objektivt finns en stark opinion hos det ukrainska folket att man inte vill ha rysk militär på sitt territorium eller ingå lydigt under ryska militära och ekonomiska allianser och system måste vi tolerera det fullt ut, likaså. Vill t.ex. Ryssland i sin tur (rent teoretiskt och principiellt) ha ukrainska ockupationsbaser och sönderbombade städer på sitt territorium: förmodligen nej.
Det är OCKSÅ en rimlig motfråga.
Alla självständiga länder i hela världen får ingå och/eller byta sina handels-, politiska och säkerhetsmässiga allierade och ingå i vilka allianser de vill. De har de rätt till enligt FN-stadgan. Det är diplomatiskt accepterat.
Ibland finns traktat efter krig etc. där ett visst land företar sig att inte ingå t.ex. militära allianser eller skaffa vissa vapen och begränsa flottans skepp i viss storlek, jag tror så fallet är för Österrike sedan de fyra allierade segrarmakterna lämnade landet år 1955 -intressant och överraskande på sovjetiskt initiativ. Österrike och huvudstaden Wien var då liksom Tyskland indelat i ockupationszoner. Det är helt glömt idag.
Principiellt anser jag att Washingtons krigsbaser och allehanda inblandning politiskt och militärt i alla Europas länder skall upphöra, 77 år efter andra världskrigets slut. De amerikanska Förenta staterna är inget europeiskt land och skall bo och verka hemma hos sig, precis som alla andra länder gör. Europa med sina 900 miljoner invånare behöver ingen amerikansk överrock.
Men vi som utomstående part kan inte tvinga andra länder att kasta ut SINA samarbetspartners. Inte heller kan vi kräva det av Ukraina om de fattat sådana beslut.
De amerikanska Förenta staterna har varit aktivt i olika grad och nivå närvarande i Ukraina sedan 1990-talet, inte för att studera ukrainskt språk och kultur, utan av de gamla vanliga imperiala geopolitiska skälen.
Ukraina kan inte på något vis anses utgöra något hot eller angeläget säkerhetsintresse RENT OBJEKTIVT mot de amerikanska Förenta staterna, lika lite som det gör det mot Brasilien, Australien, Indien eller Sydafrika etc.
Ja, jag anser att Washington är krigiskt och ont politiskt sett i detta förfärliga (och komplexa) ukrainska våldsdrama som själva den första ”urcancercellen” i Ukrainas olyckor och sjukdom. De har kokat upp krisen i Ukraina till över kokpunkten under lång tid, intrigerat och saboterat. Ärligt talat tror jag att Washingtons våldsetablissemang fullkomligt (i det tysta) älskar och välkomnar detta ryska anfall mot Ukraina. Det har löst många problem på Washingtons agenda. Är det ett rent proxykrig? Snarare så än inte.
Men jag anser lika fullt att Ryssland har det fulla ansvaret för sitt anfallskrig och sitt våld mot Ukraina från februari 2022, lika mycket som Bush junior och Blairs olagliga anfallskrig mot Irak år 2003.
Att bli av med Washington i den här delen av världen är nu i princip omöjligt, och tyvärr rent önsketänkande. Alla ukrainare jag själv känner välkomnar den amerikanska militära hjälpen till sitt eget utsatta lands försvar -det är deras åsikt och jag respekterar den. Det är Ukrainas beslut.
Men ja, jag tycker Europa skall sköta sina egna politiska, diplomatiska, säkerhetsmässiga och militära teman på egen hand, precis som alla andra kontinenter.
Det finns ett Nato-land där gemensamma Nato-baser är strikt förbjudna och det är i de amerikanska Förenta staterna själva. Jag önskar att fler kände till det. Det säger ganska mycket -eller hur?
Tyvärr är Putin sedan flera år den främste medlemsvärvaren, till Nato därför att mindre europeiska länder vill inte ha ryskt ”oväntat besök mitt i natten” där det dessvärre inte bjuds på det välkända kaffet från Gävle.
Men Ukraina är sedan sent 1991 helt fritt att välja sina politiska, handelsmässiga och militära partners som de vill, formellt. Det har de rätt till enligt FN-stadgan.
Idag kämpar den ukrainska staten och folket för sitt liv och fysiska överlevnad. Rent objektivt behöver de allt försvar de kan få, jag tror inte de bryr sig från vilka länder.
Men det ukrainska dramat är mycket komplext och det kommer ta många år än att i böcker och seminarier utreda den ukrainska perioden 1990-2022 o.s.v.
Vi vet helt enkelt inte på långa vägar allt och alla anledningar till dagens situation.
Men jag tror jag principiellt svarat ”ja” på Din fråga, även om det är praktiskt taget omöjligt i dessa dagar. Men Washingtons intriger och påverkan har allvarligt destabiliserat denna region låt säga mellan Donau och Dnjepr. Och jag tror det är med full amerikansk avsikt under mycket lång tid.
Johan de Naucler! Jag ser att du har svarat på min nyss ställda fråga under en annan artikel 24 augusti, 2022 At 16:55 under artikeln om Dugin (och jag ställde också frågan där)
Men fortsätter ändå här: Johan de Naucler du skriver ”Ja! Jag är för en multipolär värld och att Washingtons våldsmakt försvinner från den Euroasiatiska kontinenten.”
Jag frågade dig tycker du att Washingstons våldsmakt ska försvinna från Ukraina också…
Och följaktligen så bör du vara emot den ukrainska regimen, den som tillsattes med hjälp av Washington 2014 och understöds av Washington? Svara Ja eller Nej.(Inte med tusentals ord!)”
I ditt svar, sedvanligt levererat i en ström av ord står “Men alla ukrainare jag känner (med helt normala politiska mittenåsikter) känner att de är på rätt demokratisk och geografisk väg -alla vill tillhöra Europa.” går att läsa bland i den skog av ord som du levererar.
Flera som skrivit kommentarer har upplyst dig om att EU i princip är samma sak som USA, de vill exakt samma sak, införa med hjälp av Nato
ett nyliberalt ekonomiskt system som bara gynnar de 1%-en i vilöket land det än gäller.
Det Europa som Ukraina hitintills (dvs så länge med motsättningen med Ryssland har varat) har varit utsatt för är Europa= USA
Jag återupprepar min fråga: Tycker du att USA:s våldsmakt ska försvinna från Ukraina också?
Väst hatar Ryssland djupt. Mot de förbannade och hatade ryssarna tillåts allt, absolut vad som helst.
Väst kommer att stödja absolut alla illdåd som begås av deras Ukronazi-ombud.
Enligt den amerikanska senaten är Ryssland en sponsor av terrorism, vilket är ganska ironiskt med tanke på att USA är den överlägset främsta sponsorn av terrorism över hela världen och inrikes!
Dariia Dugina mördades av en enda Ukronazi-terrorist, regisserad av SBU, som i sin tur bara är en proxy för CIA/MI6.
Begreppet sanning har numera förlorat sin tidigare betydelse. Amnesty International bad om ursäkt för sin rapport om kränkningar av mänskliga rättigheter i Ukraina. Detta är ingen slump, inget misstag, men kärnan i en världsbild som delas av alla västerländska styrande eliter, särskilt nordeuropéer.
Västvärldens folk måste bestämma om de önskar fortsätta att ödmjukt acceptera att styras av mordiska, rasister och ligister. Eller om de kommer att vända sig mot dem, och ha anständigheten att aldrig medvetet stödja deras lögner.
Till sist några frågor.. Varför skriver Johan de Naucler så hatfullt om Ryssland? Och varför med så många, långa (för sakfrågan ovidkommande) utläggningar i Global Politics? Är syftet för att förvilla läsarna?
Trots allt skriver han ju: ”Jag tror ärligt talat att vi inte kommer närmare än så just på internet, kanske i andra lämpligare sammanhang. Mina sinnen är definitivt alltid öppna för alla vinklar, teorier, diskussioner och situationer”. Är det med verkligen överensstämmande?
Svar även till Catarina Östlund
Väst hatar inte Ryssland. Man hatar ryskt krigsvåld och en numera synnerligen brutal icke-demokratisk högernationalistisk regim under putinismen.
Jag hatar verkligen inte det minsta vare sig ryssar eller amerikaner, tvärtom.
Men när man kritiserar dessa stora mäktiga länders krigsmakters krig, invasioner, barbari, tortyr och våld så är inte det vare sig ”anti-amerikanism” eller det nya ordet ”russifobi”.
Det är ett strikt moraliskt avståndstagande mot krig och våld. Enbart.
Det är alltså två helt skilda saker. Det är ju som om man kritiserar gatuskjutningar och gängvåldet i Sverige skulle vara något slags ”anti-svenskt” och ”Sverigehat”.
Jag är emot krig, tortyr och våld som politiskt redskap, vare sig det är israeliskt mot Palestina, amerikanskt i Vietnam, Irak och Afghanistan och mot ryskt våld i Ukraina.
Jag är helt enkelt politiskt konsekvent och principiell.
Tar Du Ivan konsekvent avstånd från våld och krig som ett förlängt medel av politiken?
Vilka krigs- och våldsprinciper har Ivan själv?
De får vi naturligtvis aldrig få reda på. Där råder alltid tystnaden. Skäll på andra och inga egna klargöranden.
Man kan bara konstatera att Ryssland inte hade något val än att intervenera och att det är USA som ligger bakom att det blivit krig i Ukraina! Allt annat är lönlöst att gaffla om! Alla som är någorlunda informerade vet om allt detta och lärdomen är att varken initiera statskupper eller utbilda och beväpna extremister. I USA lär man sig aldrig av misstagen, stödet till islamister i Afghanistan slog tillbaka med råge och nu stödet till nazister i Ukraina kommer att bli otrevligt senare för USA och EU. Zelensky hotar ju allt och alla om han inte får som han vill! Som sagt korkade politiker finns det gott om…
Här.. några dagsaktuella krigshändelser i Ukraina.
Ukrainsk framgång i sitt krig mot den Ryska federationen har hittills uteblivit.
Igår, den 24 augusti, förstörde den ryska försvarsmakten ett Ukrainskt militärtåg vid Chaplino-stationen i Dnipropetrovsk-regionen.
Ukrainas president Zelenskij anklagade omedelbart vårt land för att förstöra ett tåg med civila. Bilder från platsen bevisar att uttalandena från chefen för Kiev-regimen är falska.
Den ryska armén förstörde ett tåg med ukrainska trupper vid Chaplino-stationen i Dnipropetrovsk-regionen. Enligt det ryska försvarsministeriet förstördes upp till 200 fientliga militärer och upp till tio utrustningar till följd av missilattacken.
Det är anmärkningsvärt att ledaren för Kievregimen, Zelensky, anklagade Ryssland för att ha träffat ett passagerartåg med civila.
Däremot dök ett foto från platsen upp på nätverket, där en ukrainsk militär är synlig, samt en armélastbil som står på den extrema plattformen, vilket tyder på att det var den militära nivån som drabbades av missilattacken.
Observera att Kievregimen regelbundet felaktigt anklagar Ryssland för riktade attacker mot civila mål, men dessa anklagelser bekräftas inte.
Dessutom täcks den ukrainska militären regelbundet av civila och är baserad i bostadsområden.
I synnerhet den 9 juli träffade de ryska väpnade styrkorna platsen för den ukrainska militären i staden Chasov Yar. Kievregimen hävdade att strejken förstörde ett bostadshus med civila.
Men bilder och videor dök upp på nätverket, vilket tydde på att den ukrainska militären var baserad i byggnaden. Senare dök nekrologer upp på nätet för dussintals ukrainska soldater som dödats i denna strejk.
Undrar om Ryssland har kastat ut Bernt Sundström än, för han är en obehaglig propagandist mot Putin, så han borde blivit utkastad, Ukraina har portförbjudit journalister för mindre, de har inte ens hasplat ur sig sådana elakheter som Bernt Sundström gör.
”Jag är emot krig, tortyr och våld som politiskt redskap, vare sig det är israeliskt mot Palestina, amerikanskt i Vietnam, Irak och Afghanistan och mot ryskt våld i Ukraina.”
Du skriver ryskt våld i Ukraina. Det har förvånat mig att du aldrig trots all bevisning om tortyr m.m. som förekommer i Ukraina, så har du varit knäpp tyst om det. Om du glömt Ukrainas tortyrcentrum skall jag påminna dig hela tiden tills du aldrig glömmer dem igen-
Jacques Baud har även lagt ut en rapport från OSCE, där man utförligt har rapporterat om den tortyr som människor i Donbass utsattes för av ukrainsk milis.
Han skrev: Så Väst stödde och fortsatte beväpna miliser som har gjort sig skyldiga till många brott mot civilbefolkningen sedan år 2014, VÅLDTÄKT, TORTYR OCH MASSAKER.
EU talar om mänskliga rättigheter, men de har genom Nato, utfört den mest fasansfulla tortyr jag hört talas om, jag har intervjuat många flyktingar från Saddams Husseins fängelser, men ingenting har varit värre än detta. . De är ansvariga för vad Ukrainas milis gjorde mot befolkningen.
Det är som Jaques Baud säger att Ukraina kan inte bestämma att kriget skall avslutas, utan endast England och USA:
DETTA ÄR EN FÖRTECKNING OSCE GJORDE ÖVER VILKEN TORTYR SOM ANVÄNDES.
Fångarna fick elchocker, misshandlades grymt och flera gånger dagar i rad med olika föremål (järnstänger, basebollträn, pinnar, gevär, bajonett knivar, gummibatonger)
Tekniker som ofta används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerheten, styrkor inkluderar vatten boarding ( en form av utfrågning där vatten hälls oavbrutet över någons ansikte, strypning med en ”banderistisk garrote” (döda någon genom strypning med sladd eller tråd och andra typer av strypning.
I vissa fall skickades fångar i skrämsel syfte till minfält och kördes över med militärfordon vilket ledde till deras död.
Andra tortyrmetoder som används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor inkluderar benkrockar, knivhuggningar och skärande med kniv, branding med glödheta föremål, skjuta olika kroppsdelar med små vapen.
Fångar tillfångatagna av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor hålls i dagar vid minusgrader, utan tillgång till mat eller medicinsk hjälp och tvingas ofta ta psykofarmaka ämnen som orsaker smärta.
En absolut majoritet av fångarna utsätts för falsk skjutning trupper och utsätts för döds och våldtäktshot mot sina familjer. Många av de torterade är inte medlemmar av självförsvarsstyrkorna folkrepublikerna Donetsk och Luhansk
Ett av dessa tortyrcentrum befriades i mars 2022.
Om frågan var ställd till mig: jag är emot precis alla krigsbrott och tortyr oavsett vilken sida som begått dessa, och de har med all säkerhet begåtts på båda sidor. Har ukrainska militärer begått våldsbrott under kriget skall de naturligtvis också dömas för det.
Frågan är hur och var? Problemet är att vare sig ukrainska eller ryska staten skrivit under den s.k. Romstadgan till internationella brottsmålsdomstolen (ICC i Haag), så kallade aggressionsbrott kan därför inte prövas där.
Men jag ställer den aktuella frågan ännu en gång till alla som anser sig här ha en vänsteruppfattning – för tystnaden är komplett och, ja, direkt avslöjande:
Vad säger ni om den aktuella ryska arresteringen av ryska vänsterpolitiker som dagens tillslag mot ryske socialisten och regimkritikern Jevgenij Roizman, förre borgmästaren i storstaden Jekaterinburg.
Räknas plötsligt inte ryska progressiva politikers bittra öde när de slängs i ryskt fängelse?
Den moderna genom internet självradikaliserade västerländska marxism-putinismen är självklart helt tyst.
Jag befarar att de så kommer att förbli. Verkligheten har blivit för mycket.
Hyfsat pinsamt. Rejält pinsamt.
Borde inte redaktionen finna en god nyhetsartikel och passande inlägg hur våra bröder och systrar i ryska vänstern (socialister, socialdemokrater, liberaler, syndikalister, anarkister, fackföreningskämpar och kommunister) brutalt behandlas under putinismens polisstatsförtryck?
Räknas inte dessa medmänniskor? Är det numera extra fint och världsexklusivt att vara politisk fånge i just ryskt fängelse?
marxism-putinism?
Marxism-putinism? Tja, som synes: Självradikaliserad Internetläsande ”vänster” (om de är vänster kan i sanning frågasättas) som tror en viss herr Putin kämpar för vänsterns ideal och segrar.
Jag kallar det för självbedrägeri.
Det påminner om hur stackars kommunister och radikaler i tiden mellan Molotov-Ribbentropp-pakten (augusti 1939) och Operation Barbarossa (juni 1941) inte fick yppa ett endaste ord om nazisterna.
Det gick inte så bra den gången heller, med marxism-hitlerismen, om uttrycket ursäktas.
PS. Jag kan tillägga att Karl Marx helt tog avstånd i sin livstid från ordet ”marxism”.
(Filosofiskt och formellt är det den historiska dialektiken och materialismen. Men det är en annan historia.)
Putin är ingen marxist och är för kapitalism.
Nej, Anders – jag vet och Du vet. Men den självradikaliserade internetvänstern är däremot helt övertygad att herr Putin för marxismens radikala baner mot en ljusnande framtid på något underligt vis i denna världen.
Den enbart på internet aktiva självradikaliserade vänstern kritiserar aldrig ett enda ord och fotsteg den konservative högernationalistiske Putin företar sig. Det är en av vår epoks absolut mest underliga politisk-filosofiskt och ideologiska, närmast psykoanalytiskt, oförklarliga paradoxer.
”Kommunismens barnsjukdomar”, en kommentar som en viss Lenin en gång slängde sig med.
Nej, kamrater – internetlänk saknas. Ni får läsa den analoga varianten: i bokform.
P.S. Till en ung vänsterkollega: Läs alltid alla motståndarens och fiendens böcker: det är så man samlar politisk klokhet och kunskap!
Jag vet inte riktigt vad som menas med ”den självradikaliserade internetvänstern”
Den självradikaliserade internetvänstern.
Läs själv på många ställen: det är flygplatslånga listor över väldigt många internetlänkar till alltid samtyckande och fogliga okritiska informationskällor där all kritik konstant uppfattas mycket fientligt. En slags totalitär intellektuell internetskola.
Det kritiska observerande ögat har gått förlorat. De kritiska sinnena är evigt stängda.
Länge trodde vi att det bara fanns en ofantligt subjektiv och ofta ung mansgeneration högerradikaliserad och till slut mycket våldsbenägen som enkom fostrade sig själv intellektuellt genom evigt surfande på internet.
Idag måste flera universitet på flera ställen i världen (bl.a. i England) ha så kallade ”triggervarningar” för unga kandidater därför att de kan möta för dem helt okänt informationsinnehåll som kan chocka dessa oinvigda unga studenter emotionellt, socialt, politiskt ”korrekt” och sexuellt och så vidare. Och detta bland ofta synnerligen unga progressiva studenter som BORDE mött några andra åsiktskorridorer än sin egen. Men det har de inte.
Vi ser det klart den senaste tiden, låt säga sedan ett drygt kvartal, med fullständigt brutaliserade vänsteråsikter där bara en sida i till exempel det rysk-ukrainska kriget kan ha enbart rätt och aldrig har fel, medan den andra sidan tycks vara obotligt och evigt förbunden av djävulen. Det är häpnadsväckande att se hur den krigsangripna ukrainska befolkningen angrips av somliga förvirrade vänstermänniskor medan den alltmer totalitära ryska angripande sidan i kriget alltid gör rätt. Det är ungefär som att säga att nazisternas mordoffer i östra Europa fick ”skylla sig själva därför att de bara var i vägen” under andra världskriget.
Och det duger inte. Det har gjort oss korkade och intelligent fattiga.
Brutaliseringen av somliga (förmodligen helt normalt intelligenta och fullt fungerande personer som anser sig själva vara någon form av vänsterpolitiska personer) som urskuldar våld och krig som rätt och fullt anständigt är så fullständigt mänskligt chockerande att man faktiskt tror snart på nazisten Rudolf Hess, som under lång tid under Nürnberg-processerna simulerade minnesförlust, för att till slut framföra sin gamla knasteori efter krigsslutet 1945 i förhör och anförde att ”judarna släppte ut en hypnotisk hemlig gas som gjorde tyskarna fullkomligt förvirrade och våldsbejakande”.
När man läser helt normala personers inlägg (som kan både stava och i ord föra sig väl) om ”skulden” hos ukrainska krigsoffer och om aldrig någonsin begångna ryska krigsbrott, undrar man om denna hemliga och okända politiska hypnotiska gas verkligen nu släppts ut ur datorernas tangentbord.
Påtagligt subjektivt. Saknar källor och länkar.
@Johan de Naucler 25 augusti, 2022 At 20:02
”Frågan är hur och var? Problemet är att vare sig ukrainska eller ryska staten skrivit under den s.k. Romstadgan till internationella brottsmålsdomstolen (ICC i Haag), så kallade aggressionsbrott kan därför inte prövas där.”
Du saknas juridiska kunskaper för uttala dig om Romstadgan. Romstadgan bör ratificeras, det räcker inte med underskrift.
Ratificeringen går ut på att först presidenten skriver under, sedan hen måste ha godkännande från sitt lands parlament, och slutligen dokumenten skickas tillbaka till Stadgan.
Problemet heter Ukraina.
Article 8 of the Association Agreement with the EU stated:
“The Parties shall cooperate in promoting peace and international justice by RATIFYING and IMPLEMENTING the Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) of 1998 and its related instruments.”
AA med EU var ratificerat 2014!!
ICC possesses jurisdiction concerning such crimes: genocide crime; crimes against humanity; war crimes; aggression crime… ICC as a rule makes responsible HEADS of the states. And even the highest position doesn’t exempt from responsibility and from punishment. No interstate immunities disrupt the Court’s work. The Court pays special attention to responsibility of COMMANDERS AND OTHER CHIEFS.”
On October 30th, 2016, amendments to the Constitution in terms of justice come into force. They come into force, but not all of them,”
By changing the Constitution, THE GOVERNMENT HAS SHIED AWAY FROM RECOGNISING THE JURISDICTION OF THE INTERNATIONAL CRIMINAL COURT, on the conditions defined by the Rome Statute.
Now the Constitution states that Ukraine MAY (and MAY does not mean MUST and OBLIGE, right?), so Ukraine MAY recognize the jurisdiction of the International Criminal Court on the conditions defined by the Rome Statute. (part six of article 124 of the Constitution).
But this “POSSIBILITY” will appear as of 30.06.2019!!! year. (as part six of article 124 of the Constitution of Ukraine comes into effect 30.06.2019, in 33 months).
Delaying the recognition of the jurisdiction of the International Criminal Court is explicable: this court has jurisdiction only in relation to crimes COMMITTED AFTER THE ENTRY INTO FORCE OF THE ROME STATUTE, and an entity can’t be criminally responsible for conduct BEFORE the entry of the Rome Statute into force.
“Ukraine currently CANNOT RECOGNISE THE JURISDICTION OF THE INTERNATIONAL CRIMINAL COURT for the events in Donbass,” said the Deputy Head of the Presidential Administration of Ukraine Oleksiy Filatov.
The ICC as a rule holds the state LEADERS responsible. And even the highest position is not exempt from responsibility and from punishment. No domestic immunities can impeach the Court.
The Court pays special attention to the responsibility of COMMANDERS AND OTHER SUPERIORS (articles 27 & 28 of the Statute).
Thousands of testimonies and documented facts about the events in Donbass, and social genocide of Ukrainians will not disappear.
These crimes have no statute of limitations.
In addition, the OSCE and the UN thoroughly record violations of humanitarian law
I will mention only a few quotations from the UN report:
“We have documented alarming reports of SUMMARY EXECUTIONS BY ARMED GROUPS and are looking into similar allegations AGAINST UKRAINIAN ARMED FORCES. And have terrible reports of torture of detainees on BOTH SIDES”;
“Abuse of POWER by BOTH parties in relation to prisoners.” “The mission documented information about the IMPUNITY of violation of law by ENFORCEMENT OFFICERS of UKRAINE – the SBU – including forced disappearances, illegal detention, and detention without connection to the outside world, torture, and ill-treatment.”
“The UN recommends the GOVERNMENT of UKRAINE: to investigate all violations of human rights and international humanitarian rights committed in the East, INCLUDING THOSE COMMITTED by GOVERNMENT FORCES.”
https://www.stalkerzone.org/2262-2/
”Vad säger ni om den aktuella ryska arresteringen av ryska vänsterpolitiker som dagens tillslag mot ryske socialisten och regimkritikern Jevgenij Roizman, förre borgmästaren i storstaden Jekaterinburg.
…Räknas inte dessa medmänniskor? Är det numera extra fint och världsexklusivt att vara politisk fånge i just ryskt fängelse?”
Kan du inte hålla dig till Sanningen/Fakta??
Kan du dokumentära att Roizman är vänster/socialist?
Enligt Wikipedia, från 2007 har varit konservativ (Civic Platform party) och liberal (Yabloko)
Enligt sajten ”nytimes ”Lagen har sopat upp tusentals kritiker, de flesta av dem ålagts att betala böter, men några riskerar fängelsestraff.
https://www.nytimes.com/2022/08/24/world/europe/yevgeny-roizman-arrest.html
Om ratificera: ibland brukar man säga enklare ”skriva under” eftersom ratificeringens process brukar avslutas med just en ansvarig till exempel statschefs underskrift med penna för hand.
Ärligt talat brukar jag undvika komplicerade rent byråkratiska och tidvis för allmänheten komplicerade juridiska ord (som förr kallades ”kanslisvenska”) i öppna allmänna sammanhang som detta, för att inte låsa ute vanliga internetläsare -som dock är intresserade av politik- för att förståelsen skall vara god för alla. Jag hoppas det uppskattas! Men visst Du har helt rätt: fördrag och liknande mellanstatliga överenskommelser ratificeras. Men inte alla vet vad dessa krångliga och rentav ”främmande” ord i sig och exakt innebär. Att ”skriva under ett internationellt avtal” kan nog avsevärt fler inse vad det rör sig om. (Jag har varit i ”paragrafsvängen” i över tre decennier).
Roizman är medlem i partiet Rättvisa Ryssland, ett vänstersocialdemokratiskt parti och denne Roizman är känd för att ha brett öppnat upp samarbete med regimkritiker i ryska vänsterfältet med bl.a. KPRF, redan under sin tid som borgmästare i Jekaterinburg. Det känner jag till sedan tidigare utan att söka upp på internet. Dagens putinism går hårt åt vänstern i Ryssland och dess människorättsgrupper, kvinnoorganisationer, miljögrupper och andra liknande.
Dagens högerkonservativa Ryssland har i det avseendet tyvärr helt pinochetiserats. Har Du som aktiv rysk lokalpolitiker en avvikande åsikt mot det lokala FSB-gänget även i lokalpolitiken blir Du utslängd ur politiken eller hamnar i fängelse.
Även andra förknippas med Pinochet: Den verklige Zelensky: från kändispopulist till impopulär nyliberal i Pinochet-stil
Till redaktör Anders: i krig verkar alla av nattens jagande katter vara på gråskalan.
Men en sak skiljer ändå den unge Zelenskyj från Putin, oavsett vad Zelenskyj tycker själv och vad vi tycker om det, han är medialt TILLGÄNGLIG i princip varje dag.
Putins tankar och beslutsvärld är tyvärr sedan 1999 strikt hemlig och helt oåtkomlig. Ingen vet i princip hur ryskt beslutsfattande fungerar på vardaglig basis. Till och med det sovjetiska beslutsfattandet var mer transparent: Centralkommittén, Regeringen och i Politbyrån -och beslutsfattandet var kollektivt och om det behövdes med handuppräckning i omröstningen. Vem i all världen hade trott sig hamna i den paradoxala slutanalysen i den post-sovjetiska tiden?
Så är det nog inte idag. It’s a one man show.
Jag tycker man får en hyfsad uppfattning om Putins tankar genom att läsa hans tal och uttalanden som ofta är ganska detaljerade jämfört med västledare.
28 augusti 2022 08:46
Tidigare vice för Rada Oleinik sa att USA vill utse Zaluzhny till president i Ukraina, han har något som Zelensky inte har.
Överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor (AFU), general Valery Zaluzhny, kan komma att ersätta Volodymyr Zelensky som Ukrainas president. Zelenskys avgång har diskuterats aktivt på sistone.
Tidigare ställföreträdare för Verkhovna Rada i Ukraina Volodymyr Oleinik uttryckte åsikten att de amerikanska myndigheterna hittade ett alternativ till president Zelenskij.
I en intervju med Sputnik radio förklarade den ukrainske politikern sin synpunkt: ”Zaluzhny är inte en opposition, det är ett alternativ. Han har vad Zelensky saknar.”
Enligt Oleinik är chefen för Kievregimen, Zelensky, en lekman och en clown, han har ingen kunskap om juridiskt, militärt och så vidare, han är absolut inte benägen till självutbildning.
Enligt Radas före detta ställföreträdare kompenseras denna del av Zaluzhny, som har hög auktoritet bland befolkningen och armén. Oleinik tror att amerikanerna ser att det är bättre att prata med Zaluzny ur synvinkeln att förstå situationen. Han noterade att överbefälhavaren för de väpnade styrkorna i Ukraina har direkta kontakter med högt uppsatt amerikansk militär. ”Och amerikanerna sätter honom verkligen på världsscenen som ansiktet nummer två. Ingenting stoppar Zaluzhny, förutom frånvaron av ett lag från USA, ”sammanfattade Oleinik.
Källor till den tyska tidningen Bild rapporterade att Zaluzhny blev en hjälte inte bara för Ukrainas väpnade styrkor, utan också för majoriteten av civilbefolkningen i landet, så den populära generalen kommer att ersätta Vladimir Zelensky efter konfliktens slut.
En viktig påminnelse: Kajsa Ekis Ekman, som skrev Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar?
Deras försvarsreporter Illia Ponomarenko har varit front placerad med nazistiska Azov-bataljonen. Han har en nära vänskap med Azovs före detta artillerichef.
Aidar-bataljonen som är ansvariga för att ha torterat många i Donbass, en högerextrem paramilitär grupp hyllas av Ponomarenko.
De har rutinmässigt kidnappat, rånat och torterat civila.
Det är från Kyiv Independent som hela världen får sina nyheter om vad som händer i Ukraina.
Det är de som skickat ut alla lögnaktiga nyheter som inte blivit granskade eller ifrågasatta, men alla medier i Väst tror på dem och publicerar dem som äkta.
Ett exempel är massakern i Bucha.
Den har befäl i Ukraina använt sig av för att tvinga manskapet att begå krigsbrott mot ryska krigsfångar. När de har vägrat, har man sagt till dem: Ja. men tänk på Bucha.
Nu har flera duktiga militära analytiker som Scott Ritter och Jacques Baud sagt att de befintliga bevisen pekar på att det är Ukraina. Scott Ritter går längre och säger att han kan ta en diskussion med vem som helst han är övertygad om att det är Ukraina, inget tvivel.
Nu har Rysslands grupp för intervjuer av krigsbrott fått ett väldigt bra vittne, det är journalisten
Adrian Boke, som var i Ukraina som fransk hjälparbetare och delade ut medicinska produkter.
Han är irriterad över att de inbjudna i statlig fransk TV uttalar sig om Ukraina fast de inte varit där.
Han avslöjar att amerikanska journalister är vårdslösa med sanningen, de filmar beskjutningar och rapporterar att det är ryssar som skjuter. Han frågar varför? när de omöjligt kan veta vem som skjuter och får svaret ”Har ingen betydelse ingen större sak”
Han är chockad över att Europa skickar vapen till nynazister i Ukraina.
Han säger att varje rysk krigsfånge var skjuten i knät, officerare avrättades de direkt, de andra var bundna och misshandlade. Han har filmat detta.
Han säger att Azov har tillåtelse att göra precis vad de vill, misshandla personer hur mycket de vill.
Han var i samma bil som Azov när de körde in i Bucha, det första han lade märke till var en hög med lik som låg på gatan, sedan såg han bilar med döda kroppar och hur militär och civila tog ut dem och lade dem på gatan. Det stod journalister redo att ta bilder, och när de döda kropparna placerats ut så började man att ta bilder. Han uppfattade det som om man tänkte över hur man placerade kropparna för att det skulle bli bästa möjliga fotografier.
Sedan körde 3 bilar fram med ryska krigsfångar, de tog ut dem ur bilarna och sköt dem i knäna och officerarna sköt man i huvudet. Sedan gick de fram mot bilen där han och en annan kvinnlig hjälparbetare satt och sa åt dem att åka iväg,
Den kvinnliga hjälparbetare grät i 4 timmar efter att ha bevittnat denna avrättning.
Hans vittnesmål kommer att tas upp på en tribunal som Ryssland förbereder om Ukrainska krigsbrott.
Har du någon länk?
Videofilmen där Maxim Grigoryey intervjuar Adrian Boke finns på Telegram, man kan inte göra länkar av deras videor på Telegram, vissa videor kan man vidarebefordra till en mailadress. Filmen kommer då som en ikon, man trycker på och får då upp filmen. För att se videon behöver man ha ett Telegramkonto eller känna någon som har ett sådant konto, som kan skicka videon till din mail.
Har man ett telegramkonto, skriver man i sökrutan ”War crimes in Ukraine” då får man upp den Telegramkanalen där alla Maxim Grigoryeys intervjuer finns, och även denna video. Man kan kopiera texten under videon, vilket jag lagt ut nedan.
WAR CRIMES IN UKRAINE
I’m Maxim Grigoryev & I’m the chairman of the International Public Tribunal for Ukraine, which includes the civil society representatives of mor
A French journalist Adrian Boke told us about what he had seen when he was on the Ukrainian side.
1. Manuals on torture of “Azov” militants.
2. Fascist ideology in the Armed Forces of Ukraine.
3. How Western humanitarian aid is taken by the Ukrainian military.
Det finns en intervju med Adrian Boke i den franska Radio SUR, där berättar han andra upplevelser om sin tid i Ukraina, än under intervjun med Maxim Grigoryev. Han får inte tala så mycket om Bucha, han får förhållningsorder och man märker att när han talar om ukrainska krigsbrott blir han avbruten och de säger att det måste ske på båda sidor, men han kan ju bara berätta vad han sett.
Franska Radio SUR är ändå den kanal i Frankrike där de varit modiga och låtit olika röster höras, och inte så ensidigt som i SVT, och även andra franska kanaler..
Maria Dubovikova har lagt ut små avsnitt från Radio SUR på sin twitter. När man lägger ut små videoklipp så verkar man bara kunna lägga ut 2 minuter åt gången. för hon har lagt ut 3 delar sammanlagt 5,5 minuter
https://twitter.com/politblogme/status/1525102247490772993
Scott Ritter har blivit permanent avstängd från twitter för hans uttalande om Bucha och övrig rapportering från Ukraina. Han säger att han saknar inte twitter, och är väldigt nöjd med Telegram.
Han har lagt ut flera videor på Telegram, som man inte kan se någon annanstans än på Telegram.
Valentina Lisitsa blev hela tiden avstängd från twitter när hon avslöjade nazister i Ukraina, så hon skaffade också ett Telegramkonto, men jag tror det är på ryska för jag hittar inte det. Eva Bartlett som är vän med henne berättade att hon nyligen satt med sin flygel utanför ukrainska ambassaden i Moskva, med sorgeljus och spelade för människor i Donbass.
Fler och fler skaffar Telegramkonto, så även Pepe Escobar som också blev avstängd från twitter, men han är helnöjd med Telegram, så vill man veta den information som twitter inte tillåter oss att läsa bör man skaffa ett Telegramkonto.
Det var ett omfattande mediabråk kring Kajsa Ekis Ekman i våras och hennes kommentar kring Kyiv Independent. Det visar på ett tråkigt vis hur lågt i tak det är i svensk (före detta) intellektuell debatt. Man skall kunna ifrågasätta båda/alla sidors trovärdighet och analysgrund.
Hon skrev dock i flera tidningar från vilka hennes uppdrag drogs in.
Det är väl så att spänningsläget och stämningsläget är så skarpt i hårda konflikt- och krigstider och, ja, neurotiskt att alla sitter i den absoluta katapultstolen för minsta lilla krokiga detalj- och källkontrollsgranskning.
Men affären kring henne finns det senaste halvåret i princip över hela mediasverige. Det kan inte vara någon större konst att finna på egen hand.
Hade hon inte någon slags egen blogg? Hon har kanske rentav skrivit något där?
Påminner om ETC: Kajsa Ekis Ekman: Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar?
Därför väljer Dagens ETC att avbryta samarbetet med Kajsa Ekis Ekman.
Debatt om avsked av Kajsa Ekis Ekman: Chefredaktören borde ompröva sitt beslut.
Tack för länk redaktören! Det var dessa (ska vi kalla det ”mediaaffärer”?) undertecknad avsåg.
Johan de Naucler du skriver “Jag är helt enkelt “politiskt konsekvent och principiell.” Ja, det tror du, men du visar genom dina skriver att du egentligen är precis raka motsatsen.
Ex, du skriver: ”Men vi som utomstående part kan inte tvinga andra länder att kasta ut SINA samarbetspartners. Inte heller kan vi kräva det av Ukraina om de fattat sådana beslut.”
Är det “politiskt konsekvent” att skriva på det sättet när du hört mer än en gång om de 13-14 000 som dödats “ sedan 2014, och att den ukrainska regeringen tillsattes genom en amerikanskstödd kupp 2014. Du har väl hört hur Victoria Nuland säger i ett telefonsamtal ”Fuck the EU”…. menar du att det är så samarbetspartners ska uppträda?
Och du måste ha hört att Zelenkyj valdes av en klar majoritet för att han lovade att göra slut på kriget mot Donbass. Ukrainska folket ville ha fred i landet.
Du skriver : “Jag är emot krig, tortyr och våld som politiskt redskap, vare sig det är israeliskt mot Palestina, amerikanskt i Vietnam, Irak och Afghanistan och mot ryskt våld i Ukraina.”
Men ukronazistiskt våld mot etniska ryssar i Ukraina, räknas det liksom inte dit?
Vivianne Månsson skriver: “Jaques Baud har även lagt ut en rapport från OSCE, där man utförligt har rapporterat om den tortyr som människor i Donbass utsattes för av ukrainsk milis…..
DETTA ÄR EN FÖRTECKNING OSCE GJORDE ÖVER VILKEN TORTYR SOM ANVÄNDES.
Fångarna fick elchocker, misshandlades grymt och flera gånger dagar i rad med olika föremål (järnstänger, basebollträn, pinnar, gevär, bajonett knivar, gummibatonger)
Tekniker som ofta används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerheten, styrkor inkluderar vatten boarding ( en form av utfrågning där vatten hälls oavbrutet över någons ansikte, strypning med en ”banderistisk garrote” (döda någon genom strypning med sladd eller tråd och andra typer av strypning.
I vissa fall skickades fångar i skrämsel syfte till minfält och kördes över med militärfordon vilket ledde till deras död.
Andra tortyrmetoder som används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor inkluderar benkrockar, knivhuggningar och skärande med kniv, branding med glödheta föremål, skjuta olika kroppsdelar med små vapen.
Fångar tillfångatagna av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor hålls i dagar vid minusgrader, utan tillgång till mat eller medicinsk hjälp och tvingas ofta ta psykofarmaka ämnen som orsaker smärta.
En absolut majoritet av fångarna utsätts för falsk skjutning trupper och utsätts för döds och våldtäktshot mot sina familjer. Många av de torterade är inte medlemmar av självförsvarsstyrkorna folkrepublikerna Donetsk och Luhansk.
Ett av dessa tortyrcentrum befriades i mars 2022.” Osv osv osv.
Johan de Naucler, hur mycket du än försöker övertyga oss om att du är “politiskt konsekvent och principiell” och “…emot krig, tortyr och våld som politiskt redskap” så visar bara dina skriverier att du är en SANN förkämpe för “The Empire of Lies” Eller “Lögnens imperium”?
Jag förstår att det blivit körigt i tankevärlden hos många putinister idag. Kriget och våldet har liksom knappast gått som förväntat.
Som jag tidigare sagt så har det säkert begåtts våld och andra vidrigheter av både statliga aktörer som ideologiska fanatiker från ukrainska sidan. Jag förvånas inte.
Jag ser långa listor över allt detta. Men var är de långa listorna på explicit ryska krigsbrott och våldsdåd? Är de ryska invasiva trupperna bara på karusellbesök i det ukrainska Disneyland och äter glass i solskenet? Det verkar ha gått åt väldigt mycket glass. På varje anklagelserapport från t.ex. Amnesty om ukrainska krigsbrott går det över trettio ryska krigsbrottsrapporter. Amnestys kritik mot Ukraina verkar vara helt godtagbar medan samma kritik mot ryska krigsbrott är ihoptotad fantasipropaganda? (Då har man blivit lurad hur ett krig faktiskt går till; d.v.s. att invaderande styrkor i princip alltid begår de värsta illdåden; nazisterna i Polen, Baltikum och Sovjetunionen; amerikanska krigsbrott i Sydostasien o.s.v.)
Sedan när skrev Catarina Östlund eller Vivianne Månsson här ett enda litet litet knappt synbart ord om ett ryskt krigsbrott efter invasionen i februari 2022? Ett endaste ord?
Med alla dessa våldsrapporter kan man ju tro att faktiskt Ukraina invaderat precis hela Ryssland och nått fram till Djingis Khans kyrkogårdar i Uzbekistan och grävt upp dessa i rent söndagsnöje.
Äter bara Putins krigsmakt glass i solskenet på den ukrainska svartjorden? Bygger de upp dubbelt så många bostadshus som de bombarderat sönder och samman? Vad gör de ryska soldaterna på ukrainsk mark. Det uppskattas att 80 000 soldater på ryska sidan dödats, sårats eller saknas? Drabbades de (tyvärr) av något jättelikt meteoritnedslag som slog ut allt liv där och då?
Vad anser Catarina Östlund och Vivianne Månsson att de ryska styrkorna gör exakt i Ukraina? Äter de verkligen bara glass i sommarsolen? Tänk efter när ni svarar nu; för eftervärlden kommer att bevara Era ord exakt, som man minns de norrmän som hyllade den nye ledaren Hr. Q misstänker jag, dessvärre.
Begår både ryska och ukrainska styrkor krigsbrott i dagens krig och vilken statistik åberopar ni gällande BÅDA SIDOR PARALLELLT?
Man har förlorat debatten ”Johan” när man börjar kalla motdebattörer som säger sanningen ”Putinister”! Det är bara att tugga i sig…De ryska truppernas uppdrag är de-nazifiering av Ukraina och sedan står resten av Europa på tur! Läs gärna på om vissa EU-ledares bakgrund, en upplysande historia.
Jaha Du. Ryska krigsmakten har i ett lååååångt halvår tuggat sig in några klena mil in på ukrainskt gränsterritorium, i ett platt och lika flackt landskap utan vare sig ogenomträngliga berg och djupa floddalar. Och man har dessutom svårt att framskrida mer eller längre. Man saknar helt kontroll över de många vapenleveranserna till den ukrainska motståndaren. Ryska Arméns tillstånd beskrivs som utmattat, hungrigt, desillusionerat och ovilligt. Och det är mitt i sommaren! Det är ett ofattbart militärt underbetyg. (Jag kommer ändå från en familj där man varit militära officerare /ej i Sverige/ sedan 1400-talet och vet vad krig och död är). För några år sedan nådde rent tekniskt och utrustningsmässigt den ryska krigsmakten den rejäla teoretiska nivån att de kunde besegra vilken annan enskild europeisk stats krigsmakt som helst (bortsett från alternativet kärnvapeninsatser som kan sluta illa för alla berörda), som Tyskland, Frankrike eller Storbritannien. Det har nog visat sig vara tomma och felaktiga teoretiska siffror på papper -enbart.
De fyra dagar den ryska krigsmakten ”skulle inta och erövra” huvudstaden Kiev i februari och ”byta ut dess ledning” är nu bara en gammal konsum-symbol i datorns displayruta.
Stridsvagnstillverkningen står helt stilla. Det hela påminner om Danmarks skickade utsända lilla ubåt till det anglo-amerikanska Irakkriget år 2003. Ingen visste någonting.
Inget av dessa utmattningssymptom uppvisades på Stalins tid som ogenomförbara hinder under andra världskriget. Inte ett enda! Och Röda armén förlorade ändå över sju miljoner soldater av de sammanlagt mer än 35(!) miljoner soldater som iklädde sig i Röda arméns hjälteuniformer.
När Röda armén intog Berlin 1945 frågade sig till och med samtida västerländska medier om inte Röda armén ändå inte ”kunde passa på att inta Madrid likaså”, för att utplåna Franco-fascismen i Spanien. Militärt hade det varit realistiskt och möjligt.
Den underpresterande ryska militära insatsen är till dags dato ett både strategiskt och taktiskt schabrakmisslyckande av närmast amerikanska mått. Anledningarna kan vara många: brist på planering, motivation, logistik, materielbrist, orealistiskt politiskt önsketänkande och framför allt professionalism; kriget tycks vara ett planerat av underrättelsetjänsten och inte av militären som bara tycks ha fått en ihophafsad slarvig order.
Tyvärr är det konfliktmässigt dåliga nyheter (hur konstigt det än kan låta). Desperation och ren hysteri i Kreml kan leda till rena panikåtgärder och insatser av mycket farliga vapenslag, för att inte nämna kärnvapen, gud förbjude.
Det än märkligare är att en diplomatisk lösning mot ett fredsfördrag verkar närmast obefintlig, dessutom från båda sidor.
Jag skulle nog kalla dagens ryska militära situation, liksom resultat, som den ultimata utgången man absolut inte överhuvudtaget ville ha.
”Johan” har helt gått på MSM-propagandan det är uppenbart! Ukraina är på fallrepet och trupperna decimeras med mellan 500 och 1000 man per dag. Ryssland har ingen som helst brådska eftersom deras mål ju är att slå ut den ukrainska militära kapaciteten och samtidigt skona civila. Visst kunde de kört på som USA i sina olagliga krig och bombat skiten ur motståndarna men i Ukraina vill man ha ett fungerande land efter kriget alltså gör man inte så utan går sakta framåt. Om t ex Polen startar krig mot Ryssland kan man nog utgå från att inga sådana hänsyn kommer att tagas utan Warzawa jämnas med marken ganska omgående.
Även Kadyrov har i en intervju sagt, att detta är en speciell operation, och därför krigar vi inte som vi är vana att göra. Vi skall ta hänsyn till civilbefolkningen, och fienden är nazisterna och legosoldaterna. Vi skulle kunna tagit dessa områden på en vecka om vi haft fria händer, men vi är uppbundna av vårt speciella uppdrag.
De är nog inte så förtjusta i Navalny som kallar muslimer för kackerlackor och tycker att det enda som hjälper mot dem är en pistol. Det verkar vanligt bland vissa ryssar att kalla muslimer för kackerlackor, Navalny ville inte ta tillbaka det uttalandet, för han var rädd att förlora sympatisörer med honom. Såg ett avsnitt med Zelensky i en revy i hans tidigare karriär som revyartist. Då sa han att Erdogan är en kackerlacka med mustasch. Undrar om Erdogan skulle skrivit kontrakt med honom som han gjorde för några veckor sedan om han hade sett den videon.
Kadyrov tycker att Putin respekterar de olika religionerna i ryska federationen, vilket även högsta muslimska rådet i ryska federationen anser. De har gjort ett gemensamt uttalande att de stöder Ryssland speciella operation i Ukraina, där de också uttryckte att de flesta muslimer i världen vill inte sanktionera Ryssland, trots kraftiga påtryckningar från mäktiga länder och hot om sanktioner.
EU kallar sig för den fria världen, men de låter inte länder få vara fria och ta sina egna beslut. De hotar dem hela tiden. Sydafrikas utrikesminister klagade över att Europeiska länder kommer till Afrikanska länder och hotar dem, om ni inte gör si, så kommer vi göra så. Hon tycker inte om att bli hotad, då hon anser att Sydafrika är ett självständigt land och har rätt att ta sina egna beslut, utan oförskämda hot från Europa.
Fast det är saker just dessa berömda alternativmedia inte kan förklara, trots att de alltid tycks besitta all militär sanning och dessutom tycks berätta den.
Dels kryssaren MOSKVAs haveri (ukrainsk raket- och bombattack) och öde och angreppet på dels en flottbas flygplats på Krim och dels på Svartahavsflottans huvudkvarteret i Sevastopol, med förmodligen en drönare försedd med sprängmedel.
Antingen har Ukraina utfört alla dessa (mest troligt) eller så rör det sig om komplett egen rysk inkompetens som huvudalternativ. Man har enligt rysk sida ”rökt vid flygplanen” (vilken professionell personal gör någonsin det bland högteknologiska militära plan bland flygbränsletankar, dessutom i ”fredstid” på Krim) och nio hyfsat moderna militära flygplan förstörs omedelbart. Det syns väl på satellitbilderna. Ett stort område är nedbrunnet. Man ”tappar någon slags bomb” ombord på kryssaren Moskva, och dessutom alldeles nära eller rentav inne i ammunitionsförrådet(som borde vara hermetiskt tillslutet) på kryssaren Moskva vats överstrukturer ovan däck flyger i luften och sedan brinner och följaktligen sjunker. Enligt ryska sidan bogserades fartyget i ”hårt oväder” trots att bilderna från det brinnande Moskva visade i stort sett ett blankt lugnt hav, precis som väderrapporterna för tiden i regionen.
Kreml väljer märkligt nog alltid det sista alternativet: personalens egen klantighet och inkompetens, och Ukraina beskylls inte överhuvudtaget för dessa troliga anfall. För då skulle ryska staten förmodligen tvingas till en officiell krigsförklaring och ge sig på målet att ockupera hela Ukraina, två åtgärder den ryska krigsmakten överhuvudtaget inte kan ge sig in på, det ligger utanför kapacitetens räckvidd.
Ryssarna har här haft tre solklara ”Tonkinbuktsskäl” att slå till militärt hårdare mot Ukraina (som Benny förespråkar), men man har helt avstått. Det har helt passerat förbi, utan minsta militära svarsåtgärd. Den ryska krigsmakten saknar helt enkelt initiativkraften och förmågan.
Någon annan realistisk slutsats går inte att dra.
Eller viljan då det kanske inte är avsikten
Så denne Kadyrov, Vivianne, som har som favoritsysselsättning hemmavid att tortera och mörda homosexuella i sitt eget Tjetjenien skulle alltså i Ukraina stå för en ny slags tjetjensk ädel högreståndshumanism i Ukraina där staden Mariupol (där de bekanta jag haft där, fick jag för någon vecka sedan, är alla döda (mördade?)och kastade i omärkta massgravar, deras huskvarter ser nu ut som en atombomb släppts över omgivningen). Trevligt -eller hur?
Vad har Du då att säga om alla CIVILA tusentals döda, i princip alla rysktalande som skulle befrias av Putin(de flydde dock västerut) i den närmast utplånade och med marken jämnade fina gamla kulturstaden Mariupol?
Tjetjenien finns inte med i de länder som har dödsstraff på att vara homosexuell.
Jag har följt tjetjenerna från att de lämnade sitt hem och under kriget i Ukraina. De har en väldigt stark självkontroll, som är direkt förknippad med den order som de skall fullfölja.
Har de ett uppdrag att de skall värna de civila så tror jag att de verkligen försöker leva upp till det.
Civila har berättat att ukrainska militären stal av dem, hjälpte dem inte och lät dem varken få mat eller vatten.
En del sa att tjetjenerna hjälpte dem, gav dem mat och hjälpte dem när ukrainare hade stängt in dem i källare och minerat dörren, så den skulle sprängas om de försökte ta sig ut.
Flera journalister var i Mariupol och intervjuade de civila, och de som stannade kvar medan striderna pågick, vittnade samtliga om att det var ukrainska armen som bombade sönder de flesta hus när de flydde fältet. Så onödig förstörelse de skulle ändå fly, men måste ha sönder alla hus som de kom åt i flykten.
F.d. natorådgivare och schweizisk underrättelseofficer Jacques Baud ger hela skulden till att striderna blev så våldsamma i Mariupol till de extrema miliserna som fanns där, för de var så fanatiska och extremt farliga sa han, och därför blev striderna så våldsamma.
Fransk TV var nyligen och filmade hur tusentals flydde trots kriget in i östra Ukraina, det var långa bilköer dit och inga bilar som körde mot västra Ukraina, Det beror nog på vilka egna upplevelser man haft och vad man tror blir bäst för en själv att vara i västra eller östra Ukraina. TV-reportern var förundrad över att man flydde in i kriget, istället för ifrån kriget västerut. Ukrainsk militär försökte tvinga personer att åka västerut, men de ville vara i östra Ukraina.
”Foreign mercenaries accuse Ukrainian military superiors of crime orders, says Spiegel😮🫣
Spiegel launched its own investigation and found out that Ukrainian military superiors mostly enriching themselves (that’s for sure…😉). Mercenaries also mentioned the facts of selling western weaponry on black market, sexual offenses and robbery cases. Ukrainian Army is growing into Army of criminals🤬🤦♂️”
UN är inte neutrala, tänk om Syrien skulle bomba sina oljefält, då skulle aldrig UN säga åt USA att ge dem tillbaka till Syrien, UN struntar blankt i Syrien.
Det är allt UN säger då Ukraina bombar varje dag oavbrutet kärnkraftverket, Att Ryssland skall ge kärnkraftverket till Ukrainska myndigheter. De galningarna som redan har bombat sönder, så man kommer inte kunna förse Ukraina med mer än 20 % av elproduktionen.
Dessa länder är de som har kvar dödsstraff för att vara homosexuell, från HBL information.
Ingenting har heller förändrats i de sex länder, eller delar av dem, där dödsstraff är en möjlig påföljd för homosexualitet. De länderna är Jemen, Iran, Nigeria, Saudiarabien, Somalia och Sudan.
I ytterligare fem länder – Afghanistan, Förenade arab emiraten, Mauretanien, Pakistan och Qatar – är döden ett möjligt straff för homosexualitet, men det används som regel inte.
Man undrar om @de Nuclear är en Bidenist tro? Eller en van der Leydenist? Kanske ännu värre en Stollenbergist?
Eller…socialist!!!🙀
@Just saying 28 augusti, 2022 At 06:21
Du har glömt Banderist!!
Johan de Naucler du skriver att du är ”socialist”.
Konstig socialist som stöder de 1%-ens kamp för att lägga under sig hela världen, som USA gör i Ukraina genom sitt proxykrig. En socialist är för de 99%-en.
Tja Catarina, nu är det ju två borgerliga och dessutom rejäla högerregimer som slåss mot varandra i det rysk-ukrainska kriget.
Det är den rikaste ryska plundrade kapitalismen och dess verkligen parasitära överklass som för kriget och bombar i Ukraina.
De ryska socialistiska grupperna är i stort sett -vad jag sett och hört- helt emot kriget. Regimmotståndarna från vänster sitter redan alla i ryskt fängelse. Jag hoppas på deras frihet snarast!
Jag bor i Stockholms starkaste fäste för liberaler, och de finns i alla kategorier. Så de som tillhör de nyliberala med tillhörighet hos centern och vill ha en regering i Sverige med fullkomlig maktstyrning av Centerpartiet och Socialdemokraterna, deras sätt att argumentera stämmer bra överens med Naucler, så han kan mycket väl vara en nyliberal. De vill gärna låta som de har den starkaste dragningen till socialister, men avslöjar sig alltid i längre diskussioner.
Många vill inte fördöma England där 800000 barn lever i fattigdom, och ändå kvalificerar de inte sig för att få gratis mat i skolan
Uppmärksammat av Child Poverty Action Group.
För några år sedan kunde jag läsa om hur nyliberalismen skapat en stor fattigdom i England, numera är det tyst, och ingen kritik mot att man skickar vapen för billioner till Ukraina medan deras egna barn svälter, och redan förra vintern frös väldigt många barn så de gick till skolan för att värma sig på morgonen.
Artikel i Guardian.
https://www.theguardian.com/business/2022/aug/28/widespread-child-hunger-cost-of-living-crisis-free-meals
Varför är det så ofattbart viktigt och sätta smutskastande och förnedrande stämplar på folk?
Debattera detaljer i sak!!
Ryssland har idag sedan 1990-talet och Jeltsinismens kapitalism bland världens största och mest ojämlika inkomstskillnader vad gäller ägande och rikedomar i alla industrialiserade länder i världen, mer än något annat europeiskt land. Dessutom minskar inte skillnaden heller. Mellan en promille och en procent äger istort all produktion i Ryssland. Många ryska medborgare lever fatalt och socialt under fattigdomsgränsen. Det vet vi från många olika statistiska undersökningar på internationell nivå, till och med Ziuganov brukar klaga på detta -är han också ”nyliberal”?
Dagens marxist-putinister tappar alltid detta faktum, ty ryssarna tycks hos dem leva ännu i någon slags kommunistisk rättvisa.
Är det någon som har en ”nyliberal samvetsnivå” är det de kommentatorer som tycker att det är bra att ryssarna måste leva så.
Förtjänar verkligen aldrig just ryska folket självt ett mer rättvist och ekonomiskt balanserat liv i rättstrygghet och sann politisk anständighet?
Den 25 augusti av undertecknade Rysslands president Vladimir Putin ett dekret om att öka antalet militärer i försvarsministeriet med 137 000 personer. Antalet civil personal på avdelningen kommer inte att förändras nämnvärt. Experter tror att beslutet är kopplat till en förändring av den militärpolitiska situationen runt Ryssland och kommer att möjliggöra en optimering av försvarsmaktens struktur.
Samtidigt fortsatte ukrainska väpnade formationer att beskjuta kärnkraftverket i Zaporozhye.
Den ryska militären rapporterade att alla skjutplatser från vilka anfall utfördes mot ZNPP förstördes.
Högprecisionsvapen från de ryska flygstyrkorna på ett militärt flygfält från Poltava-regionen träffade fem stridsflygplan från de ukrainska flygvapnet. En Su-27 och en Su-24 förstördes. Ytterligare två Su-27 och en Su-24 skadades allvarligt. Förlusten av fienden i styrkor uppgick till 30 nationalister, sa den officiella representanten för det ryska försvarsministeriet Igor Konashenkov.
Och i Dnipropetrovsk-regionen förstördes tre flygplan från det ukrainska flygvapnet som ett resultat av ett högprecisionsanfall på Dnipros militärflygfält.
På samma sätt förstördes kommandoposten för grupperingen av ukrainska trupper ”Kakhovka” 64 nationalister och sju enheter militär utrustning likviderades.
Som ett resultat av en direkt träff av en Iskander-missil på en militär transport vid Chaplino-järnvägsstationen i Dnipropetrovsk-regionen förstördes mer än 200 reservister och 10 enheter militär utrustning på väg till Donbass, sade försvarsministeriet.
I Khmelnytsky-regionen förstörde de ryska flygstyrkorna verkstäderna för ett företag för reparation av pansarvapen och flera raketsystem, inklusive utlandstillverkade.
Och i staden Zaporozhye drabbades produktionsverkstäderna i Iskra-fabriken, där luftförsvars- och motbatteriradarstationer reparerades, såväl som produktionsbyggnaderna för MiGremont-flygplansreparationsanläggningen, där flygutrustningen från Ukrainska väpnade styrkor återställdes.
Sergei Shoigu talade om skälen till att bromsa offensiven.
Enligt ministern kommer tillgången på västerländska vapen inte att störa genomförandet av alla uppgifter
I torsdags utfärdade Vladimir Putin ett dekret om en betydande ökning av storleken på landets väpnade styrkor. Från den 1 januari 2023, i den nya delstaten, kommer deras maximala antal att vara 2 039 758 personer, inklusive 1 150 628 militärer. Ökningen skedde på bekostnad av militär personal. Dess antal ökade omedelbart med 137 tusen människor. Landets regering fick i uppdrag att anslå nödvändiga medel till försvarsministeriet för genomförandet av dekretet.
En sådan ökning krävdes på grund av den helt förändrade militärpolitiska situationen runt vårt land”, förklarade militärexperten Vladislav Shurygin för Izvestia.
Det här är inte bara situationen i Ukraina, utan i allmänhet Natos agerande i Europa. Därför är det militären, och inte civil personal, som ökar. Försvarsmakten reducerades till den nuvarande gränsen på en miljon människor 2008, i en helt annan geopolitisk verklighet.
En offensiv började i Nikolaev-riktningen
Ryska federationens väpnade styrkor befriade flera bosättningar.
Detta kommer sällan ihåg, men i det ryska försvarsministeriets strukturer finns det bara ungefär hälften av människorna i uniform, tillade experten. Före dagens presidentdekret fanns det 1 miljon militär personal och cirka 900 000 fler civil personal.
En höjning av gränsen kommer att krävas för att bilda ytterligare enheter i befintliga enheter, skapa nya.
De talrika frivilligbataljoner som nu bildas kommer säkerligen att ingå i detta antal. Kanske kommer armékåren för nuvarande LNR och DNR i framtiden också att gå in i dem.
Inte konstigt att folk i Novorossiya ihärdigt talar om en förestående folkomröstning om republikernas anslutning till Ryssland. Dekretet träder i kraft om några månader, från januari nästa år, fram till dess är allvarliga förändringar möjliga.
Ukrainska trupper fortsätter artillerianfallen mot kärnkraftverket i Zaporozhye och staden Energoda , uppger försvarsministeriet. Under dagen besköt deras artilleri kärnkraftverksområdet sju gånger från kanoner med stor kaliber placerade på motsatta stranden av Kakhovka-reservoaren. De ryska väpnade styrkorna förstörde fiendens vapen med retureld.
Operativt taktiskt, arméflyg, missilstyrkor och artillerianfall förstörde sju kommandoposter, fyra ammunitionsdepåer, en bränslelagringsanläggning för militär utrustning och 149 truppkoncentrationsområden på en dag.
Ryska luftvärnsförband sköt ner fem obemannade flygfarkoster och 19 HIMARS-raketgevär.
På torsdagen talade försvarsministeriet om nya fakta om användningen av civila anläggningar av ukrainska väpnade grupper för militära ändamål.
I Avdiivka i Folkrepubliken Donetsk, i byggnaden av dagis nr 11 (Central Avenue), utrustade ukrainska nationalister en stark punkt, militär utrustning placerades bredvid utbildningsinstitutionen , inklusive artilleri och MLRS, varifrån närliggande bosättningar systematiskt är avskedad”, sade chefen för Ryska federationens nationella försvarsledningscenter, överste-general Mikhail Mizintsev.
Han sa också att militär personal från de väpnade styrkorna i Ukraina är utplacerade i kulturhuset i Bereznegovatoy, Mykolaiv-regionen , att tillvägagångssätten till byggnaden är minerade, men lokalbefolkningen varnades inte medvetet för detta.
Rysk militär förstör västerländsk ammunition i Ukraina. Tidiga attacker mot vapenlager kan störa fiendens planer, säger experter
I Krivoy Rog, Dnipropetrovsk-regionen, i byggnaden av skola nr 125 (5:e Zarechny-mikrodistriktet), placerade nationalister ett fäste och ett lager med raket- och artillerivapen, medan evakueringen av lokalbefolkningen inte genomfördes.
Dessutom, i Artemivsk, Folkrepubliken Donetsk, i ett bostadskomplex (Shevchenko Street), utrustade enheter från de väpnade styrkorna i Ukraina en stark punkt, artilleripositioner och ammunitionsdepåer, medan lokala invånare är förbjudna att lämna sina hem, och alla försök av medborgare att självständigt evakuera till säkra platser är allvarligt undertryckta , människor som faktiskt används av nationalisterna som mänskliga sköldar.
Kort fråga: hur står det till med den nazi-fascistiska Azovbataljonen och tillresta legosoldater till den? Växer bataljonen eller decimeras den i kriget -många arresterades ju i Azovstalstormningen.
Finnes statistik eller andra data, och har Azovbataljonen rentav någon egen hemsida(?) med egna påståenden?
Det kommer nya hela tiden till de olika nazistorganisationerna i Ukraina, det finns ju förutom Azov, Svoboda, C-14 och Aidar för att nämna de största, sedan flera små bland andra Kraken i Butja.
Ryssarna har satt några från Azovstal, på omskolningskurs, såg dem med målarburk och penslar.
De skall hjälpa till och renovera byggnationen i Mariupol. Jag antar att de enbart gjort sig skyldiga till småföreseelser, då de straffas så lindrigt.
BBC Kiev korrespondent Jonah Fisher har gjort denna film, där det framkommer att regimen i Ukraina tillåter dessa olika nazistmilis patrullera gatorna istället för polisen. De högerextrema låtsas att de sköter sina uppdrag på ett korrekt sätt då BBC:s journalister filmar dem. Sedan har de blivit filmade med dold kamera och då ser man hur brutalt de går tillväga i den illegala spelhallen.
Lika brutalt har jag sett att de ger sig på romer i Ukraina, jagar män. kvinnor och barn med påkar och tänder eld på deras läger. I början ger de felaktig information, de säger att Ryssland sa att det var en kupp år 2014 orkestrerad av nynazister, det var inte sant då men fyra år senare så växer de högerextrema grupperna i Ukraina. Det Ryssland sa då, har alla som forskat runt Maidan, speciellt Ivan Katchanovski, som skrivit en avhandling som blev klar nyligen, och han och övriga som forskat runt Maidan, kom fram till att det var sant som Ryssland sa.
Den här filmen ger en bra verklighetsbeskrivning av hur korrupt rättssystemet är i Ukraina. Den enorma mängden poliser som behövs i domstolen, och hur de högerextrema som stormar in i rättssalen fullkomligt dominerar den. Det finns många berättelser om hur personalen är rädd för dessa. De högerextrema mördarna som alla vet vilka de är, går fria för rättsväsendet är rädd för deras vänner.
https://www.youtube.com/watch?v=hE6b4ao8gAQ&t=70s
Fast växer dessa organisationer eller försvinner de? Mitt intryck är att Azovbataljonen tycks ha tagits upp som reguljär styrka i statsarmen? Är det fel?
Al-Jazeera English har gjort många intressanta intervjuer på plats med unga män som hamnat i dessa grupper. De ville dock inte svara på några ideologiska frågor…
(Jag hyser inga som helst sympatier för Azovbataljonen eller annat ideologiskt-militaristiskt tankegods, jag bara undrar om de har ”tillväxt” i detta nu).
Azov-rörelsen uppstod som en produkt av USA:s kupp år 2014. I en av sina första officiella handlingar beviljade revolutionsledarna amnesti till 23 fångar, inklusive flera framstående högerextrema agitatorer. De inkluderade Andriy Biletsky, som hade tillbringat de föregående två åren i fängelse anklagad för mordförsök.
Ukrainsk polis hade länge behandlat hans organisation, Patriot of Ukraine, som en nynazistisk terroristgrupp. Viktigt att tänka på att innan USA:s kupp var de fängslade som en terroristgrupp, så USA släppte mördarna fria. Biletskys smeknamn inom gruppen var Bely Vozhd, eller White Ruler, och hans manifest verkade hämta sin berättelse direkt från nazistisk ideologi. Ukrainska nationalister, sa att de måste ”leda de vita nationerna i världen i ett sista korståg för deras överlevnad, ett korståg mot det semitledda Untermenschen”, en tysk term för ”undermänniskor” med rötter i nazistisk propaganda.
Inom några dagar efter att han släpptes, gav sig Biletsky ut för att samla en högerextrem milis. ”Det var vår uppgång efter en lång period under jorden,” sa Biletsky till TIME i en intervju den vintern i Ukraina. Insignierna han valde för milisen kombinerade två symboler – den ”svarta solen” och ”vargens krok” – som båda användes av de tyska nazisterna under andra världskriget.
Olena Semenyaka, betydelsefull inom Azov, år 2019 berättade hon för TIME att Azovs uppdrag var att bilda en koalition av högerextrema grupper över hela västvärlden, med det yttersta målet att ta makten i hela Europa.
Semenyaka deltog i och bloggade om Young Europe Forum i Dresden i augusti tillsammans med högerextrema sympatisörer från grupper i Tyskland, Italien och Österrike. Specifikt sa hon att hon har träffat de från grupper som Azov anser vara nära allierade – till exempel Greklands Gyllene gryning, Italiens CasaPound, Polens Szturmowcy och Tysklands nationella demokratiska parti och alternativ för Tyskland.
Andra Azov-medlemmar har rest för att träffa motsvarigheter i de baltiska staterna och Kroatien, tillade hon.
Förutom att tala om sina delade ideologier, sa Semenyaka, har Azov-medlemmar i vissa fall ”delade erfarenheter av att skapa territoriella försvarsstyrkor”, en hänvisning till gruppens bataljon och gatuförband.
Ukrainas närmande till EU, har gjort det lättare för ukrainare att resa visumfritt i EU, vilket gjort det lättare för Azovs uppsökande arbete rent logistiskt.
Våra politiker borde vara livrädda, eftersom nazister som kommer till Ukraina och slåss på deras sida beviljas medborgarskap, och de är i många fall mördare som flytt till Ukraina för att slippa straff, och nu kan resa visumfritt till Europa.
Svarta är ett hot mot vita nationer
Homosexuella ska inte få äta vid samma bord som heteros
Förintelsen är en lögn
Hitler kommer att firas
I videon som är från början av 2018, berättar man om att USA var i Ukraina och tränade Azov, som då var i Ukrainas reguljära arme. Så processen att de skulle upptas i den reguljära armen måste ha påbörjats i och med att man byggde upp Azov med hjälp av utländska nazister. Så man kan konstatera att någon gång innan 2017 upptogs de i den reguljära armen.
https://www.youtube.com/watch?v=x5Uf7aooxvE&t=200s
Tack Vivianne för synnerligen intressant faktaspäckad information om Azovbataljonen och dess tankegods!!
Printa ut alla och fäst på anslagstavlan!
Johan de Naucler, återigen låter du som en megafon från väst: ”Den underpresterande ryska militära insatsen är till dags dato ett både strategiskt och taktiskt schabrakmisslyckande av närmast amerikanska mått. Anledningarna kan vara många: brist på planering, motivation, logistik, materielbrist, orealistiskt politiskt önsketänkande och framför allt professionalism; kriget tycks vara ett planerat av underrättelsetjänsten och inte av militären som bara tycks ha fått en ihophafsad slarvig order.” (I min släkt fanns också militärer, bl a en som satt i generalstaben för inte så länge sedan, det var före Sverige lät Pentagonkonsulter skrota det svenska försvaret, han berättade att dåvarande ÖB hade gråtit i telefon för att Sveriges politiker gjorde sig av med svenska försvaret (https://mikaelnyberg.nu/2014/04/19/pentagonkonsulter-ledde-forsvaret-till-skroten/) Militärerna i min släkt var för ett starkt invasionsförsvar, de ville försvara vårt land, och inte åka runt i världen för att slåss för de 1%-ens skull, ett sk insatsförsvar).
De var militärer av den gamla stammen som ansåg att det var en självklarhet att följa den humanitära rätten att parterna i en konflikt alltid ska skilja mellan civilbefolkning och stridande och skona civilbefolkningen och civil egendom.”
Ryssland är inte ute efter att döda civila som dina kompisar amerikanarna som har allierat sig med nazister i Ukraina, ryssarna är inte ute efter att ödelägga den ukrainska befolkningen, därför för de kriget på ett helt annat sätt, de vill skona civilbefolkningen. [Jämför med USA hur de ex bombade i veckor i områden i Irak (dessutom på helt falska grunder) där civilbefolkningen bodde]
Och det är klart, som du beskriver kriget har de 1%-en med Biden i spetsen och de europeiska ledarna intresse av att kriget beskrivs-att den ukrainska armén ex använder civilbefolkningen som mänskliga sköldar har det ju inget som helst intresse av att allmänheten i USA och Europa får veta, för då skulle starka protester resas mot kriget, mot USA ,Nato och nazisterna i Ukraina.
På ex Moon of Alabama och många andra ställen kan man få både läsa och höra hur krigets verklighet ser ut i Ukraina.
Och Catarina – är Du då en megafon för dagens Kreml?
Om man jämför vad bl.a. Putin och (den för övrigt mycket skicklige) Lavrov uttryckte för mål och tidtabell i februari med anfallskriget mot Ukraina -så har ju inte på långa vägar några mål uppnåtts.
Det är ju fundamentala fakta.
Ukrainas alla militära mål skulle slås ut, men den västliga militära militärmaterielen väller faktiskt in i Ukraina med splitter nya vapen som oftast, medan den ryska vapenindustrin sackar efter rejält. Ryska armén och flygvapnet har inte en gång täppt till vapenleveranserna till Ukraina.
Ukraina försvarar sig väl mot en inkräktare och Ryssland har kört fast mot detta motstånd.
På fyra dagar skulle Kiev intas. Ryska krigsmakten kanske sade fel, var det möjligen fyra år eller fyra decennier?
Är det också felaktig propaganda?
Jag har missat tidtabellen och uttalanden från Kreml att Kiev skulle intas på 4 dagar. Tacksam källor.
Det nämndes redan i media den första tiden av kriget.
Häromdagen nämnde överstelöjtnant Joakim Paasikivi detta i en intervju, han är akademiskt skolad i ämnet och tillhör kunskapsauktoriteten över oss alla här, misstänker jag. Även Dr. Oscar Jonsson har tagit upp detta med tidsplanen i många uttalanden.
Ja, men inte var det en tidplan som Ryssland presenterat. Handlar det här inte främst om spekulationer av bl.a. Paasikivi och Oscar Jonsson, favoriter i etablerade media.
Johan de Naucler, ursäkta, men hur kan du försvara några som gör så här ”Ukrainska trupper fortsätter artillerianfallen mot kärnkraftverket i Zaporozhye och staden Energoda , uppger försvarsministeriet. Under dagen besköt deras artilleri kärnkraftverksområdet sju gånger från kanoner med stor kaliber placerade på motsatta stranden av Kakhovka-reservoaren.Ukrainska trupper fortsätter artillerianfallen mot kärnkraftverket i Zaporozhye och staden Energoda , uppger försvarsministeriet. Under dagen besköt deras artilleri kärnkraftverksområdet sju gånger från kanoner med stor kaliber placerade på motsatta stranden av Kakhovka-reservoaren.”
Hur kan någon enda människa försvara det här, ett radioaktivt utsläpp hotar att förstöra enorma landområden….Johan de Naucler, hur är det möjligt, hur kan du försvara det här? Finns du på riktigt?
”Johan de Naucler” är uppenbart en representant för den globalistiska vänstern eftersom han vurmar för EU:s överstatlighet och är mot länder som inte vill böja sig för globalismen och dess lakejer.
Benny, är det dom som kallas trotskister? Som vägrade att stödja Al-Assads regering för att den var borgerlig, trots att den var folkvald…och kontentan blev att dom såg mellan fingrarna på vad USA gjorde, dvs det USA som utbildade och försedde med vapen och avlönade IS …Egentligen en bra parallell till läget i Ukraina, trotskisterna (om det nu är dom?) kan inte stödja Putin, för regeringen är borgerlig, och i samma stund sväljer dom utan att blinka att en folkligt vald regering kuppas bort i Ukraina, av USA som stöttar nazisterna /nationalisterna i Ukraina. Märkligt folk i så fall, dom har inte riktigt koll på verkligheten.
Catarina nu får du sluta upp med din karaktärsmedsättande beskrivning av andra debattörer och istället bemöta i sak. Jag är dessutom inte ”trotskist”.
Har stalinister någonsin varit äkta socialister? Deras huvudsak har väl varit att knäppa så många upplysta socialistiska brödet som möjligt genom historien?
Tryter sakkunskap och argument måhända?
Tja Benny, jag står för frihetliga vänsteråsikter och samarbete mellan folk och länder, och att folk i sin vardag skall ha ett drägligt och anständigt ekonomiskt, socialt, frihetligt och rättssäkert liv. Det är MIN definition på civilisation; andra får ha sin egen. Det är inte min sak att lägga mig i.
Om inte annat har denna förfärliga globalismen idag till exempel lyft upp över 600 miljoner människor i Kina långt över fattigdomsstrecket sedan 1978 och gjort ett före detta gigantiskt u-land i tredje världen till världens mäktigaste industri- och exportnation tillika den rikaste nationalekonomin i världen sedan november 2021.
Det kallar jag inte ett dåligt resultat, snarare tvärtom.
Kanske Benny föredrar Tory-brexit och trumpismen – jag gör det då inte, som svar på Din fråga.
Inget litet jobb att tillskriva det diffusa begreppet ”globalismen” Kinas framgångar.
Här en av flera beskrivningar av Globalism ”Globalism är en ideologi som förespråkar globalisering, d v s handel, kunskap och människor inte ska behöva begränsas av de nationella landgränserna. I allmänt språkbruk har globalisering kommit att i första hand syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier.[1]. I bredare mening används globalism som en samlande benämning på idéströmningar som betonar vikten och behovet av olika system med omfattning utöver det nationella[2].
Cambridge Dictionary definierar globalism som ”idén att händelser i ett land inte kan skiljas från dem i ett annat land, och att ekonomisk och utrikespolitik bör planeras på ett internationellt sätt.”[3]
Termen globalist är en person som tror på meritokrati, universella värden och att människan är fri att skapa sig själv och sin egen kulturella tillhörighet. Den är därigenom starkt besläktad med liberalismen och nyliberalismen[4]. Termen globalist är vanligtvis inget som används av dess entusiaster, utan är starkt förknippat med dess meningsmotståndare.[5]
Globalism har likheter med internationalism, kosmopolitism och Tredje internationalen.” Wikipedia
Globalismen har positiva och negativa följder. Ingen har väl påstått något annat. Inte ens jag.
Men utan Kinas export och industri skulle knappast Kinas ekonomi vara där den är idag.
Kina under Mao är mig veterligen det enda land vars industrier ofta började rosta och förfalla innan de ens tagits ibruk. För så såg Kina ofta ut på 1960-talet.
Att Deng Xiaoping öppnade upp Kina med 1978 års reformer kan ju knappast vara en nackdel.
Norr om Hong Kong låg 1976 en liten fiskeby med några träbodar. Idag är namnet Shenzen känt i hela världen. Shenzen är idag mångdubbelt ekonomiskt tyngre och viktigare än sin ypperligt mindre grannstad Hong Kong på andra sidan sundet -det känner få västerlänningar till. Det hade ingen trott vare sig år 1978, år 2000 eller ens olympiska året 2008. Folk som besökte Shenzen år 2008 kan idag hitta och finna sig runt i staden!
Om vi sedan skall kalla det ”globalism” -eller något annat- är en skönsmässig fråga.
År 1976, för bara 46 år sedan, var Kina i stort sett nedstängt, i princip helt isolerat och utan större och knappast någon konkurrenskraftig ekonomisk handelspotential. Någon beräknade att under kulturrevolutionens år befann sig närapå alltid mindre än 100 utlänningar på besök samtidigt -i HELA Kina!
Det är det knappast idag.
Om det beror på Maos död, Deng Xiaopings reformer eller bara flit i globaliseringens tecken är något som säkert kräver minst 100 specialister att utreda. Förmodligen är Kinas styrka minst de tre ovan av mig nämnda anledningarna till Kinas remarkabla styrka av idag.
Kalla det vad ni vill. Den globala ekonomin är den som i vilket fall som helst har möjliggjort det.
Ibland ställs frågan om Sovjetunionen inte borde enbart ha först reformerat ekonomin enbart -som just Kina- och vilket läge Sovjetunionen till slut hade hamnat i. Det får vi aldrig veta.
Deng Xiaoping nämnde ibland för besökande politiker att man skall aldrig reformera ekonomin och det politiska systemet samtidigt. Jag är övertygad om att han hade rätt och började i rätt ända, och Sovjetunionen började med de politiska reformerna och därmed i helt fel ände.
Andra uppgifter ger en annan bild av utvecklingen i Kina under Maos tid.
Vad säger statistiken?
* Tillväxten i Kina var mycket god även under en stor del av Maos tid, omkring 5-6 % per år, dvs. nästan lika bra som nu, enligt uppgifter jag sett. Enligt uppgifter från Världsbanken var medellivslängden i Kina 36,3 år 1960 , 66,8 år 1980, 70,3 år 2000. Motsvarande siffror i Indien var 44,3 år, 54,2 år och 62,9 år. Medan medellivslängden i Kina ökade med 30,5 år mellan 1960 och 1980, en period då Maos politik i stort sett tillämpades uppgick ökningen i demokratiska, kapitalistiska Indien till 9,8 år.
Källa: Världsbanken. World Development Indicators online. I Minqi Li. The rise of China and the demise of the capitalist world economy. New York:Monthly Review Press, 2008.
* Ur en intervju med den kände vänstermannen och lingvisten professor Noam Chomsky i Counterpunch
”Se på det maoistiska Kina, som alla förväntas avsky. Om man ser på det så sparades 100 miljoner liv jämfört med det demokratiska kapitalistiska Indien, tack vare hälsoprogrammen på landsbygden. 100 000 000 (100 miljoner) människoliv är inget litet antal (motsvarar c:a drygt 15 % av befolkningen, dvs. c:a 1,5 miljoner av Sverige befolkning), och siffran innefattar den stora hungersnöden. Ingen kan tala om det. Och om man ser på de kapitalistiska reformerna så minskade dödligheten mycket kraftigt under Mao, men började plana ut 1979.” – Intervju med Noam Chomsky
Mao Tse Tung noterade att hälso- och sjukvården främst var inriktad på de 15 % som bodde i städerna och initierade en ökad satsning på landsbygden och på förebyggande mediciner. Kinas system med barfotaläkare visade sig framgångsrikt och WHO såg de som ett mönster för utvecklingsländerna.
Dessutom genomförde Mao omfattande jordreformer som frigjorde hundratals miljoner kineser från slaveriliknande förhållanden, vilket vi påminns om av Åsmund Egge i Klassekampen 15/12 2012, sid 33.
Inget vet med säkerhet om Kina hade haft samma, bättre eller sämre BNP om Maos politik fortsatt. Men vi har all anledning att tro att tryggheten, jämlikheten hade varit större och arbetslösheten närmast obefintlig. Många menar att den statliga planekonomin och frånvaron av stor ojämlikhet varit en viktig förutsättning även för framgångar i Kinas kapitalistiska ekonomi.
——————————————————————————————
Utdrag ur en annan artikel:
Det råder ingen tvekan om att genomsnittlig livslängd under flera årtionden varit längre i Kina än i Indien. I genomsnitt levde människor i Kina drygt nio år längre än i Indien under perioden 1950-2010. De som bodde i Indien förlorade oerhört många levnadsår jämfört med hur det skulle varit om de haft samma förbättring av livslängden som i Kina.
Beräkningar grundade på befolkningsstatistik för Kina och Indien visar att under åren 1950-2010 förlorades fem miljarder levnadsår i Indien eller 85 miljoner per år. Statistiken finns att ladda ner från FNs hemsida och beräkningarna finns redovisade i denna artikel.
Det råder heller ingen tvekan om att det var olikheterna i politik som var huvudorsak till skillnaderna.
Överlevnad i Kina och Indien – en jämförelse
Till redaktör Anders; jag håller delvis med Dig om Kina, det gjordes många goda sociala framsteg och principiella rättigheter i social riktning liksom utbildning från 1949. Men det fanns också avsevärda bakslag och nederlag.
Men här talade vi enbart om Kinas NYA roll i världsekonomin – och den rollen är mycket ung, och nu -imponerande nog- den starkaste i världen. Det är Kinas omvandling från en inrikes självförsörjande ekonomi till en ledande världsmakt i handel, export och industri som är det verkligt nya för dagens Kina. Den ekonomin fanns i princip inte alls fram till 1978. När man övergav en massa ekonomiska teser denna tid förändrades Kina ekonomiskt i grunden; i Kina kallas det som bekant numera ”socialistisk marknadsekonomi”.
Detta är alltså två helt skilda saker.
Efter ett besök i Kina av tidningen Pravdas chefredaktör Aleksej Abzjudej (som var gift med Chrusjtjovs dotter) kom denne på besök till Nikita Chrusjtjov med en del småsaker som gåvor från Kinas folkhushållningsindustri, lite porslinskoppar och annat på 1950-talet, mindre än 10 år efter 1949. Nikitas svar blev legendariskt: ”De kommer att gå om oss”. Det har Chrusjtjovs dotter (jag har för mig att hon hette Rada i förnamn) berättat i en tv-intervju i mitten på 1990-talet (om nu källa strikt behövs!).
______
Mig veterligen har ryska debattörer, politiker och offentliga representanter uttalat en vilja ”att invadera hela Ukraina och ta över hela Ukraina” inklusive ersätta dagens ”Kievregim” (som den fientligt kallas offentligt i rysk media). Inte minst är det just det ultimata målet för ”högerfilosofen” Aleksandr Dugin själv. Det är bara att läsa dennes ganska verklighetsfrämmande och ofta stökiga blandade andliga och geopolitiska teorier i hans politiska böcker. Det märkliga är med dessa att han inte det minsta bryr sig om vad de invånare som bor i det tilltänkta imperiet tycker om denna framtid. Det ukrainska folket har dock insett detta dystra framtidsscenario för länge sedan, och vill knappast ingå i den typen av framtid.
I dagens enda tillåtna debatt i Ryssland så är det just detta som verkar vara det generella slutmålet med Ukraina. Då president Putin i februari 2022 talat om ”denazifiering” av landet Ukraina, kan det enligt i alla fall min mening inte tolkas som annat än just HELA territoriet, d.v.s. hela landet Ukraina. Vad ukrainarna, som råkar bo i det egna landet, själva tycker om saken verkar fullständigt ointressant för Moskva. En slags ångvältsteori helt enkelt: rulla in, meja ner och platta till allt motstånd.
Militärt sett är Rysslands roll i kriget i dagens läge klen. Ingen hade förväntat sig en sådan rejäl underprestation från världens andra eller tredje (beroende på hur man vill räkna) största krigsmakt, som i stort hamnat i ett dödläge och nedgrävt stillastående utmed en front som sägs vara kring 200 mil. Det är väl den i alla fall allmänna bedömningen från utomstående akademiska militära institutioner runtom i världen. Det finns säkert andra bedömningar, även här bortom en massa vilda bloggares teorier. Men inget är över förrän kriget är just slut. Ingen vet. Skulle president Putin på något vis avlida eller mördas tror jag kriget mycket möjligt är över. Det är svårt att se någon pretendent som vill ta över Putins maktposition eftersom den är numera så politiskt komplicerad. Det enklaste för en efterträdare är nog att ge efter och fort finna ett bekvämt fredsfördrag, för att lindra Rysslands eftergifter och följder av kriget. Bara att bygga upp någon form av framtidstelation till grannarna västerut, Europa och Ukraina är en så utmanande och omfattande uppgift som förmodligen kommer att ta en hel generation att bygga upp, eftersom all tillit och diplomatiska kontakter är idag helt bortblåsta mellan Ryssland och resten av Europa.
Jag ser dock (märkligt nog kan tyckas) kriget som i grunden drivet av ytterst långsiktiga ekonomiska skäl, först i andra hand geopolitiska. De olika ryska och ukrainska oligarkiklanerna slåss om makt, pengar och framtida maktpositioner och ekonomisk kontroll. Det är egentligen bara en fortsättning på hur redan sovjetiska KGB förberedde sig ekonomiskt, inmutade intressen och egendom liksom placerade stora summor pengar på utländska bankkonton och i offshorebolag inför det sovjetiska systemets sammanbrott redan på 1980-talet, då delar av KGB övergav det sjunkande kommunistpartiet under stort hemlighetsmakeri.
En givande fråga man kan upplysa sig själv om, rent teoretiskt, är om man kan tänka sig att dagens KGB/FSB-strukturer som komplett infiltrerat hela ryska staten och maktapparaten skulle numera frivilligt ge ifrån sig denna exekutiva politiska makt, låt säga till en ”FSB-fientlig” politisk kraft bland till exempel socialistiska, socialdemokratiska eller liberala oppositionspartier, om dessa nu kunde verka fritt och öppet i opposition?
Nu är så knappast fallet. Den regimkritiska ryska vänstern är helt tystad och närmast utplånad i dagens Ryssland.
Men om jag själv får svara på frågan så är det: Nej, jag tror inte dagens inrotade KGB-FSB-strukturer vid makten är minsta beredda att godta opposition och lämna över den exekutiva politiska makten i Ryssland, tyvärr vare sig frivilligt eller oblodigt, ty dessa strukturer är dessvärre allt annat än demokratiska. De slåss för sina egendomar, pengar, maktpositioner och kanske rentav för sina fysiska liv. Det är så dagens rovgiriga ekonomiska och väldigt kapitalistiska överklass i Ryssland lever och verkar. Och så har det varit i över 25 år, ända sedan Jeltsinismens dagar. Putinismen är bara så mycket mer disciplinerad, slipad, avancerad och synnerligen hårdhänt.
I det avseendet är dagens ryska maktklass helt fångade i den egna labyrinten och det finns knappast någon nödutgång för denna maktklass än att gå under där, om man inte frivilligt går med på att röstas bort. Jag vet inte om ett slut liknande ett rumänskt Ceauşescu-drama är att vänta, eller något annat elände. Till slut kommer den politiska makten i dagens Ryssland försvinna och ersättas av något annat system (då rysk historia gillar att byta dem då och då utan minsta nostalgi) -det är det enda vi vet säkert.
Till och med alla politiker dör, om inte något annat hinner före, en normal fysisk död precis som alla vi andra.
Mig veterligen har någon representant för Rysslands regering inte uttalat någon ambition att ta över hela Ukraina.
Putins tal 24/2 är fortfarande intressant. här.
Nja, redaktör Anders – egentligen vet vi inte de reella och faktiska slutliga ryska avsikterna med anfallskriget.
Enligt Putins egna historiska artiklar han framfört i tidningsartiklar så är ”Ukraina ingen riktig stat” och en olycklig följd av Lenins förment kommunistiska politik. Man kan inte få minsta insikt av att president Putin anser statsbildningen Ukraina som vare sig minsta korrekt eller har någon existensberättigande. Det är åtminstone andan i denna politik.
Såväl Solzjenitsyn som Dugin har alltid sett i denna anda att Ryssland innebär att det innehåller också Ukraina och Vitryssland. Det kanske på många vis ÄR korrekt historiskt de senaste tre århundradena.
Men den statsrättsliga situationen är helt annorlunda. Det är formellt staten Ukrainas helt egna beslut om man vill vara en egen stat eller låta sig upplösas och helt ingå som region i Ryssland eller något slags ryskt imperium.
Man kan alltså vända på resonemanget och dra en slutsats: har president Putin någonsin erkänt att Ukraina skall förbli en rättsligt skilt och egen självständig stat som inte styrs av Moskva?
Jag kan då inte minnas det. Putinismens tankevärld är att Ukraina skall styras indirekt eller direkt helt ledas av ryska intressen och ALLTID ingå i en rysk geopolitisk zon, oavsett vad ukrainarna själva vill rent politiskt.
Alla motargument godtas självklart av mig med stort intresse! (Vi kanske bör undvika dock avsevärt äldre och decenniegamla intervjuer och presskonferensers uttalanden.)
Johan de Naucler : ”Globaliseringen är bara ett annat ord för USA-dominans”, sade USA:s
förre utrikesminister Henry Kissinger för några år sedan. Det är
måhända en något politiserad och något USA-centrerad definition, men
den pekar ändå på globaliseringens kärna.
Globaliseringen är bara ett annat ord för imperialism; är imperialism i
en tid då kapitalismen inte längre ser socialismen som ett hot mot sin
existens; är den kapitalistiska världsmarknadens återupprättande och de
kapitalistiska förhållandenas utbredning till alla länder och
till varje vrå av mänskligt liv.” (Proletären)
Frågan är vem har rätt, Johan de Naucler eller Henry Kissinger?
Jag tror Du har helt rätt.
Tja, ”Johan” du ser ju hur bra det går med globalismen! Folk flyttas hit och dit samtidigt tömmer man länder på kompetens som behövs typ läkare, forskare akademiker m m! Du får nog sätta dig ner och läsa agenda 2030, det har man uppenbart gjort i Kina och Ryssland för de vill inte veta av globalisternas planer och det vill inte de 85% av folken som bor utanför västvärlden heller. Och protesterna mot globalismen växer även i väst när folk äntligen vaknar upp ur den röd-gröna globalistiska röran som skapats av politikerna i väst.
Jag var nog bland de första på denna sida som för många månader sedan var av uppfattningen att globalismen gått definitivt i baklås i och med ukrainska krisen. Det är delvis svårare att bedöma i och med pandemins handels- och det ibland nedstängda resandets effekter då dessa inträffat parallellt och samtidigt.
Utrikespolitik kommer med tiden skiftas från värderingar till geografiska förhållanden och ”grannrelationer”, det är det klassiska historiska förhållandet i ett Europa och Asien om det enbart styrs av kontinentalmakter som Kina, Ryssland och ett EU som sköter sin utrikespolitik och försvarspolitik själv (vetorätten i europeiska utrikespolitiska frågor kan vara på väg att avskaffas, till förmån för majoritetsbeslut).
Ett klart exempel på en utrikespolitik ”baserad på grannskapet” kan vi se i dagens Turkiet och hur de handlat med alla möjliga närstående länder i sin närhet. Att Turkiet därför utsattes för ett statskuppsförsök i juli 2016 var därför givet. Alla Natoutbildade officerare har fått lämna sina tjänster i landets militärmakt. Att Turkiet skulle lämna Nato -och därmed mista vetorätten i Natos beslutsfattande- är nog helt uteslutet de närmaste åren. Med fortsatt Natomedlemskap har Turkiet kontroll och insyn i Nato och gentemot sin nemesis Grekland.
Förenta staterna har däremot all vilja i världen att se till att anledningarna till att detta skifte inte äger rum. Med en geografisk baserad utrikespolitik faller anledningarna till att ha Washingtons närvaro ”precis överallt”. Den amerikanska stormakten blir därvid helt överflödig.
Detta skifte har dock inte inträffat i just Europa, Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea, och möjligen någon annan region.
Omröstningssiffrorna i FN följer ofta exakt dessa geopolitiska mönster numera.
Jag tar inte ställning för någon sida i kriget, men kan bara konstatera läget på marken. Det talat inte i rysk favör.
Jag tycker för egen del att vapnen skall tystna omedelbart och att ett diplomatiskt fredstraktat skrivas under, men det tycks vare sig den ukrainska eller ryska sidan vilja det minsta i detta nu. De ukrainare jag känner vill kämpa hårt tills ryska björnen drivits ut helt och fullt. Under Putinstyre vill de för allt i världen inte leva, det är nog det enda solklara målet för den stora ukrainska folkmajoriteten.
Jag kan säga att jag verkligen tillhörde de absolut sista i min bekantskapskrets och bland ryska och ukrainska vänner likaså som trodde in i det längsta att till slut skulle rationellt korten falla på plats i Putins Ryssland och att reformer mot ett bättre Ryssland till slut skulle ta vid, och att president Putin skulle få ordning på sitt eget ryska samhälle.
Jag har haft grundligt fel på den punkten, förblindad av egen västerländsk idealism att ledande politiker på den höga nivån till slut väljer det logiskt bästa för sitt lands plats i världen. Jag bedrog mig själv gravt, trots att jag misstänkt undermedvetet att Ryssland blir bara alltmer totalitärt, intolerant och att den ekonomiska rofferimaffian bara stärker sitt grepp, medan ryssarnas ihopkopplade pengar tyvärr år efter år forsar ut ur rysk ekonomi och sätts in på oligarkernas hemliga västliga bankkonton för deras stora villor, lyxliv och yachter. Ryssland rånas tyvärr sedan länge av sin ekonomiska överklass. Ser man inte dessa pengaflöden vet man tyvärr mycket lite om dagens Ryssland.
Den ryska krigsmakten har uppenbart kört fast, tappat kontrollen över sin långt mindre och svagare motståndare som i princip konstant utan några ryska motangrepp kan erhålla dyra avancerade vapenlaster till Ukraina för att användas för att driva ut inkräktaren.
Jag trodde precis som närapå alla andra att på detta anfall skulle den ukrainska krigsmakten och folket hålla ut i ett antal veckor eller två månader, med tanke på rysk krigsmakts enormt stora satsningar och omfattande innovationer de senaste dryga 10, närmare 15 åren med nya krigsfartyg levererade även till Svartahavsflottan liksom supertysta d-e ubåtar (636:or) från Petersburgs Admiralitetsvarv.
Jag misstog mig grovt på den ryska slagkraften och facit ser vi nu.
Vad gäller Zaporozjskaja AES vet jag ärligt talat inte någon privatperson någonstans som sitter på objektiva händelsefakta, eftersom dessa har en tendens att förmörkas och dimmas i krigstid. Däremot besitter säkert framstående underrättelsetjänster korrekt information genom signal- och satellitspaning, men avslöjar inte (aldrig) dessa data officiellt.
Jag tror en sanning kommer att bekräftas i detta krig: stora länder som invaderar militärt och ett mindre grannland må vinna kortsiktiga taktiska strider men förlorar i stort sett strategiskt hela kriget. Detta anfallskrig kommer objektivt historiskt och statistiskt sett därför att misslyckas. Och vi ser det redan nu.
Johan, vore bra om du har litet mer fakta och referenser till dina påståenden som kan förefalla väl så tvärsäkra.
Ibland så måste man också ha omdöme efter erfarenhet.
Men sammantaget efter vad många militära och politiska experter uttalar sig idag (jag inräknar inte världskommentariatet) så är det nog så att de i stort ställer upp på min bedömning.
Men i krig kan allt hända OCH självklart ändras. Ett kuppförsök, ett lyckat attentat mot en hög ledande politiker eller andra skäl, så ändras spelplanen.
Ingen vet hur något krig slutar förrän det ÄR slut. Men 100% tvärsäker är jag i stort sett aldrig på något i livet och tiden. Det är i sig inte hälsosamt det heller.
Tvekan är alltid tankens enda goda omdöme.
Men du uttalar sig tvärsäkert om Rysslands ekonomi och dess insatser i kriget utan eller med få fakta och källor.
Eva Bartlett har lagt ut nedan information.
Långa köer av invånare i Energodar, som vill skriva under detta brev till IAEA, där de säger att de vill att IAEA skall se till att stoppa provokationerna från Ukraina, och fördöma ledarskapet i Ukraina för att de eskalerar situationen.
”Residents of Energodar demanded to stop the shelling of nuclear power plants
Our compatriots have begun collecting signatures for an open letter to the leadership of the IAEA (International Atomic Energy Agency)
in connection with regular shelling of the station by the Armed Forces of Ukraine.
“We, residents of the Zaporozhye region, appeal to the leadership of the International Atomic Energy Agency (IAEA) and personally to the head Rafael Grossi. In the area of the largest nuclear power plant in Europe – Zaporozhye – a critical situation has developed. The Armed Forces of Ukraine conduct regular shelling of the territory of the station, the document says. — Mr. Grossi, leaders of the IAEA member countries! We, residents of the Zaporozhye region, appeal to you to stop the provocations of Ukraine aimed at the Zaporozhye nuclear power plant! We ask you to resolutely condemn the actions of the Ukrainian leadership to escalate the situation around the Zaporizhzhya NPP and warn of responsibility to the world community in the event of continued shelling of the plant,” the text of the letter reads.”
Nej -jag är en trotskistisk gipskatt som lärt mig skriva av portvaktens papegoja.
Vi som allmänhet och i öppna media vet inte vad som exakt händer kring Zaporozjskaja AES.
Det bedrivs inget journalistiskt arbete på plats. Den enda exakta och objektiva information som finns i detta nu inhämtas av världens underrättelsetjänster genom signal- och satellitspaning (som kan se genom alla molntyper) och denna information delas inte öppet -ens till de mest allvetande bloggspecialisterna.
Detaljerna om vem som gjort vad, när, hur och exakt får vi veta långt senare, förmodligen efter kriget.
Johan de Naucler 28 augusti, 2022 At 11:58
Vet inte Naucler vad som händer kring Zaporozjskaja AES?
Här nedan följer ett försök till upplysning.
Zaporozhye NPP har blivit nyckeln till Ukrainas överlevnad.
En femtedel av ukrainsk el genereras vid kärnkraftverket Zaporozhye
Beskjutningen som den ukrainska försvarsmakten utsätter för Europas största kärnkraftverk i Zaporozhye är ett slags test från Ukraina av förmågan att leva utan el från detta kärnkraftverk, säger experter.
Just nu håller Ukraina på att ”få pengarna att gå ihop”, men nästa vinter kan det visa sig bli mycket värre. På vilket sätt?
Europas största kärnkraftverk i Zaporozhye, som årligen genererar cirka 40 miljarder kWh (eller 50 % av all energi som genereras av ukrainska kärnkraftverk) och tillhandahåller en femtedel av landets elbehov, har nyligen upprepade gånger utsatts för massiv beskjutning av försvarsmakten – av Ukraina. Så på fredagen blev det känt om ytterligare en attack från ukrainsk sida. Strömförsörjningen till det ukrainska territoriet från ZNPP stoppades, men återställdes sedan.
De femte och sjätte kraftaggregaten i kärnkraftverket Zaporozhye genererar för närvarande elektricitet, som levereras till de territorier som befrias och kontrolleras av Kiev, sade Vladimir Rogov, en representant för den regionala administrationen, på lördagen.
Zaporozhye-stationen levererar elektricitet inte bara till Kherson-regionen och de befriade områdena i Zaporozhye-regionen, utan också till den Ukrainsk-kontrollerade staden Zaporizhzhia med dess omgivningar, såväl som Mykolaiv- och Odessa-regionerna.
Den oberoende ukrainska publikationen ”Strana” föreslog att ZNPP tillfälligt kopplades bort från det ukrainska energisystemet ”inte på grund av beskjutning och inte av tekniska skäl, utan för att testa möjligheten av dess anslutning till det ryska energisystemet”.
Den ryska analytikern, direktören för energiutvecklingsfonden Sergey Pikin har tidigare förklarat för tidningen VZGLYAD: vid behov kan kärnkraftverket Zaporozhye inkluderas i det ryska energisystemet inom en dag.
Det faktum att kärnkraftverket Zaporizhzhya, som står under den ryska militärens kontroll, kan dras tillbaka från det ukrainska energisystemet, påpekades i maj av den ryska regeringens vice premiärminister, Marat Khusnullin.
Om Ukraina är redo att ta emot och betala för el från ZNPP, som Ryssland är redo att sälja till den ukrainska sidan, kommer stationen att fungera för Ukraina, noterade den biträdande regeringschefen.
”Han kommer inte att acceptera, han kommer att arbeta för Ryssland. Kärnkraft är en av de billigaste typerna, absolut konkurrenskraftig. Det kommer inte att finnas några frågor om var man ska sälja el”, citerade RIA Novosti Khusnullins uttalande.
Fast i media anses att det är RYSK beskjutning.
Vilken neutral part hävdar det ena och andra? Det kan vi inte veta.
Haha.. så du menar att ryssarna som av säkerhetsskäl ockuperar och styr kärnkraftverket skulle skjuta på sina egna? Tja, vill man tro på MSM-lögner får man fortsätta med det…
Johan de Naucler du skriver ”Vi som allmänhet och i öppna media vet inte vad som exakt händer kring Zaporozjskaja AES.”
Vi som känner till hur de 1% i USA ljuger och fuskar och manipulerar med sanningen, vi vet vilka vi kan lita på. Och vi litar definitivt inte på medierna i väst, för de är de 1%- ens trogna tjänare.
Alltså skriv inte ”Vi som allmänhet”, utan skriv ”Jag”, eller skriv ”Vi som bara litar på västs medier”.
Alla får (tydligen) ha sina egna subjektiva teorier.
Det verkar ha uppstått ett litet kommentarskrig mellan Johan och Catarina. Som jag själv förstår det är de ukrainska befästningarna vid Donbass-fronten väldigt starka och omfattande (associerar till WW1 och på östfronten intet nytt) och eftersom striderna verkar ske i stadsmiljö eller från skogsområden är det inte lätt att avancera och samtidigt skona civilbefolkningen. Plus att de ukrainska trupperna fylls på bakifrån medan det är mer konstant omfattning på DPR- och LPR- plus den ryska truppen. Det är ju en SMO, inte krig med full styrka. Jag har lyssnat på och följer Martyanov, Gonzalo Lira, the Duran, MacGregor och Moon of Alabama, samt Military Summary och de verkar inte dela Johans analyser. ”Stridsvagnstillverkningen står helt stilla” – varifrån kommer den uppgiften? Står artilleri- och ammunitionstillverkningen också helt stilla?
Att sedan ryssarna, liksom ukrainarna inte är öppna med sina förluster eller vad som hände på Krim och md Moskva är väl klart. Hur deras strategier ser ut och vad som tänks i Rysslands nationella säkerhetsråd vet ingen av oss. Bara att stilla titta på från sidan.
DPR har gått ut på en Donbass militärkanal. för lång tid sedan och informerat om exakt vilket vapen som användes mot Moskva, och att ryssarna hade sagt att det vapnet hade nyligen kommit från USA, och var så avancerat att det skulle ta lång tid för ukrainare att lära sig att hantera, så de var säkra på att det var Nato-personer som avfyrade vapnet.
Det fanns detaljer i meddelandet (exakt namn på vapenslaget m.m.), om jag hade trott att detta kunde bli en diskussion i framtiden skulle jag sparat denna, men tänkte att nu är det offentligt, så det var inget mer att bry sig om. Det viktiga var att ha i minnet att det förmodligen var Natos verk.
Alla bedömande militära experter bedömer att den ryska krigsmaktens position att t.ex. erövra Kiev eller hela Ukraina är i det närmaste obefintlig. Det går helt enkelt inte.
Ärligt talat hade jag (på en rent humanistisk grund) väl när kriget inleddes gärna sett att det blivit snabbt, kort och effektivt och att det enkom skadat alla ukrainska militärens installationer: för att åtminstone bevara civila liv, deras bostadshus etc. Städer som Mariupol och Charkov är ju i det närmaste totalförstörda idag. Tyvärr.
I modern historia lyckas inga invasions- och erövringskrig. Det går att vinna enskilda slag och strider, men stormakter som försöker sig på sådana här i planeringen snabba segrande krig, har alltid misslyckats: det fascistiska Tyskland, de amerikanska Förenta staterna i Vietnam och Sydostasien, Irak, Afghanistan och Libyen, SSSR i Afghanistan och förmodligen nu också RF i Ukraina.
Ett under måste till för att Ukraina den militära vägen skall hamna helt och fullt under Moskvas och Putins styre.
Det kommer inte att hända, dessutom vill inga ukrainare leva under den rättslösa och utsugande ekonomiska överklassmaffia som klart definierar dagens putinistiska högerkonservativa Ryssland.
Mer troligt är att putinismen med tiden faller i själva Ryssland då folk inuti Ryssland är så ofattbart utleda, men samtidigt helt passiviserade, på att leva med dagens ryska härskarsystem.
Istället för att läsa massa stolliga bloggare och se knas på Youtube -ta del av vad historiskt lärda akademiker ser i dagens Ryssland och läs avhandlingar och goda böcker istället för att intellektuellt fördummas av de vilda bloggarnas kommentariat i bästa amerikanska stil. Det leder kunskapsmässigt precis ingenstans.
Är du säker på att din närmast tvärsäkra beskrivning av Ryssland ärkorrekt?
Under ett storkrig kan ingen veta något tvärsäkert. Det är därför det ÄR krig.
Men att Ryssland av idag skulle kunna erövra hela Ukraina, inta Kiev, sparka landets ledning och ersätta den med någon slags av alla ukrainare avskydd Quisling-regim och låta ukrainarna tvingas in att leva under den våldsamma putinismen och under Moskva, kan väl inte en endaste normal omdömesgill person tro på, speciellt efter dessa sex komplett bortkastade månaders helt onödiga krig som bara lämnat efter sig döda civila och städer i ruiner.
Ryssland har inte uttalat ett sådant mål, och inte heller inriktat sin militära operation mot detta. Med färre soldater än Ukraina trots att man anser att en angripare kan behöva 3 gånger fler soldater än försvararen.
Svar till Johan de Naucler 26 augusti, 2022 At 17:44
”Städer som Mariupol och Charkov är ju i det närmaste totalförstörda idag. Tyvärr.”
Men Johan de Naucler…
Är du säker på du får korrekt information från alla dina ryska vänner?
Mycket av hamnstaden Mariopel är förstört kan jag hålla med om.
Har sett många bilder därifrån.
Så går det när ukro-nazisterna förskansar sig i bostadsområdena för att ta striden där mot de ryska soldaterna.
Mot de boendes vilja så klart. De förstår ju vad det kommer leda till och deras egna landsmän gör dem till offer i det falska skenet av ”försvar”.
Exakt samma taktik som Hizbollah i Libanon och förmodligen också de militanta islamisterna i Gaza. De som styr landet där i något som närmast liknar en militärdiktatur.
Civilbefolkning blir till gisslan av sina egna.
Men Charkov närmaste totalförstört?
Jag tvivlar på det. Du får komma med bevisande bildmaterial i så fall.
Se nedan film. Den är från Gorkij parken i Charkov. Det finns hundratals liknande filmer därifrån på Youtube.
Några brukar jag titta på.
Det är folklig kultur. Något som fattas oss i Västvärlden där kulturen är en borgerlig angelägenhet.
I Ryssland och i det här fallet (östra) Ukraina kan du gå på det här gratis. Det kostar inget.
Det är fritt för folket.
Hos oss går sådan här folklig kultur, om det överhuvudtaget finns någon längre, alltid genom affärslivet.
På något sätt måste du betala.
I det borgerliga samhället finns inga ”gratisluncher”.
Jag tittar på sådana här filmer både från Charkov och Ryssland. En stad i Ryssland i närheten av Charkov, kanske tio mil ifrån, har liknande publika danser. Verkar vara varje dag. Oftast till högtalarmusik men vad gör det?
Ibland amatörer som sjunger. Många väldigt bra också.
Jag är vanlig jobbare, mekaniker, men bara älskar rysk kultur.
Sverige har ingen kultur längre. Knappast några traditioner heller.
Det blir för problematiskt i vänsterns fantasivärld om ”mångkulturen”.
Den tradition vi börjar få istället är mord och skjutningar varje dag.
Samt ett eskalerande våldssamhälle.
De som har ansvaret står som strutsar med huvudet i sanden.
Det som vi uppmanas tycka om är istället en ren skandal.
Västvärlden, inte minst Sverige, har mycket att lära från länderna i öst som de oftast istället vanvördigt kallar för ”diktaturer”.
https://www.youtube.com/watch?v=gb2xGx9UKgM
Vilka är ALLA dessa bedömare som du åberopar? Om det är samling inkompetenta ”experter” av den svenske majoren snitt, då är alla dessa sk bedömningar tycken, värda noll och intet.
Ryssland vill inte erövra Kiev, men skulle den vilja det så finns det INGET som kan stoppa Ryssland.
Vill man veta vad som verkligen pågår så lyssnar man till VERKLIGA experter, däribland Scott Ritter, Glenn Diesen och Alexander Mercurios, vilak alla är ödmjuka och inte uppkäftiga som experter som vem som helst kan ta i Kraghen 🤣
https://www.globalpolitics.se/hur-gar-egentligen-kriget-i-ukraina-glenn-diesen-diskuterar-med-scott-ritter-och-alexander-mercouris/ i länken från GP
Hur som helst en spännande avslut på augustimånads lär gör entré till veckan som kommer
Charkov ser rejält illa tilltygat ut, åtminstone delvis rejält förstört.
Åtminstone ville Moskva inta Kiev i början av kriget, det var ett rejält bombardemang och en 5-10 mil kolonn av diverse bepansrade fordon och andra stod på kö för att köra in i Kiev.
Det misslyckades – det är ju givna fakta på marken.
Om ryska makten idag vill inta Kiev eller inte vet vi faktiskt inte.
Inte alls säkert. Rysslands militär visste sannolikt att det var för ryskamilitärer för det. Syftet kan ha varit ukrainska trupper vid Kiev för ett framgångsrikt inledande anfall 8 Donbass.
Enligt militärkanalen i Donbass, så skulle ryssarna se till att ukrainsk militär i Kiev, inte skulle komma till undsättning i striderna i Donbass. Enligt dem ville enbart ryssarna hålla ukrainsk militär på plats, så de inte förstärkte de stridande ukrainska trupperna i Donbass.
De hade aldrig tänkt att inta Kiev.
Attacken mot Kiev var en fint, en avlednings manöver som ukro-nazisterna nappade på helt och hållet. På det sätt kunde Ryssland ”förlama” en styrka på över 100,000 man samtidigt som den håll på att ta kontroll över östra Ukraina.
Scott Ritter har analyserad detta ingående. Återigen du hävdar ”fakta” utan att ha fakta i din hand vill säga. Inte alls bra.
Vill Ryssland inta Kiev är det bara att skicka general Khinzal därefter är det rena rama söndagspromenad
Vivianne, då tycker jag du skall läsa på ILGA:s, RFSL:s, Amnesty:s och HRW:s hemsidor vad som händer t.ex. homosexuella i Tjetjenien. De evakueras ofta om natten till hemliga härbärgen i Moskva för att gömmas där för att undgå tjetjenska regimens mord.
Tror Du verkligen den tjetjenska ”regeringen” följer de egna nedskrivna ”lagarna” till punkt och pricka och det minsta i deras anda. Knappast. Då vet Du naivt lite om hur Kaukasus fungerar. Att hänvisa till ett komplett rättslösts och våldsamt områdes ”lagar” och ”konstitution” är ju höjden av inhumant förakt för de arma människor som förtrycks där.
Jag tror att de tjetjenska krigarna tycker att det är viktigt att följa order, så det beror på vilket krig och vilken order de fått hur de uppträder. En pappa som har sina två söner i Ukraina sa att våra barn föds för att bli krigare och jag sa till mina söner gå alltid först, aldrig sist ta alltid själv den hårdaste striden innan dina kamrater. Deras uppdrag är att följa order när de är i krig.
Det fanns minst 4 olika reportrar som är oberoende från MSM, på plats när de värsta striderna pågick i Mariupol. De intervjuade människor som var där, som var kvar trots hårda strider runt om dem.
De gav tjetjenerna bra betyg i deras uppförande, men klagade på ukronazisterna. En gammal kvinna grät när hon berättade hur tjetjenerna räddade dem när ukronazisterna bombade deras hus, och tog dem ut i säkerhet, men blev själva dödade efter sin räddningsaktion då de inte hann ut.
Även tjetjenerna som är vana vid hårda strider sa i intervju att de var chockade då de såg vad ukronazisterna hade gjort för bestialiska handlingar, de sa: De är inte människor utan djur som gör så.
Tjetjenerna har en militärhögskola, där har många palestinier fått utbildning i krigskonst, för att kunna försvara sig mot Israel.
Att så många civila bostadshus är förstörda i Marieupol är helt och hållet Ukrainas fel, de stationerade sig i dem och sköt mot ryssarna när de kom, och de sköt då tillbaka. Den förstörelse som blev när ryssarna sköt tillbaka är inte alls lika omfattande som den som blev då ukrainarna med vilja av sköt sönder så mycket av husen de kunde när de skulle fly fältet. Det finns videor med människor som var där, de visar oss på vilken sida av husen där det är mest förstörelse och att det var ukraina som sköt sönder den.
Tjetjenerna har också delat ut bröd och vatten till personer som varit utsatta. Många av dem var också utsatta för svält under de 8 år som Ukraina har krigat mot sin egen befolkning. De som arbetat 40 år i Ukraina vägrades att få sin pension för att de bodde i Donbass. Så under 8 års tid har Ryssland kört stora lastbilskonvojer fyllda med nödhjälp för att de inte skulle dö av svält.
I en större by i Ukraina berättade bybor att ukrainska militärer kommit till dem och frågat efter vattenkällan, det finns bara en i denna by. De visade var den fanns och ukrainska militären förgiftade den och de kan inte längre ta vatten därifrån. De är civila utan vapen de kan inte hindra militären bara se på.
Det låter lite som om de tjetjenska krigarna snarast kan bli heltidsanställda av Röda Korset/Röda halvmånen för sina humanitära insatser i kriget.
Så det är de ”ukrainska invånarnas eget fel” att staden Mariupol är sönderbombad till ruiner?
Var det polackernas eget fel att också Warszawa jämnades med marken under andra världskriget?
Det låter snarare som en rent israelisk presskonferens: det är alltid de ockuperade palestiniernas fel att Gaza bombas sönder och samman.
Har Du själv några egna funna uppgifter om några ryska krigsbrott alls i det rysk-ukrainska kriget? Vi tar gärna del av Dina uppgifter om dem!
(Den ryska krigsmakten tycks skjuta enbart med ofarliga lösa skott för ”att skrämmas lite” om man följer Din bevakning av kriget.)
Det begås krigsbrott i alla krig, av varierande antal och brutalitet.
Det har vi sett flera exempel på vad USA:s soldater gjort i Irak och Afghanistan.
I Irak satte de hundhalsband på irakiska fångar, innan hade de klätt av dem nakna, sedan tvingades de krypa runt på golvet medan soldaterna höll i kopplet, de urinerade även på dem.
I Syrien berättade Expressen om hur islamiska grupp som USA gav stöd till, hade lagt ut på nätet en video där de skurit av brösten på en kvinnlig kurdisk soldat och sedan hoppade på henne.
Vi har också fått se hur de grupper Sverige gav stöd till gick in i civila hus och fullkomligt slaktade alla i huset. De tog ut en liten palestinsk pojke från sjukhuset och högg huvudet av honom på offentlig plats. Listan kan göras oändligt lång på olika fasor som människor fick genomlida för att vi gav våra skattepengar till de krigs kriminella.
I Ukraina begås det också krigsbrott av alla grupper, i mindre eller mer omfattning. Brotten kan vara små eller fasansfulla otäcka.
De som begått de allra värsta brotten i Ukraina är ukronazisterna som USA, England och Kanada har tränat i massor av år.
I intervjuer hör jag personer säga: Nej, det var inte ryssarna, nej det var inte ukrainare, nej det var inte tjetjenerna, det var azov. Så man gör skillnad vilka som man upplever som de de värsta.
I mitt arbete som socialarbetare gick jag på en utbildning, en norsk psykolog som arbetat i länder i krig utomlands i flera år Han sa att det är samma trauma och skador man får om det man råkar ut för ex. en våldsam våldtäkt oavsett om den sker i krigstid eller fredstid.
Våldtäkter är vanlig i krig, men mer vanliga än de flesta tror i vårt eget land. Det är det övergrepp som jag har mest erfarenhet av i mitt arbete som socialarbetare. Våldtäkterna spänner över en stor skala, med olika grader av misshandel kopplat till dem. De lögnaktiga berättelserna från Ukraina om ryska soldaters våldtäkter var ju så absurda så Ukraina skämdes och var tvungna att gå ut och erkänna att de var påhittade för att få mer pengar av Väst. De var rädda att man skulle skratta ut dem, om de inte erkänt.
F.d. senator Richard Black har varit i Ukraina, och fått höra berättelser om både ryska och ukrainska krigsbrott. Han har arbetat på pentagon med att utreda krigsbrott, så han är professionell.
Han sa att av alla krigsbrott de redovisade för honom, kunde han bara finna bevis på att de ukrainska krigsbrotten var verkliga. De ryska soldaterna kan också ha begått krigsbrott men han såg inga verkliga bevis på det vid sitt besök.
I Azovstal fann man en kvinna, torterad, våldtagen och med ett hakkors inristat på magen.
Patrick Lancaster tog ett kort på henne.
Hur går det till när CNN skriver falska nyheter?
Hur går det till ukrainska politiker ljuger?
Max Blumenthal visar ett sätt som det kan gå till på.
En ukrainsk politiker stjäl en bild av Patrick Lancaster som han publicerat på sin sida med reportage från Mariupol, där han följer med DRP när de återtar staden från azov-nazister. I deras tortyrkammare som kallas ”biblioteket” finner man en kvinna våldtagen, torterad och med ett hakkors målat på kroppen.
Han fotograferar, och bildtjuven vid namn Lesia Vasylenko ukrainsk MP, använder bilden, beskär den och lägger ut på sin egen twitter och skriver att hennes sinne blir paralyserat av rädsla, hat och ilska och underskriver med texten stop Putin nu.
Även om hon inte direkt skriver att tortyren utförts av ryska soldater, så blir budskapet tydligt som hon vill framföra, genom att skriva stop Putin nu.
Detta bidrar hon med till krigspropagandan, lögn efter lögn efter lögn skriver Dan Cohen som har tagit upp flera av hennes lögner på sin twitter.
Sedan eskorterar hon CNN:s Amanpour runt i Kiev, och vad hon säger kommer CNN att skriva.
https://twitter.com/MaxBlumenthal/status/1511053915088990215
Hur skulle Du reagera Vivianne om det kom fram efter krigsslutet att de ryska krigsbrotten skulle vara avsevärt flera och långt brutalare än de som försvarande nationen Ukraina står för? Skulle Du kunna erkänna och gifta det överhuvudtaget?
En angripande och invaderande krigsmakt begår i allmänhet avsevärt fler vålds- och aggressionsbrott i krig; från Nazi-Tysklands invasioner, amerikanska krigsbrott mot Syd-Ostasien, Irak, Afghanistan för att inte nämna Latinamerika.
Jag tror tyvärr allt fler måste stålsätta sig och vara förberedda på ohyggliga fakta om krigsbrott från rysk sida i Ukraina – bara den ofattbart höga flyktsiffran kring 15 miljoner ukrainska medborgare som lämnat sina hem är oroväckande. Så höga siffror på folkförflyttning har vi inte sett i Europa sedan andra världskriget, det är ofta ett indirekt tecken på att civila flyr från väldigt mycket våld.
Nej, det är Azovbataljonens och regimen i Kievs fel att Mariupol delvis bombades sönder! Nu är ju knappast hela Mariupol i ruiner utan mest området där nazisterna grävde ner sig och de bostadsområden man så fegt tog skydd bakom! Men visst, hade nazisterna inte haft den strategin hade deras överlevnadschans varit frågan om timmar om de mött de ryska trupperna öppet utan skydd bakom civila.
Johan; ”15 miljoner ukrainska medborgare som lämnat sina hem är oroväckande”
Jag tänker att Ryssland ockuperat 20 % av Ukraina och att hela västra Ukraina inte drabbas av kriget. Inte heller har Ryssland bombat sönder infrastruktur, VA, elektricitet som USA gjorde i Irak, vilket tvingade människor på flykt. Och Kharkov och Odessa är ännu inte krigsskådeplatser. Och en del av dessa flyktingar har flytt till Ryssland. Kan det vara så att en del passar på att söka sig till ett Västeuropa som erbjuder ett varmt välkomnande och en ekonomiskt bättre framtid för välutbildade ukrainare än det korrupta och fattiga Ukraina, med förtryck från azovgrupperingarna på högerkanten? Alla vill inte bli kanonmat och mödrar med barn kan behöva fly. Finns kanske en del frågetecken här.
Har kollat lite. Skadar inte att göra det.
BBC skriver ”Where are refugees going?
The UN says that, as of 4 July, more than 5.2 million refugees from Ukraine have been recorded across Europe. More than 3.5 million have applied for temporary residence in another country:
Russia: (estimated) 1,412,425 Ukrainian refugees recorded
Poland: 1,194,642
Moldova: 82,700
Romania: 83,321
Slovakia: 79,770
Hungary: 25,800
Belarus: 9,820” BBC
FN skriver ”About the Crisis in Ukraine
UNHCR is concerned about the crisis situation in Ukraine that escalated on February 24, 2022 following the Russian Federation’s military action in the country. The crisis has displaced 6.6 million people inside the country. Over 6.3 million people from Ukraine have crossed into neighboring countries in the region including Poland, Hungary, Moldova and others. ”…” Prior to this recent crisis, nearly 3 million people were already in need of humanitarian aid across Ukraine, including over 850,000 internally displaced people.” https://www.unrefugees.org/emergencies/ukraine/
Wikipedia ”The vast majority of refugees initially entered neighbouring countries to the west of Ukraine (Poland, Slovakia, Hungary, Romania, and Moldova).[15] More than 2.9 million people then moved further west to other European countries.[1][16] As of 23 August, the countries receiving the largest numbers of Ukrainian refugees are Russia (2.3 million), Poland (1.3 million), Germany (1 million) and the Czech Republic (0.4 million),[1] with the latter now hosting the largest number of Ukrainian refugees per capita.[17] According to the United States Department of State, at least 900,000 Ukrainian citizens have been forcibly relocated to Russia.[18] More than 4.5 million Ukrainians have returned to Ukraine since the beginning of the invasion.[1][19]” Wikipedia
Bäste Rolf. Ukraina har väl mestadels internflyktingar, men idagarna meddelade Tyskland (som finns i media som källa) att man nu hade 1 miljon nya ukrainska flyktingar i landet. Det är hyfsat mycket!
Det bästa i min syn på saken vore att kriget inte hade brutit ut överhuvudtaget.
Jag betvivlar att alla städer skulle ha full tillgång till vatten och elektricitet.
Ryska försvarsministeriet bjöd nyligen in till en medial rundresa i det ockuperade Cherson, som nyhetsbyrån TT presenterade i veckan (som källa), det är ingen munter humanistisk och humanitär läsning. De gamla dör på sjukhusen då medicin saknas. Alla är tysta, ingen tycks säga någonting.
Johan de Naucler, det var länge sedan jag slutade att lita på HRW och Amnesty https://svensk-kubanska.se/vem-kan-man-lita-pa-inte-human-right-watch-amnesty-eller-crd/
Och självklart drar megafoner för USA-imperialismen upp HBTQ-kortet….Det finns tack och lov en del klarsynta HBTQ-are som har betackat sig för att utnyttjas i USA-imperialismens tjänst. Men du som drar upp det, utnyttjas av USA.
Identitetspolitiken har varit ett mäktigt vapen att splittra vänstern, och för att få medborgare i väst att glömma alla de förödande krig och inblandningar som de 1%-en i USA drar eller har dragit igång…Det är orsaken till att enligt uppgift från Pride Parad 50 000 går i pridetåg 2022 och i demonstration mot Nato i Göteborg samma år kom 900.
Hur var det 20 miljoner döda sen andra världskriget, och hur många krig har USA startat, över 200, eller hur? Och nu befinner sig 70-80 miljoner människor på flykt…I ditt sätt att försöka förvirra alla läsare, så kan man trots allt tydligt se att du försvarar den här USA imperialismen, trots att du påstår något annat.
Så ska man då lita på andra länders och till och med andra imperialistiska länders statistik och mediauppgifter? Vilka då i så fall?
Går TASS och RT för sig, är de inte statligt finansierade?
Liksom väl Sveriges Radio, SvT, BBC etc.
Ja måhända, fast i Europa har vi fri journalistik och ingen censur.
Instämmer inte. Har publicerad många artiklar om detta. Själv är jag sedan några månader censurerad från att kommentera artiklar i bl.a. DN och Sydsvenskan då jag lågmält och med fakta och källor anfört uppfattningar som inte överensstämmer med etablissemanget. Tidigare har jag fått publicera 90 % av omkring 1000 kommentarer. Nedstängningen av viktiga RT, nidbeskrivningen av Assange (och mig).
Hackad och ”skandaliserad”. Vem? – Jag!
Några artiklar om media och yttrandefrihet.
* Sex mediejättar kontrollerar 90 % av vad du läser, tittar på och lyssnar på. Påverkas yttrandefrihet och demokrati?
* Vem äger media? Forum om hot mot yttrandefriheten. Del 3.
* Medieoligarkerna i världen och i Sverige.
* Fria kritiska ryska media – finns de?
* Anders Romelsjö: Det är alltid viktigt att kämpa för yttrandefriheten! Tal vid riksdagshuset
* Peter Hultqvist vill minska yttrandefriheten – får kritik av pressombudsmannen.
* CIA brukade infiltrera media. Nu är CIA media.
* Facebook tycks censurera mig, andra vänstersiter och andra siter.
* Microsoft integrerar NewsGuard i sin webläsare i kampen mot falska nyheter och yttrandefrihet.
* Stort avslöjande: Facebook förhindrar det fria ordet genom deboosting.
* Universitetslektor avstängd för kritik av angreppskrig & Israels övergrepp! Nytt exempel på angrepp på yttrandefriheten.
* Facebook leder arbetet för minskad yttrandefrihet på nätet
* Google vill bli sannings-ägare men inte sannings-sägare.
* 14/11 2016. De spionerar på dig också via internet!
* Hur hemliga agenter infiltrerar Internet för att manipulera, lura och förstöra ditt rykte.
* False flag förleder, förvanskar fakta, förfärligt fult.
* Hur USA ska censurera internet
* USA vill upphäva fria internet – ett av flera ingrepp mot yttrandefriheten
* Ökad censur i USA
Tyskland styrker yttrandefrihet i grundlagen
* Facebook får filter för falska nyheter i Tyskland
* Facebook stänger Palestinas största nyhetssite, och stryker konton på uppdrag av USA & Israel
* Den nya McCarthyismen
* Konflikt om konflikt om Ryssland, och PK
* Även Danmark vill minska yttrandefriheten
* EU vill censurerar Bonnierägd tidning i Tyskland
* Europaparlamentet stoppar film som rentvår Rysslands regering.
* Google hyr 10 000 personer för att censurera Youtube
* Yttrandefriheten inskränks också i USA – ny McCarthyism
* Minskad frihet på nätet i Tyskland
* Macron inskränker yttrandefriheten i Frankrike
* Köpta journalister igen
* Facebook med patentert sensursystem.
Förhållanden i Sverige
* Fri lejd och frihet för Julian Assange! Försvara yttrandefriheten! Från manifestation i Stockholm
* Räcker det med dumheter nu, Fridolin?
* Jonas Gardell föreslår nätcensur och kulturministern är förstående
* Jan Myrdal: Paradoxal tankefrihet och mina svenska erfarenheter
* Läs Folket i Bild Kulturfront – ”militant röst för fred, yttrandefrihet och folkets kultur”, som går framåt
* Konflikt om ”Konflikt” om Ryssland och PK.
* Vet Radions “Konflikt” vad demokrati är? Om demokratin i Ryssland, Sverige och USA.
* Fortsatt debatt med Ivar Ekman, Konflikt, Sveriges Radio om USA, Ryssland, media mm.
* Censurerat om massakern i Odessa
* Inte bara Svenska Institutet – flera tecknen på kommande censur i Sverige?
* Det behövs en ny fredsrörelse Del 3 – yttrandefrihet
* Debatt med DN:s Erik Helmerson om yttrandefriheten i Ryssland
* Principiellt om tryckfrihet 20/10
* Debatt om yttrandefrihet: Nya Tider, DN och nazism 25/10Jan Myrdal vs. Margareta Zetterström – fortsatt debatt 25/10
* Om Åsa Linderborg, Jan Myrdal, Nya Tider och rasister. Gästblogginlägg 28/10
* Jan Myrdal – Var står fienden? 28/10
* Debatten om yttrandefriheten rasar vidare 16/11
* Yttrandefrihetens brister: ABF, Ukraina
* Öppet brev till SVT om ukrainska organisationers försök att påverka sändningen av dokumentären Ukraina – revolutionens mörka sida.
Artiklar om Julian Assange
Intervju med Julian Assanges far: Hjälp mig rädda min son!
Lyckade manifestationer med Julian Assanges far i Stockholm. Kolla ett historiskt event!
JULIAN ASSANGE HAR GRIPITS! Frige visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning! Stöd yttrandefriheten! Fredag kl 13.
JULIAN ASSANGE HAR GRIPITS! Frige visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning! Stöd yttrandefriheten! Fredag kl 13.
Stödet ökar för Julian Assange. Visa Solidaritet fredag kl 13!
Relaterat
Ska Julian Assange, Wikileaks demokratiske kämpe för yttrandefrihet utlämnas till stränga straff i USA?
Swedish Doctors for Human Rights (SWEDHR): Uttalande om Julian Assanges situation – Statement about Julian Assange
New Yorks förre borgmästare & Trumps advokat Rudy Giuliani: Assange bör inte åtalas.
Hur går det för Julian Assange som tar fight i domstol?
Fri lejd och frihet för Julian Assange! Försvara yttrandefriheten! Från manifestation i Stockholm 16 december
Går Julian Assange en stilla död till mötes?
Pentagon beslöt 2008 att krossa Julian Assange – John Pilger
Vi har rätt att yttra oss hur vi vill – men det innebär inte att man MÅSTE få bli publicerad i mottagande media. Det är medias fulla redaktionella rättighet att sålla i inkommande material, och måhända mycket subjektiva och rentav felaktiga stilistik.
Men jag håller absolut med redaktören att visst hålls många enskilda media ute från diskussion och ofta i väldigt obekväma ämnen -vi har mött det många gånger och diskuterat det här; vi som kallas konspirologiska tomtar och som inte rakt av godtar den alltmer tilltagande ”liberalistiska” totalitära synen på ”civilisationens kamp” och ”historiens slut” och all pseudointellektuell sörja vi fick som sanningens fastslagna slagord på 1990-talet.
De obekväma, kritiska, granskande och nyttigt nödvändiga tankar och verk som kommer från Assange, John Pilger och andra kommer ju faktiskt ut ändå, utan liberal hoppa-i-land-Kalle.
Men någon ren objektiv CENSUR är det då rakt inte -med internet kan de ändå publiceras. Dåligt redaktionellt urval kan jag verkligen hålla med om -och uselt lågt i tak. Det är typiskt borgerligt. Det är deras intellektuella barnsjukdomar.
Det har väl aldrig gått väl för någon fristående att stångas med till exempel Dagens nyheter, så har det varit i väl över hundra år. De håller hårt på sitt!
När kung Gustav V en gång kallade upp Torgny Segerstedt under kriget för att be honom tysta sin värsta anti-fascistiska kritik mot farbror Adolf, så vägrade Segerstedt och gafflade emot hans majestät. Det trycktes i vilket fall som helst. Svensk yttrandefrihetsgrundlag är den äldsta i världen. Man kan fråga sig om den även och alltid gäller för alla och envar vid varje tillfälle. Men förmodligen bättre än i de flesta andra länder.
Men vi driver ju -å andra sidan- ingen uppfostringsanstalt!
Ett gott råd…Läs olika källor och gör en sammanvägning om vad som är rimligt, det är den enda metoden i dagens propagandastyrda värld! Utgå från att statistik från USA-styrda institutioner som FN, WEF, Amnesty m m bara är partiska.
Vilka är då opartiska?
På ställen där islam härskar så är homosexuella drabbade även Tjetjenien. Och det är tyvärr långt värre i Saudiarabien men där har homosexuella ingenstans att ta vägen. De stenas ofta till döds offentligt..
Precis, Benny, och dom har USA stöttat, och USA har likaså utbildat och understött IS i Syrien, då snackas det inte om homosexuellas rättigheter, men när det gäller att anklaga Ryssland då drar man gärna upp hbtq-kortet.
Att dra upp ”homosexuellas rättigheter i Tjejenien”= förtäckt stöd för USA-imperialismen.
Det här brevet skrev det största ryska kommunistpartiet (RFKP) i Ryssland till grekiska kommunister, som verkar ha samma inställning till kriget i Ukraina som Johan de Naucler….RFKP fick närmare 19 % i senaste valet, och de stöder Rysslands krig mot Ukraina, och beskriver också hur oligarkerna ställer sig till kriget, och som de marxist-leninister de är så är de naturligtvis inte anhängare till Rysslands ekonomiska system, men de är inga dogmatiska kommunister, och anser att varje krig har sina egna särdrag, och stöder alltså helhjärtat Rysslands SMO i Ukraina. Några axplock ur brevet till de grekiska kommunisterna:
“Den ryska oligarkin deltog inte i ”uppdelningen av kakan”, som är en del av västvärldens intressesfär. Utöver detta, uttalade sig den ryska oligarkin MOT den militära specialoperationen i Ukraina. Med all kraft försökte den (ryska oligarkin) integrera sig i världsoligarkin och var redan under stark press från västvärlden som krävde att den (ryska oligarkin) skulle utöva ett mer kraftfullt inflytande på regeringen för att bevara Rysslands pro-västliga inriktning.
Dessutom led de ryska oligarkerna allvarlig skada till följd av Rysslands militära operation i Ukraina. Eftersom de fanns med på sanktionslistorna, är deras palats och yachter konfiskerade, deras bankkonton är frysta.
Vi upplever inte någon form av medkänsla med dem som plundrade Ryssland under trettio år och nu förlorar det de plundrat. Vi vill bara understryka att den ryska oligarkin inte var intresserad av den militära operationen, utan snarare drabbades av dess konsekvenser.
Genom att vägra stödja denna operation förlorade storföretagen inte bara egendom och pengar utan också (poliskt) inflytande i toppen av Rysslands regering.”
”Var uppmärksam på vilka klasskrafter som först uttalade sig mot Rysslands militära operation i Ukraina. Det är i första hand det stora monopolkapitalet, dess politiska företrädare i den liberala miljön och dess lakejer i den konstnärliga världen bland de pseudointellektuella.”
”Vi erkänner naturligtvis förekomsten av interimperialistiska motsättningar. De imperialistiska rovdjurens önskan är att lägga beslag på andra länders natur- och energiresurser. Ryssland är ett offer för västerländska planer på att förvandla vårt land till en källa för billiga råvaror. Och vi har kämpat i årtionden mot dessa planer. Men vi anser inte att Ryssland, även om det med tanke på ofullkomligheten i dess nuvarande politiska system baserat på storkapitalets makt, på ett enda ögonblick skulle bli ännu ett rovdjur av samma slag. Kampen i Ukraina har en annan karaktär av principer, som inte passar in i dogmer.”
”REDAN i december 2021 vände sig Ryssland till USA med förslaget att föra samtal om Natos icke-expansion österut. Amerikanerna undvek ett uppriktigt svar. Med tanke på detta, i januari 2022, varnade Ryssland för att det i denna situation skulle den tvingas vidta ytterligare åtgärder för att försvara sin nationella säkerhet.
Samtidigt var situationen på väg mot en utplacering av taktiska vapen från USA i Ukraina. Ukraina, som har fyra kärnkraftverk och har stor vetenskaplig-teknisk potential, började förbereda sig för utvecklingen av sina egna kärnvapen.
Under beskydd av Pentagon i Ukraina skapades mer än 30 laboratorier för att utveckla bakteriologiska vapen. Det finns dokument som bekräftar arbetet med de mycket farliga bakterierna av dödliga sjukdomar, såväl som undersökningen av metoderna för deras förökning med hänsyn till människors mänskliga ras.
Allt detta skapar ett hot, inte bara för Ryssland utan också för hela mänskligheten.”
“Förresten, genom att stödja Rysslands speciella operation i Ukraina uttryckte RFKP viljan från den överväldigande majoriteten av ryska medborgare.”
“ Internationella avdelningen för Ryska Federativa Kommunistiska Partiets centralkommitté
https://RFKP.ru/2022/05/rusia-libra-la-lucha-contra-el-neonazismo-en-ucrania/
Hela brevet finns översatt till svenska av Dick Emanuelsson.
Fast det heter KPRF (Kommunistitjeskaja Partija Rossijskoj Federatsii).
Det ryska partiet har inget val än att ”stödja” kriget. Skulle de verka för den kommunistiska fredslinjen, hamnar de i fängelse.
Johan de Naucler, du säger att du är socialist, men inte trotskist. Likväl gör du exakt samma analys som trotskisterna i Ryssland. https://marxistarkiv.se/sovjet/ryssland/Budrajtskis-artikel_och_intervju_juni_2022.pdf
Så min självklara fråga till dig,eftersom du säger dig vara socialist: Vilken klasståndpunkt har du?
All makt åt arbetarråden!
Johan de Naucler…så här skriver du: ”Tja Catarina, nu är det ju två borgerliga och dessutom rejäla högerregimer som slåss mot varandra i det rysk-ukrainska kriget.
Det är den rikaste ryska plundrade kapitalismen och dess verkligen parasitära överklass som för kriget och bombar i Ukraina.
De ryska socialistiska grupperna är i stort sett -vad jag sett och hört- helt emot kriget. Regimmotståndarna från vänster sitter redan alla i ryskt fängelse. Jag hoppas på deras frihet snarast!”
Som du nyss såg så stöder det största kommunistiska partiet Rysslands SMO. Och dom är Putinregeringens starkaste kritiker, hur får du det att gå ihop? RFKP, som enligt Proletären är högljudda kritiker till Putin? Alltså hur får du det att gå ihop?????
Johan de Naucler, August Strindberg är upphovsman till ett träffsäkert uttryck. Du ska strax få läsa vilket.
En politiskt mycket erfaren vän (fd svartlistad arbetare) berättade om ”trotskismen”….han sa så här: ”Dom är borgarklassens agenter inom arbetarrörelsen. Dom kallar sig för socialister. Dom ”trollar med truten” (myntat av August Strindberg). Dom har en småborgerlig klasståndpunkt, dom står mellan arbetarklassen och kapitalet. Jag tyckte det stämde märkvärdigt väl in på dig.
I varje diskussion på Facebook som har gällt USA-imperialismen har trotskister skrivit ”Men Ghadaffi då?” ”Men Putin då?” ”Men Assad då?” Och vilken klass har tjänat på det?
”Ist”- och ”Ism”-debatten bör nog för alla andra läsares hälsa och rent själsliga överlevnad föras i ett för ämnet lämpligt ideologiskt annat tema – här diskuterar vi följderna av det ukrainska kriget; och jag vill inte bidra till att fransa ut ämnet ytterligare i ett felaktigt tema.
Mig veterligen brukar inte KPRF vara i någon som helst allvarlig opposition till dagens putinistiska högernationalistiska, och synnerligen anti-socialistiska styre.
Johan de Naucler, om du tog dig tid att läsa RFKP:s brev så skulle du inte skriva som du gör. Men är du BARA ute efter att förvirra debatten, som trotskister plägar göra….
Här kommer för er andra:
Utdrag och text ur RFKP:s (det största kommunistiska partiet i Ryssland) brev till grekiska kamrater som anser att kriget i Ukraina är ett krig mellan imperialistiska makter.
RFKP fick i valet till statsduman nästan 19 % av rösterna och de menar att ”de genom att stödja Rysslands speciella operation i Ukraina uttryckte viljan från den överväldigande majoriteten av ryska medborgare. ” De är och har varit starkt kritiska till det politiska system som råder i Ryssland. ”Under mer än trettio år efter den antikommunistiska kuppen 1991 presenterade vi otaliga bevis på vår målmedvetna kamp mot den styrande gruppen…..”
RFKP menar att varje krig har sina egna särdrag. De grekiska kamraterna och Johan de Naucler menar att det är ett imperialistiskt krig som förs i ryska borgarklassens intresse. ”
RFKP menar att grekerna ser på kriget som att det är ett ”imperialistiskt krig”, dvs kamp om marknader, plundring av andra länder…” strävan att avbryta proletariatets och demokratins revolutionära rörelser inom landet, önskan att lura, splittra och utrota proletärerna i alla länder, uppvigla en nations löneslavar mot en annan nations löneslavar till förmån för bourgeoisien”
RFKP anser att det finns olika slags krig, även nationella befrielsekrig och antifascistiska krig.
De skriver: ”Vi har alltid varit kritiska mot Rysslands utrikespolitik, vi har alltid fördömt det verkliga åsidosättandet av intressena hos de folk som för inte så länge sedan var en del av den enda sovjetstaten.
(………) Inget annat ryskt politiskt parti har gjort så många saker för att stödja befolkningen i Donbass. Det är inte RFKP som ”uttrycker solidaritet med Förenade Ryssland och president Putin”, utan det är de som, enligt historiska imperativ, tvingas marschera längs den väg som RFKP ständigt insisterade på i tre decennier.”
”Eftersom Ukraina var en del av Sovjetunionen fick Ukraina de nuvarande territorierna och den ekonomiska potential som gjorde det möjligt att tillhöra de tio mest utvecklade ekonomierna i Europa.”
För att bli efter 1991 ett av de fattigaste länderna i Europa
Ukraina, dess industri och resurser har sedan 1991 varit föremål för superexploatering av monopolen i USA och Europeiska Unionen.
“Den 11 maj 2014,
i den nationella folkomröstningen, talade 87 % av medborgarna för självständighet. ….Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk uppstod…..
Efter flera misslyckade försök att (militärt) ockupera folkrepublikerna Donetsk och Lugansk började nazisterna i Kiev terrorn. Som ett resultat av åtta år av oupphörlig beskjutning med artilleri av stor kaliber dödades nästan 14,000 fredliga invånare och tiotusentals sårades och lemlästades. Allvarliga skador på infrastrukturen förorsakades.
I det här fallet var europeiska länder särskilt likgiltiga under åtta år av folkmordet på det ryska folket i Donbass, vilket i själva verket rättfärdigade regimens grymheter i Kiev. “
”REDAN i december 2021 vände sig Ryssland till USA med förslaget att föra samtal om Natos icke-expansion österut. Amerikanerna undvek ett uppriktigt svar.
Samtidigt var situationen på väg mot en utplacering av taktiska vapen från USA i Ukraina. Ukraina, som har fyra kärnkraftverk och har stor vetenskaplig-teknisk potential, började förbereda sig för utvecklingen av sina egna kärnvapen. Under beskydd av Pentagon i Ukraina skapades mer än 30 laboratorier för att utveckla bakteriologiska vapen. Det finns dokument som bekräftar arbetet med de mycket farliga bakterierna av dödliga sjukdomar, såväl som undersökningen av metoderna för deras förökning med hänsyn till människors mänskliga ras. Oförmågan att hitta den nationella komponenten av klassproblem och klasskomponenten i nationella frågor leder till dogmatism.”
”Redan från början stödde Ryska Federationens politiska ledning INTE idén om en folkomröstning om bildandet av Donbass folkrepubliker.
Efter överenskommelserna inom ramen för Minsk-2-avtalet ansåg Ryssland a priori att Donbass skulle stanna kvar inom Ukraina, dock med en viss autonomi.
Och fram till början av den militära operationen insisterade den ryska ledningen på att Minsk-2-avtalen skulle uppfyllas, det vill säga att Donbass beständighet i Ukraina. ”
RFKP och de ryska oligarkerna:
RFKP betonar att de inte “ upplever inte någon form av medkänsla med dem som plundrade Ryssland under trettio år [ dvs oligarkerna] och nu förlorar det de plundrat. Vi vill bara understryka att den ryska oligarkin inte var intresserad av den militära operationen, utan snarare drabbades av dess konsekvenser. Genom att vägra stödja denna operation förlorade storföretagen inte bara egendom och pengar utan också (poliskt) inflytande i toppen av Rysslands regering.
Var uppmärksam på vilka klasskrafter som först uttalade sig mot Rysslands militära operation i Ukraina. Det är i första hand det stora monopolkapitalet, dess politiska företrädare i den liberala miljön och dess lakejer i den konstnärliga världen bland de pseudointellektuella.”
”Ryssland är ett offer för västerländska planer på att förvandla vårt land till en källa för billiga råvaror. Och vi har kämpat i årtionden mot dessa planer. Men vi anser inte att Ryssland, även om det med tanke på ofullkomligheten i dess nuvarande politiska system baserat på storkapitalets makt, på ett enda ögonblick skulle bli ännu ett rovdjur av samma slag..
RFKP skriver också: ”Man måste räkna med en mycket uttalad brist på vilja att se det verkliga läget för att hävda att RFKP är solidariskt med den styrande gruppen. Intensiteten i de politiska masskamperna i Ryssland har inte avtagit, långt därifrån. Förföljelsen av kommunister och partianhängare efter starten av den militära operationen visar att det inte finns någon klassharmoni mellan RFKP och den styrande gruppen. Många fall skulle kunna räknas upp när våra kamrater utsätts för förtryck. Vi reagerade mycket hårt på förföljelsen av våra kamrater. ”
”Var hittar vi här ”försvaret av oligarkins intressen”? Försvarar våra kamrater som riskerar sina liv varje dag den ryska oligarkins intressen? Eller försvarar de vanliga människor som är offer för de nynazister som tog makten i Ukraina? ”
”DE RYSKA KOMMUNISTERNA
är mycket aktivt involverade i försvaret av folkrepublikerna Donbass och Lugansk. Hundratals kommunister kämpar som integrerade delar i republikernas trupper. Dussintals kommunister har stupat i denna kamp…..”
”Efter krigets slut utförde antikommunistiska och antisovjetiska upprorsmän i västra Ukraina, med stöd av USA och Storbritannien terror mot civilbefolkningen från 1945 till 1953. Under dessa år mördade `Banderistas´ 50,000 människor. Mördarnas arvtagare och efterföljare kom till makten efter statskuppen 2014. Traditionerna med antipolsk, antisemitisk och antirysk terror är mycket starka bland de nynazister som faktiskt styr i Ukraina.”
“ Ukrainas kommunistiska parti förbjöds (liksom ytterligare elva i april 2022) och tvingades gå under jorden. Politiskt motiverade hot och mord på politiker och journalister har blivit ett permanent fenomen.. Monument över Lenin och allt minne om livet i Sovjetunionen förstörs.
För närvarande är `Banderistas´, så som deras föregångare i SD i Hitlers Tyskland STORKAPITALETS STORMTRUPPER. De kontrollerar rigoröst alla rörelser av officiell makt och utpressar den med hot om en statskupp.
Den moderna ukrainska statens natur är alliansen mellan storkapital och toppstatsbyråkrati med stöd av fascistiska element under USA:s totala politiska och finansiella kontroll”.
“Även om västerländska politiker och media, som arrogant framställer sig själva som ”världsopinionen” öppet deltar i kriget på nynazisternas sida, har de stora länderna i Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika en annan uppfattning. De vet av egen erfarenhet vad är europeisk och nordamerikansk nykolonialism, de betraktar med rätta händelserna i Ukraina som Rysslands kamp mot den unipolära världen som leds av USA. [ OBS….Rysslands kamp mot den UNIPOLÄRA värld” Min anm]
Den aggressiva hållningen innehas bara av de som invaderade oss 1941 och startade kriget i den Hitlerianska koalitionen. De är länder i Europa, såväl som USA och Storbritannien, som gjorde mycket för att återuppliva den nazistiska militärmaskinen efter dess nederlag i första världskriget. Idag kämpar Ryssland igen mot fascismen och dess anhängare i Europa och USA.
Internationella avdelningen för Ryska Federativa Kommunistiska Partiets centralkommitté”
https://RFKP.ru/2022/05/rusia-libra-la-lucha-contra-el-neonazismo-en-ucrania/
Översättning: Dick Emanuelsson De ryska kommunisternas (RFKP) ståndpunkt
Och återigen! Vill ni veta mer om vad kriget handlar om läs Michael Hudsons artiklar och intervjuer med honom om kampen mellan en UNIPOLÄR värld och en MULTIPOLÄR värld.
Vi står inför en ny världsordning, en värld i vilken världens länder samarbetar. En som mänskligheten behöver desperat, hur ska vi annars kunna lösa de enorma problem vi har framför oss, inte minst med klimatet.